Hej på er! Min stora son har har vad jag tror är ångest nu i en vecka. Det började sist Lördag med att jag fick hämta honom hos sin pappa för han fick svårt att andas, ilningar i benen som ibland gick upp i resten av kroppen, yr. Jag ringde sjukvårdsupplysningen som sa att det nog var vätske brist så jag gav honom mycket att dricka. Han somnade vid 6 på morgonen. Efter detta så har han haft svårt att somna, ligger vaken till 1-2 på natten. Han har även klagat under dagarna på klumpen i strupen som gör att det blir svårt att andas. Matlusten blir sämre och idag så har han nästan inte ätit nåt för han vill spy då. Vid middagen idag så fick han ont i vad han säjer vänster lunga och svårt med andningen och sen kommer ilningarna. Vi pratade mycket nu inatt och han är en öppen o ärlig kille men det som han säjer är att han vill till läkaren och få nåt han kan sova på. Han tror nog på ångest själv verkar det som. Jag vet inte hur o vad jag ska göra. Kan nån av er hjälpa mej fort????

Ring Sjukvårdsupplysningen igen.
Ta han till vårdcentralen annars. Eller sjukhuset om det verkar akutfarligt.

Tack! Jag blev så glad att nån var vaken och snäll och svarade. Tror att han somnat nu, jag satte på ett avslappnings band när vi pratat färdigt. Vad tror du? Kan det vara ångest eller kan det vara fysiskt?

[korsade svaret ovan]

Ja. Och se till att få ordentligt utrett om det är något fysiskt också. Inte vet jag (som lekman och allt), men det kan ju i princip vara det med. Fysiskt eller psykiskt.

[edit:] Ibland vill de ta enklaste utvägen i vården. Vet inte hur de brukar vara där du bor, men man kan behöva vara påstridig.

Jag är lite rädd att man kan missa det fysiska bara för att han har As o Add och han har problem med tillväxten osv. Kanske bäst att ringa imorgon och hoppas att han får träffa en bra läkare. Tack ni underbara nattdjur som vill hjälpa ett annats nattdjurs barn

Panikångest?

Tack själv!

Och lycka till - och stå på dig om det behövs!
(De där fördomarna* är varken roliga eller ansvariga. )

*att vårdfolk kan missa saker för att de antar NPF alltså (rädd att jag var otydlig)

Ja, det var väl just panikångest jag tänkte på. Jag blev extra orolig när han fick sluta äta pga smärtan i bröstet

Hej!

Visst, ångest kan man ha. Men inte så mycket och så länge. För mig sitter ångesten som en klump i bröstet. Går det inte över av sig självt på någon timme eller så, verkar det som om det är något annat också. Men der är ju svårt för mig att säga som bara är lekman.

Hälsningar

Lilla Gumman

rebecca skrev:Hej på er! Min stora son har har vad jag tror är ångest nu i en vecka. Det började sist Lördag med att jag fick hämta honom hos sin pappa för han fick svårt att andas, ilningar i benen som ibland gick upp i resten av kroppen, yr. Jag ringde sjukvårdsupplysningen som sa att det nog var vätske brist så jag gav honom mycket att dricka. Han somnade vid 6 på morgonen. Efter detta så har han haft svårt att somna, ligger vaken till 1-2 på natten. Han har även klagat under dagarna på klumpen i strupen som gör att det blir svårt att andas. Matlusten blir sämre och idag så har han nästan inte ätit nåt för han vill spy då. Vid middagen idag så fick han ont i vad han säjer vänster lunga och svårt med andningen och sen kommer ilningarna. Vi pratade mycket nu inatt och han är en öppen o ärlig kille men det som han säjer är att han vill till läkaren och få nåt han kan sova på. Han tror nog på ångest själv verkar det som. Jag vet inte hur o vad jag ska göra. Kan nån av er hjälpa mej fort????

Hej!
På det du berättar räcker det inte med att kalla det hela ångest. Din pojk behöver undersökas av läkare för att utesluta kroppslig sjukdom. En mängd sjukdomstillstånd medför dessutom ångest. Lycka till! Men dröj inte med att få honom bedömd.

Det finns också föreningar kring ångest där man kan få råd och stöd om du vill fördjupa dig i det ämnet.

Hej underbara människor! Jag ringde sjukvårdsupplysningen i natt och dom slussade mej vidare så jag fick prata med en sköterska på psyk och den mannen trodde inte att det var ångest så han ville att jag skulle åka till läkaren idag och det ska vi göra. Det kan ju vara psykiskt men han har varit sååå trött dom sista två månaderna, tappat skinn på fingrarna, blek osv så jag åker tll läkaren idag så får vi hoppas att vi träffar en bra läkare på akuten. Det är otroligt att få känna det stöd jag fått av er! Ni som för mej är helt okända ställer upp! Tack än en gång

Berätta gärna hur det gick.

Som nån sa, det ena utesluter inte det andra. Det kan vara nåt fysiskt som i sig ger ångest, han kan fått ångest av att ha ont eller nåt annat. Det kan vara både ock på en gång, av en slump osv..

När du är på sjukan så antar jag du förvarnar dem om att han inte gillar X och inte tål Y? Nyfiken på hur de tar sånt. Jag har precis bara börjat jämna vägen utifrån npf kring mina barn, sagt att Du MÅSTE vara tydlig när du talar med henne, Hon tål medicin på ett lite annat sätt, Hon förstår inte somligt man tror hon ska förstå när man märker hur intelligent hon är, så säg gärna X... osv.

Lycka till som attan. Och så rekommenderar jag Allt för föräldrars forum. Gå till Tråden Barn, sen underavdelning Funktionshinder och så trådarna Autismspektrum och Bokstavsbarn. Där kan man också få jättebra råd, stöd och peppning från andra i samma slags situation.

rebecca skrev:Hej underbara människor! Jag ringde sjukvårdsupplysningen i natt och dom slussade mej vidare så jag fick prata med en sköterska på psyk och den mannen trodde inte att det var ångest så han ville att jag skulle åka till läkaren idag och det ska vi göra. Det kan ju vara psykiskt men han har varit sååå trött dom sista två månaderna, tappat skinn på fingrarna, blek osv så jag åker tll läkaren idag så får vi hoppas att vi träffar en bra läkare på akuten. Det är otroligt att få känna det stöd jag fått av er! Ni som för mej är helt okända ställer upp! Tack än en gång

Berätta gärna hur det gick.

alfapetsmamma skrev:Berätta gärna hur det gick.

Märkligt att jag använde exakt samma ordvändning som du, vi skrev våra inlägg ungefär samtidigt men jag skickade inte iväg mitt förrän nyss ...

Hej på er! Jag kommer från läkaren nu och jag är såååå arg. Mina barn har varit sjuka sen dom föddes så jag har träffat många läkare i mina dagar. Först satt vi och väntade i ett litet rum i en timma ( helt ok för ibland kan det va mycket patienter) Sen kommer en läkare in och jag o min pojk berättar allt och då kollar hon halsen och ber en sköterska att ta ett prov. Sen väntar vi en halv timma till och då kommer hon och säjer att det är ett virus.... Hon va inne i ca 3 min! Pojken har jobbigt att andas, ont i bröstet, kyla o pirr i benen upp i magen,tappar skinn på fingrarna, illamående, yr, trött men kan inte sova, blek osv... Hon lyssnade inte på han, kände inte på han, hon kollade bara i halsen och var inte intresserad av vad vi sa. Men jag krävde att han skulle få nåt att sova på iaf! Jag tycker nog att hon kunde gjort de rutin undersökningarna som läkarna alltid gör! Hon bara sa att det va ett virus.... Vad tycker ni???

Åk till sjukhuset på Måndag.

Hon tog inte ens ett blodprov eller nåt. Ja, helt otroligt dåligt bemötande. Hans pappa har diabetes och båda pojkarna har "hoppande socker" så därför tar läkarna alltid blodsocker men inte ens det tog hon. Nej, jag hittar tyvärr inga ord. Vet inte om jag ska ringa hans bup-läkare eller hans barn-läkare på Måndag men nån av dom blir det iaf...

Man bör som sgat ha en advokat med med dr grad med sig till läkaren så läkaren känner sig liten och rädd och gör allt, som han vore hitlers livmedikus och fruktar att furern ska bli sur...

Tyvärr behöver läkare sällan frukta konsekvenserna.
Ansvarig verksamhetsledare eller en aktiv läkare som ser att allt inte kan göras borde kunna sätta till ett red alert, då politikerna och de högre tjänstemännen får beslutsunderlaget på sitt ord och tar ansvar precis som vid en flygolycka.

Det verkar ofta som att läkaren inte tar sitt fulla ansvar som pilot, som du och jag förväntas göra.

rebecca skrev:Hej på er! Jag kommer från läkaren nu och jag är såååå arg. Mina barn har varit sjuka sen dom föddes så jag har träffat många läkare i mina dagar. Först satt vi och väntade i ett litet rum i en timma ( helt ok för ibland kan det va mycket patienter) Sen kommer en läkare in och jag o min pojk berättar allt och då kollar hon halsen och ber en sköterska att ta ett prov. Sen väntar vi en halv timma till och då kommer hon och säjer att det är ett virus.... Hon va inne i ca 3 min! Pojken har jobbigt att andas, ont i bröstet, kyla o pirr i benen upp i magen,tappar skinn på fingrarna, illamående, yr, trött men kan inte sova, blek osv... Hon lyssnade inte på han, kände inte på han, hon kollade bara i halsen och var inte intresserad av vad vi sa. Men jag krävde att han skulle få nåt att sova på iaf! Jag tycker nog att hon kunde gjort de rutin undersökningarna som läkarna alltid gör! Hon bara sa att det va ett virus.... Vad tycker ni???

Man undrar ju vilket virus ? Om hon VET att det var ett virus då bör hon kunna berätta vilket. Viktigt med saklig information när man har med vården att göra.

Jag förstår att man inte alltid kan göra patienterna nöjda och att läkare har en pressad arbets situation och då särskilt på en akutmottagning där det måste gå fort. Men detta tog priset. Nu tror inte jag att det är nåt super allvarligt men även ångest är allvarligt nog för att ta iaf 5 minuter att undersöka patienten så att denne vet att det inte är nåt fysiskt farligt. Och sen kan ju inte jag utesluta att det inte kan vara nåt fysiskt. Mina barn har haft ovanliga sjukdomar som barn inte brukar ha sen dom var bebisar så inget är för mej omöjligt och det vet ju dom läkare som mina barn brukar träffa.

Ja, jag hade ju kunnat fråga vilket virus om det finns olika. Vet bara att man inte får nåt för virus... Min 10-åring fick faktiskt nån medicin mot virus på hjärnan i 5 dagar som nyfödd. Men det var inte det för det var antagligen en liten blödning som låg och tryckte på nervsentrat tror jag att det hette..... Minnet är inte så bra när man är så gammal som jag.... Varför jag skrev detta har jag ingen aning om men jag kom på att det ju finns nåt mot virus.

Rebecca, det är nog bara vissa virus som det finns medicin mot. Konstigt låter det i alla fall, att hon kunde säga så snabbt att det var ett virus.

Det kan inte vara en toxisk eller allergisk reaktion på något? (Ibland önskar man att Dr House fanns på riktigt.) Vanliga läkare verkar sällan ens tänka i de banorna och de få som jobbar med Environmental Medicine betraktas ofta som suspekta kvackare (eftersom det är så mycket billigare att medicinera patienten än att åtgärda potentiellt hälsovådliga miljöer). Har du kollat att han inte ätit något han inte tål eller varit nånstans där han kan ha andats in nåt ohälsosamt?

Mardröm skrev:Man bör som sgat ha en advokat med med dr grad med sig till läkaren så läkaren känner sig liten och rädd och gör allt, som han vore hitlers livmedikus och fruktar att furern ska bli sur...

LOL! Lysande idé!

Jo, de mer odernsbehänga vet ju var knivarna ska sättas.
Läkaren har så mkt mer än dig att tänka på. Sig själv, socialsyelsens första våg av rekar och avdelnigschefen samt...ja..

Min erfaranhet är också att psykiatrin överlag är bättre där det bor många med pengar och position. Det lär i mindre grad gälla akutvården, men vet Dr att bakom denne jobbige patient fins en kader uppbackande advokater, domare, läkare, politiker etc så tänker han ett varv till.

.