Hej, jag är ny här

Här postar du övriga inlägg relaterade till Asperger.

 Moderatorer: Alien, atoms

Hej, jag är ny här

Inläggav Nymåne » 2008-06-10 0:12:47

Hej allihopa!

Jag hittade hit via en länk på Wikipedia och tänkte börja med att presentera mig.

Jag är en tjej på snart 21 år som ända sedan barnsben varit lite avvikande på vissa plan och jag funderar nu på om jag kan ha Asperger. Jag har läst en del om diagnosen och mycket av det jag läst stämmer in på mig, dock inte allt.

Ända upp i lågstadiet kände jag ett starkt ogillande och obehag inför att leka med andra barn och jag satt jämt för mig själv i ett hörn. När jag sedan i 9-årsåldern började leka med andra så blev det många gånger jobbigt och problematiskt eftersom jag hade svåra socialfobiska besvär. Dessa besvär kvarstår, om än i en betydligt lägre grad än när jag var liten.

Nuförtiden har jag inga så kallade "specialintressen" men jag hade sådana när jag var mindre. Bland annat läste jag telefonkatalogen med stort intresse och en period var jag fixerad vid meteorologerna på samtliga TV-kanaler och ägnade mycket tid åt att leta information om dessa på internet.

Som liten hade jag även ett kraftigt avvikande rörelsemönster som växlade i styrka. Jag "viftade" ofta kraftigt med armarna och vred på händerna, inte minst när jag gick. Dessa rörelser har avtagit med åren och numera har jag ett normalt rörelsemönster, men jag har fortfarande vissa avvikande saker som jag kommer på mig själv med att göra när ingen ser. Det ena är att klämma rytmiskt på saker och ting, det kan vara en bok, en tidning, ett klädesplagg etc.
Den andra grejen jag gör är att ösa vatten. När jag diskar händer det ofta att jag tar ett glas, stoppar ner det i diskhon så att det fylls med vatten och häller sedan ut det långsamt i diskhon igen.

Jag har som sagt fortfarande socialfobiska besvär i många umgängessituationer, samt i diskussioner/debatter. Jag trivs dock i framträdande roller som t.ex. på en teaterscen eller som föredragshållare på någon temadag på folkhögskolan där jag går.

Jag är extremt ljudkänslig och klarar exempelvis inte av att gå på konserter fastän jag gärna vill. Jag skulle säkert klara av ljudnivån om jag använde öronproppar men jag får panik då jag stoppar in dessa i öronen.

Mitt största problem nu i vuxen ålder är min extrema klumpighet och oförmåga att utföra tekniska och praktiska uppgifter. Det är bara något halvår sedan jag äntligen lyckades lära mig att öppna en konservburk (med öppnare) och då tog det ungefär en halvtimme. Det var först för några veckor sedan som jag lyckades öppna konservburken på bara 2-3 minuter. Att kläcka ägg på ett bra sätt är fortfarande svårt och att hacka grönsaker snyggt är en omöjlighet. När det kommer till jul och födelsedagar köper jag helst presentpåsar till prestenterna eftersom en femåring kan göra snyggare paket än mig. Jag är så opraktisk och omförmögen att tänka logiskt att jag blir förbaskad på mig själv och känner mig löjlig.

Denna olidliga klumpighet märks som mest (och värst) i stallet. Där har vi många praktiska saker som ska utföras - både i stallet och inne i huset. T.ex. ska diskmaskinen fyllas, hundarnas koppel knytas fast i ett träd eller i en stol, hästarna ska ha på sig täcken osv osv. Det här med täckena är det värsta. Jag har sysslat med hästar sedan jag var 5 år men jag kan fortfarande inte sätta på ett exemtäcke eller täcken av lite mer avancerad modell! Folk har visat mig hur många gånger som helst hur man gör men ändå fixar jag det inte. Igår fumlade jag med både täckena, diskmaskinen, bräderna som skulle staplas m.m. så att folk blev irriterade. Snart blir jag väl idiotförklarad eller stämplad som problembarn. Ridningen är det inga som helst problem med, men vad det gäller de praktiska sysslorna är jag precis som ett barn och lika bortkommen som en nybörjare, trots att jag är 21 år och har sysslat med hästar i 16 år.

Jag har funderat lite på hur jag ska göra, om jag ska sluta med hästarna och fokusera på mina stora intressen, som skrivandet och teatern. Där fungerar jag precis som jag är, där är det okej att vara jag.

Det här var min berättelse. Det vore intressant att höra om någon känner igen sig.
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:19, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav Pemer » 2008-06-10 0:19:06

Börjar med att hälsa dig väldigt varmt välkommen!!
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 14:20:19, redigerad totalt 1 gång.
Pemer
 
Inlägg: 13590
Anslöt: 2007-02-08
Ort: Grödinge

Inläggav Pontus » 2008-06-10 0:24:02

Vilken detaljerad presentation, välkommen!
Fast jag kan nog inte påstå att jag känner igen mig, förutom underliga rörelser med tex armarna då och då.
Senast redigerad av Pontus 2011-05-04 14:20:19, redigerad totalt 1 gång.
Pontus
 
Inlägg: 895
Anslöt: 2008-03-12
Ort: Värmland

Inläggav earlydayminer » 2008-06-10 0:29:54

Hej, Nymåne!
Välkommen skall du vara!

Det är bara något halvår sedan jag äntligen lyckades lära mig att öppna en konservburk (med öppnare) och då tog det ungefär en halvtimme. Det var först för några veckor sedan som jag lyckades öppna konservburken på bara 2-3 minuter. Att kläcka ägg på ett bra sätt är fortfarande svårt och att hacka grönsaker snyggt är en omöjlighet.


En sak skall du ha väldigt klart för dig.
Du är långt från ensam.
Väldigt klyschigt, men kusligt sant.

Jag har exakt samma problem, speciellt med att hacka grönsaker (i synnerhet lök).
Jag spiller ofta mat, mjölk, kaffe och/eller vatten på golvet eller skrivbordet i mitt rum.
Jag äter även gärna i fred. Jag klarar inte av att höra andra äta (ljudkänslig), eller att prata när jag äter.
Jag rör på axlarna (som om tröjan sitter fel) och har smått kraftiga blinkningar ibland.

Jag tycker dock om öronproppar, det blir så tyst och skönt.
Fast om någon/något rör mina öron så är det andra bullar.

Än en gång, välkommen!
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 14:20:19, redigerad totalt 1 gång.
earlydayminer
 
Inlägg: 12419
Anslöt: 2008-03-11
Ort: Wermland

Inläggav Nymåne » 2008-06-10 0:41:19

Tack allihopa och vad skönt att du känner igen dig earlydayminer. Det känns väldigt bra ska du veta. :)

Jag har också stora problem med löken, den är värst. Och vatten spiller jag jämt, särskilt i stallet när jag ska bära ut vatten till hästarna eller hundarna.
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:19, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav Alien » 2008-06-10 1:02:50

Hej och välkommen!

Jag känner igen mig i en del vad du skriver om: den bristande motoriken och ljudkänsligheten. Jag är också långsammare än andra. När alla klär på sig blir jag alltid sist.
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 47454
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Inläggav sssssm » 2008-06-10 1:28:03

Det är bara något halvår sedan jag äntligen lyckades lära mig att öppna en konservburk (med öppnare) och då tog det ungefär en halvtimme. Det var först för några veckor sedan som jag lyckades öppna konservburken på bara 2-3 minuter. Att


Dom där jävla konservburkarna, matlagningens första boss (TV-spels analogi för oinsatta) och ändå vållar de så stora problem.
Senast redigerad av sssssm 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
sssssm
 
Inlägg: 2408
Anslöt: 2007-07-05
Ort: Jerusalem

Inläggav Inger » 2008-06-10 3:20:04

Välkommen! Jag känner bara igen mig i ljudöverkänslighet. Är inte särskilt opraktisk utan snarare extra bra på pilliga saker, men däremot lite otålig och småklantig när det gäller saker som involverar fler delar av kroppen än bara fingertopparna... har t ex en tendens att spilla och riva ner ömtåliga porslinsgrejer och borde egentligen bara ha prydnadssaker av plast eller gummi...
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Inläggav Disse » 2008-06-10 6:21:59

Det där med att trivas på en teaterscen känner jag igen. Kan känna mig mer avslappnad och spontan där än i en vanlig social situation och tror att det har att göra med att jag liksom inte behöver samspela på riktigt... Dels har man ju många gånger övat in exakt vad man ska säga eller göra, men även i improvisationer kan det fungera för mig. Troligen för att det är riskfritt... Säger jag eller gör fel är det inte mitt ansvar. Jag är ju inte jag utan min roll.
Senast redigerad av Disse 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Disse
 
Inlägg: 26
Anslöt: 2008-05-14

Inläggav Nymåne » 2008-06-10 14:56:07

Disse skrev:Det där med att trivas på en teaterscen känner jag igen. Kan känna mig mer avslappnad och spontan där än i en vanlig social situation och tror att det har att göra med att jag liksom inte behöver samspela på riktigt... Dels har man ju många gånger övat in exakt vad man ska säga eller göra, men även i improvisationer kan det fungera för mig. Troligen för att det är riskfritt... Säger jag eller gör fel är det inte mitt ansvar. Jag är ju inte jag utan min roll.


Precis! Så tror jag att det är för mig med.
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav Zombie » 2008-06-10 21:29:15

Välkommen Nymåne :!:

*... betar av tråden i den takt som går, har just börjat...*
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Zombie
 
Inlägg: 18092
Anslöt: 2007-12-26

Inläggav Nymåne » 2008-06-10 21:34:17

Vilket färgglatt välkomnande, Zombie! :D Tack!!
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav Ganesh » 2008-06-10 21:39:28

Välkommen!
Senast redigerad av Ganesh 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Ganesh
 
Inlägg: 3688
Anslöt: 2007-11-16
Ort: Varberg

Inläggav Nymåne » 2008-06-10 22:23:38

Thanx Ganesh! :)
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav docfrasse » 2008-06-10 23:21:07

Hej och välkommen!

Jag tycker du låter väldigt aspig på din egen beskrivning. Det verkar nog som om du hittat rätt diagnos och forum.

Måste du stapla brädor och göra det andra som du drar på dig irritation för?
Har du provat att säga det uppenbara till de andra - att du vet att du är kass på kringsysslorna, men faktiskt gör ditt bästa?

Var och en på sitt område har vi nog alla som skriver här irriterat oss själva och andra genom våra i regel ojämna begåvningsprofiler. Hög kompetens inom vissa områden förväntas följas av lika hög kompetens på de flesta andra områden. Men så är ju vi med neuropsykiatriska funktionshinder oftast inte skapta ...
Senast redigerad av docfrasse 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
docfrasse
 
Inlägg: 311
Anslöt: 2007-07-30

Inläggav Nymåne » 2008-06-12 17:19:40

docfrasse skrev:Hej och välkommen!

Jag tycker du låter väldigt aspig på din egen beskrivning. Det verkar nog som om du hittat rätt diagnos och forum.

Måste du stapla brädor och göra det andra som du drar på dig irritation för?
Har du provat att säga det uppenbara till de andra - att du vet att du är kass på kringsysslorna, men faktiskt gör ditt bästa?

Var och en på sitt område har vi nog alla som skriver här irriterat oss själva och andra genom våra i regel ojämna begåvningsprofiler. Hög kompetens inom vissa områden förväntas följas av lika hög kompetens på de flesta andra områden. Men så är ju vi med neuropsykiatriska funktionshinder oftast inte skapta ...



Jag tror också att jag hittat rätt diagnos och rätt forum. Jag är ganska så säker på det faktiskt. Det känns jättebra att äntligen ha hittat hit. :)

Mjo, jag försöker alltid slippa göra de där grejerna som jag bara inte klarar av men igår när jag klantade till det rejält för mig så skyllde jag på mina andra psykiska problem för att finna förståelse. Egentligen tycker jag inte alls om att behöva ljuga eller skylla ifrån mig men igår kändes det som att det var enda sättet.

På morgonen skulle jag ta ut de inackorderade hästarna och stallets ägare talade om för mig att "hästarna längst ner mot skottkärrorna ska gå i klipphagen och de andra två ska gå i de två hagarna längst ner". Sagt och gjort. Jag gick ut i stallet och började leda ner en häst i taget till hagarna - det var bara det att jag släppte två hästar i fel hage. Jag skulle gjort tvärtom. Dessutom var det en häst som blev skrämd på grund av en presenning som blåste upp och som därför blev halft galen så att jag inte kunde få in honom i hans hage utan jag fick bara släppa honom i hagen bredvid.
Jag gick upp till ägaren och berättade att jag inte lyckades få in honom i hans hage och då sade hon att det var okej att han gick där men att jag måste flytta på den häst jag ställt i fel hage. Hon sade också att "om du inte kan memorera så kan du inte hjälpa mig för det får inte bli fel, då blir ägarna jätteförbannade." Sedan gick vi ner tillsammans till hagarna för att lösa problemet och då sade hon att "om du ska hjälpa mig så måste du lyssna på vad jag säger för nu hjälper du mig inte, nu stjälper du mig istället."

På kvällen sedan använde jag min psykiska ohälsa som orsak till att jag klantar till saker och ting - jag visste inte hur jag skulle kunna få förståelse annars - och då fick jag förståelse. Men jag har ändå bestämt mig för att inte hjälpa till i stallet mer. Jag kan komma dit och rida ibland, hyra en häst då och då, men det räcker. Att göra en massa andra saker klarar jag helt enkelt inte av. Jag har hållit på med hästar i 16 år men inte kommit någonstans. Det är nog helt enkelt inte min grej.

Det var tänkt att jag skulle hjälpa till i stallet imorgon också men jag har bestämt mig för att det får vara nog nu. Jag får ont i magen bara jag tänker på att åka dit. :? :? Imorgon tänker jag istället ägna mig åt mina andra intressen, som t.ex. att läsa och skriva, kanske träffa någon kompis. Det är trygga aktiviteter där jag verkligen kan vara mig själv och där det inte gör någonting om det nu skulle bli lite fel. :)
Senast redigerad av Nymåne 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Inläggav docfrasse » 2008-06-12 19:43:09

Nymåne skrev:
docfrasse skrev:Hej och välkommen!

Jag tycker du låter väldigt aspig på din egen beskrivning. Det verkar nog som om du hittat rätt diagnos och forum.

Måste du stapla brädor och göra det andra som du drar på dig irritation för?
Har du provat att säga det uppenbara till de andra - att du vet att du är kass på kringsysslorna, men faktiskt gör ditt bästa?

Var och en på sitt område har vi nog alla som skriver här irriterat oss själva och andra genom våra i regel ojämna begåvningsprofiler. Hög kompetens inom vissa områden förväntas följas av lika hög kompetens på de flesta andra områden. Men så är ju vi med neuropsykiatriska funktionshinder oftast inte skapta ...



Jag tror också att jag hittat rätt diagnos och rätt forum. Jag är ganska så säker på det faktiskt. Det känns jättebra att äntligen ha hittat hit. :)

Mjo, jag försöker alltid slippa göra de där grejerna som jag bara inte klarar av men igår när jag klantade till det rejält för mig så skyllde jag på mina andra psykiska problem för att finna förståelse. Egentligen tycker jag inte alls om att behöva ljuga eller skylla ifrån mig men igår kändes det som att det var enda sättet.

På morgonen skulle jag ta ut de inackorderade hästarna och stallets ägare talade om för mig att "hästarna längst ner mot skottkärrorna ska gå i klipphagen och de andra två ska gå i de två hagarna längst ner". Sagt och gjort. Jag gick ut i stallet och började leda ner en häst i taget till hagarna - det var bara det att jag släppte två hästar i fel hage. Jag skulle gjort tvärtom. Dessutom var det en häst som blev skrämd på grund av en presenning som blåste upp och som därför blev halft galen så att jag inte kunde få in honom i hans hage utan jag fick bara släppa honom i hagen bredvid.
Jag gick upp till ägaren och berättade att jag inte lyckades få in honom i hans hage och då sade hon att det var okej att han gick där men att jag måste flytta på den häst jag ställt i fel hage. Hon sade också att "om du inte kan memorera så kan du inte hjälpa mig för det får inte bli fel, då blir ägarna jätteförbannade." Sedan gick vi ner tillsammans till hagarna för att lösa problemet och då sade hon att "om du ska hjälpa mig så måste du lyssna på vad jag säger för nu hjälper du mig inte, nu stjälper du mig istället."

På kvällen sedan använde jag min psykiska ohälsa som orsak till att jag klantar till saker och ting - jag visste inte hur jag skulle kunna få förståelse annars - och då fick jag förståelse. Men jag har ändå bestämt mig för att inte hjälpa till i stallet mer. Jag kan komma dit och rida ibland, hyra en häst då och då, men det räcker. Att göra en massa andra saker klarar jag helt enkelt inte av. Jag har hållit på med hästar i 16 år men inte kommit någonstans. Det är nog helt enkelt inte min grej.

Det var tänkt att jag skulle hjälpa till i stallet imorgon också men jag har bestämt mig för att det får vara nog nu. Jag får ont i magen bara jag tänker på att åka dit. :? :? Imorgon tänker jag istället ägna mig åt mina andra intressen, som t.ex. att läsa och skriva, kanske träffa någon kompis. Det är trygga aktiviteter där jag verkligen kan vara mig själv och där det inte gör någonting om det nu skulle bli lite fel. :)
Det låter som om du tänkt igenom saken väl. Det borgar ju för att det blir ett bra beslut.

Lycka till! (hur du än gör)
Senast redigerad av docfrasse 2011-05-04 14:20:22, redigerad totalt 1 gång.
docfrasse
 
Inlägg: 311
Anslöt: 2007-07-30

Inläggav Nymåne » 2008-06-12 20:19:26

Tack! :)

Ja, jag har tänkt igenom saken en gång för alla. Det känns lite konstigt men bra. :)
Nymåne
 
Inlägg: 27
Anslöt: 2008-06-09
Ort: Göteborg

Återgå till Övriga Aspergerfrågor



Logga in