Jag har inte svårt att ljuga, jag kan helt enkelt inte ljuga! Inte ens när mitt liv hänger på det. Kort exempel: Jag och Niklas steg av pendeltåget. En kille kommer fram och frågar om vi har snus varpå Niklas (utan att tveka) svarar "Nej, det har jag inte". Men jag visste ju att han hade snus och förstod inte varför han ljög, så jag sa "Du har ju visst snus!". Det uppstod en viss förvirring men så plötsligt drar killen en pistol och beordrar oss att vända oss om, gå ner på knä och sätta händerna bakom nacken. Niklas gjorde som han blev tillsagd, men när killen riktade pistolen mot mig och sa åt mig att göra samma sak, så svarade jag "Nej, varför ska jag göra det?". Mitt beteende gjorde honom antagligen förvirrad för han vände på klacken och sprang..och jag sprang efter för att ta tillbaka snusdosan.

Jag har diskuterat detta med min psykolog och hon säger att jag förmodligen har någon felkoppling i Amygdala (som kontrollerar rädsla, flykt etc) vilket gör att jag inte blir rädd/orolig i situationer där andra blir de (oftast). Allt jag tänker och gör måste vara logiskt (för mig) och jag såg ingen logik i varför jag skulle göra som han sa. Vad är det för logiskt i att stå på knä och skita ner byxorna med händerna bakom nacken?

Jag var mer upprörd över att Niklas hade ljugit. Jag kan inte ljuga själv och jag tycker det är hemskt när folk jag känner ljuger. Delvis för att JAG vet sanningen och delvis för att skulle någon fråga mig så MÅSTE jag säga det jag vet och då avslöjar jag min kompis så att han/hon blir arg på mig. Så, i slutändan kan alltså JAG bli lidande för att andra ljuger! Var är logiken i det?

Om någon skulle be mig att ljuga under vapenhot, då skulle dom bli tvugna att skjuta mig eftersom jag fysiskt inte kan ljuga. Hur mycket jag än försöker så får jag inte fram ett ljud. Jag kan försöka att säga det på ett annorlunda sätt men så fort jag kommer till "lögnen" så blir jag stum. Det är som om min hjärna blockerar kontrollen av stämbanden om jag försöker ljuga. Kanske gör den det för att det inte är logiskt att ljuga. Vem vet!? Det bästa är att inte ljuga alls!