Ursäkta att jag kanske hade en arg framtoning men ditt första inlägg om kläder fick det att låta som alla med Aspergers klär sig som ''Nördar'' eller inte bryr sig om sitt utseende, som du själv uttryckte det, men det är inte sant tycker i alla fall inte jag, inte på mig åtminstone. Jag har en mycket varierad garderob för alla tillfällen i vardagen, jag har t-shirts, skjortor, pikétröjor, polotröjor, jag har många olika jackor i olika modeller, jag har även kostymer, kavajer, armbandsklockor och finskor, för de tillfällena, och snygga skor tycker jag är jätteviktigt, även att ha fina promenadskor så man inte bara går ut i dojor för det är bekvämt.

Jag menade inte att alla var så, men jag har erfarenheter av att de med adhd eller asperger eller add har en viss stereotyp, likaså med NT personer, att de ser likadana ut och följer strömmen. De med diagnoser är ju mer ärliga och vågar vara sig själva och är öppna med sina diagnoser, men alla med diagnoser vill inte skylta med det heller.

Jag tex var väldigt mycket "jag ska vara annorlunda" när jag fick min diagnos men nu är jag mer neutral och skyltar inte med min diagnos. När jag bearbetade att jag hade fått min diagnos så testade jag lite olika stilar, jag såg mer tjejig ut och sen bytte jag till mer udda stil och hade mycket färger och mönstrade kläder, tills jag kom till en punkt där jag kände att jag inte behövde skylta med min diagnos.

Mycket var ju för att många ifrågasatte olika saker och för att jag inte ville att folk skulle sätta en etikett på mig, att jag var tjejen med en diagnos. Anledningen varför jag har erfarenheter utav personer med diagnoser och dess stereotyper är dels för att jag har varit med om sånt, men också för att jag har haft svårt att förstå logiken med att vissa med diagnoser blir mer accepterade och andra blir mobbade.

Tex så var det en person med adhd som var väldigt öppen med sin adhd och var väldigt rapp i käften och skulle alltid vara överallt och syntes och hördes mest. För mig är det typiskt adhd tecknen plus att personen hade koncentrationssvårigheter och störde sig på ljud men absolut är inte alla med adhd likadana.

Men denna personen blev inte mobbad, många tyckte mest personen var jobbig men det var inget snack om diagnosen, för mig vart det mer att jag vart annorlunda och då misstänkte folk att jag hade en diagnos vilket jag inte hade en aning om just då, så då skulle dessa personer gå till läraren om att jag hade en diagnos, wow shit världen går under, lite så... Jag mådde ju bra? Jag tyckte mest det var löjligt att de störde sig på skitsaker, men tjejer kan vara så sjukt barnsliga och taskiga.