Lakrits skrev:

Liljencroowna skrev:Nej, däremot brukar jag "sitta och prata" med människor - speciellt min läkare, psykologen och så vidare. I huvudet svarar de på mina frågor och saker jag säger. Jag diskuterar med dem.

Tänkte just skriva (i stort sett) samma sak, om självresonerande och -debatterande, när jag klokt nog bläddrade uppåt i tråden och såg att Liljencroowna redan hade gjort det.

Det här beteendet skall inte förväxlas med att höra röster el. dyl. som en följd av en schizoid eller manisk psykos. I alla fall om man får tro min psykiatriker, och det får man ju om man så vill.

Instämmer. Jag har både och, kan sitta och debattera med tänkta motståndare om allt möjligt. För en utomstående kan det misstas för att man talar med röster i huvudet.

nja inte riktigt,

brukade "prata" eller skriva brev till min tvillingbror (som dog innan vi föddes) men jag fantiserade alldrig att han svarade eller liknande.
(däremot brukade jag fantisera att han levde och skyddade mig mot dom som fryste ut mig)

och jag låtsades ha en låtsaskompis som hette laban och var ett gult spöke men det var mest nått jag brukade skämta med folk (mamma) om

Ja jag har haft det som barn.

I dag har jag liknande som Liljencroowna (med flera).

Samt att jag för konversationer högt med mig själv. Något jag lkämpar emd att inte göra bland folk.