jesusiscool skrev:Ave Maria!
Vad gör habilitering för nått annat än att ge folk Diagnoskurs?

Lägger huvudet på sned och pratar långsamt.

Tror det är väldigt olika vad hab erbjuder beroende på var man bor.

De kanske talar långsamt med en om man utstrålar att man är förståndshandikappad?

Jag har till och med fått sjukgymnast via Hab. Mest har dom hjälpt till med kontakt med myndigheter för mig (särskilt stöd och habilitering, jag vet inte om det finns flera hab)

Jag har genom habiliteringen fått prata med en psykolog om olika svårigheter i min vardag och olika strategier som kan hjälpa mig att underlätta dem. Har också fått ett kedjetäcke utskrivet som är hur bra som helst. Äntligen kan jag sova! Visst är det lite lägga-huvudet-på-sned och tala långsamt, samt ett evinnerligt visande av bilder som tydligen ska underlätta men det står jag ut med, oftast.

kiddie skrev:De kanske talar långsamt med en om man utstrålar att man är förståndshandikappad?

Nej, det är en yrkesskada och tyder på att de ser ner på sina klienter.

Så länge du är klient spelar det ingen roll hur du beter dig och hur intelligent du än är, de kommer alltid se ner på dig eftersom du är klient eller brukare.

Jag har då aldrig blivit behandlad som ett barn på Habiliteringen när jag haft med dom att göra. Dom har haft ett vuxet samtal och dom har inte lutat huvudet på sned när som tittat på mig.

kullan skrev:Jag har då aldrig blivit behandlad som ett barn på Habiliteringen när jag haft med dom att göra. Dom har haft ett vuxet samtal och dom har inte lutat huvudet på sned när som tittat på mig.

Det har heller inte hänt mig, tror stenhårt på Kiddies teori att det beror på vad man utstrålar.

KrigarSjäl skrev:

kiddie skrev:De kanske talar långsamt med en om man utstrålar att man är förståndshandikappad?

Nej, det är en yrkesskada och tyder på att de ser ner på sina klienter.

Så länge du är klient spelar det ingen roll hur du beter dig och hur intelligent du än är, de kommer alltid se ner på dig eftersom du är klient eller brukare.

ALLA gör förstås inte det, många jag har träffat har varit jättebra. Men det finns undantag.

När jag gick på boxercise på habiliteringen var det med några som var förståndshandikappade, men för det första var inte alla det (inte jag, t.ex.), för det andra är man ju inte dum i huvet bara för att man förstår lite långsammare. Ändå gick de igenom de tre grundslagen (rak, krok, uppercut) VARENDA JÄMRANS GÅNG och lät ungefär så här: "Kommer ni ihåg vad det häääär slaget heter?? Ingeeeen som vet??"
Jag tröttnade på jargongen efter några terminer, trots att jag älskade själva träningen.

Men diagnoskursen jag gick på var jättebra. Där lärde jag känna några av mina bästa vänner.

slackern skrev:

kullan skrev:Jag har då aldrig blivit behandlad som ett barn på Habiliteringen när jag haft med dom att göra. Dom har haft ett vuxet samtal och dom har inte lutat huvudet på sned när som tittat på mig.

Det har heller inte hänt mig, tror stenhårt på Kiddies teori att det beror på vad man utstrålar.

Kan lova er att jag inte utstrålar mupp eller korkad.
De har haft ett visst bemötande som kommer av deras yrkesroll, de har förutsatt att jag är korkad eller långsam bara för att jag är aspie.

Ingen annanstans har jag ju fått den typen av bemötande vilket ger att det är hos habfolket problemet ligger.

Visst, några bra har jag träffat men de har varit psykologer.
Kuratorer och pedagoger av olika slag...där är det vanligast med den här patroniserande attityden.

Kahlokatt skrev:

KrigarSjäl skrev:

kiddie skrev:De kanske talar långsamt med en om man utstrålar att man är förståndshandikappad?

Nej, det är en yrkesskada och tyder på att de ser ner på sina klienter.

Så länge du är klient spelar det ingen roll hur du beter dig och hur intelligent du än är, de kommer alltid se ner på dig eftersom du är klient eller brukare.

ALLA gör förstås inte det, många jag har träffat har varit jättebra. Men det finns undantag.

När jag gick på boxercise på habiliteringen var det med några som var förståndshandikappade, men för det första var inte alla det (inte jag, t.ex.), för det andra är man ju inte dum i huvet bara för att man förstår lite långsammare. Ändå gick de igenom de tre grundslagen (rak, krok, uppercut) VARENDA JÄMRANS GÅNG och lät ungefär så här: "Kommer ni ihåg vad det häääär slaget heter?? Ingeeeen som vet??"
Jag tröttnade på jargongen efter några terminer, trots att jag älskade själva träningen.

Det är idiotiskt att blanda aspergare och förståndshandikappade.
Fel i deras rutiner eller bara slapphet och inkompetens.

Habiliteringen har i mitt fall inneburit:
Årliga habplaner där vi satt och diskuterade vad jag hade för intressen och vad jag skulle ha för hjälp, och vi kom fram till att jag inte ville ha någon hjälp. Så jag sa nej till att göra habplan årligen.
Träffar för personer med AS, där vi sitter och diskuterar saker ihop med två tjejer från hab cirka 3-4 gånger per termin. Oftast deltar jag inte, men ibland gör jag det.
Haft samtal med psykolog. Rätt ofta när jag var yngre.

KrigarSjäl skrev:Det är idiotiskt att blanda aspergare och förståndshandikappade.
Fel i deras rutiner eller bara slapphet och inkompetens.

Det var inte specifikt för Aspergare, det var för "unga kvinnor" som hade kontakt med Habiliteringen, kort och gott.