supernova skrev:Men jag kan bli lite ledsen när de där lattemammorna ser ned på mammor som har barn som inte bara smälter in utan behöver lite extra hjälp och stöd.

Fast dom flesta lattemammorna går nog in i väggen förr eller senare i och med att hälften utav alla Sveriges kvinnor blir behandlade för depression någon gång i livet.

Jag fattar inte riktigt vad en "lattemamma" är, men en av sakerna som jag hoppades på när jag var gravid var just att min dotter skulle vara autistisk. Nu verkar det vara så och det har underlättat extremt mycket i vardagen. Det är löjligt enkelt att förstå hennes behov, hantera nervsammanbrott, skämta med henne och förstå hur hon leker och då även delta. Jag tror inte att jag hade kunnat förstå ett "vanligt" barn på samma sätt.

Vi blev anmälda till socialen när jag var gravid (dåvarande boendestödet anmälde oss i förebyggande syfte). Det lustiga var att vi redan hade bokat in ett möte med soc, just för att göra dem uppmärksamma på att det kan bli orosanmälningar. När sockvinnan berättade att hon trodde att vi var där pga en orosanmälan började jag att skratta, för det var en helsjuk timing. Vi bytte ju socperson sen, för den där ragatan var väldigt elak och nedlåtande. Klankade ner på min planeringsförmåga. Dotter var noga planerad och jag visste vad jag gav mig in på. Sockvinnan luktade kaffesump också. Jätteäckligt.

Sedan ville de nya socpersonerna att vi skulle bo på ett sådant där hem, så att de kunde observera oss ett tag, men jag tackade nej, för jag skulle framstå som sinnessjuk i en sådan miljö, så det skulle ge en oärlig bild av hur jag är som person. Så de kom hem till oss istället. Tre gånger i veckan, 3 timmar åt gången i typ åtta veckor. Sedan fick vi ett felfritt omdöme i pappersform och så var det klart. Det var en jättetrevlig kvinna som kom hem till oss.

@Sheyen tack för att du delade med dig, var intressant att läsa hur det går till.

slackern skrev:@Sheyen tack för att du delade med dig, var intressant att läsa hur det går till.

Varsågod! Det viktiga att komma ihåg är att de vill se till barnets bästa och självklart bör man som autistisk/aspergare själv kontakta soc om man blir gravid (vi gjorde det pga att jag inte ville få eventuella chock-samtal från dem hux flux). Alltså ville jag ha kontroll över situationen ; något som jag absolut anser att jag fick. Nu har vi ett utlåtande att känna oss trygga med, soc känner till oss, dokumentation finnes, så om problem uppstår i framtiden kommer det att bli betydligt lättare att hitta lösningar, då de kommer att känna sig tryggare med att kanske börja med hembesök istället för att ta till åtgärder där man exempelvis stjäl vår unge från dagis. Då hade de fått se på psykmorsa, liksom.

Och ärlig som jag är så berättade jag givetvis om våra intentioner för soc. Att vi ville undvika eventuella akutåtgärder, att kommunikationen skulle fungera bra och att vi gärna ville att de skulle utvärdera oss för att kunna hitta fel och brister om sådana fanns. Men då fanns det inga och jag får ofta höra att jag är väldigt duktig på att ta hand om den lilla. Och det känns inte som en sådan där "klapp på huvudet" heller, utan som att folk blir uppriktigt imponerade. Sådant får man vara stolt över, tycker jag.

Ja det var intressant att höra hur det kan gå till, Sheyen. Jag hade ingen diagnos när jag fick mina barn, det är 8 år emellan dem. Så med den lilla hade jag börjat förstå att jag hade nåt men inte vad direkt.
För mej hade det varit perfekt med lite hjälp som den du får. Jag var på BVC varje gång jag fick och det var jätte viktigt men de sa tillslut att jag inte behövde komma mer för de tyckte att allt var så bra. Och det fanns inga mer rader att skriva in nåt på.... Det var tufft tyckte jag för det betydde så mycket för mej att få godkänt på nåt vis. he he. (med den första)

Men det var med lillan jag lärde mig vad en lattemamma var för hon på BVC där sa att hon besöker inte dem så mycket för de behöver inte så mycket hjälp. som vissa andra. Hon la mer tid på de som behövde det. Klokt upplägg tycker jag.

Jag har fått mest kritik för att jag har överprioriterat barnen och varit för noggrann. Ja vet inte, jag har gjort det på mitt sätt. Jag tror att en bra riktlinje kan vara att behandla sina barn som man själv vill bli behandlad.
För mig har det varit ett bra mål.

Det var ett otroligt bra upplägg Sheyen, tänker jag som du bidrog till att skapa. Tänk att du kunde få fram en kommunikation med dem och få fram din önskan som de lyssnade till och kunde göra en genomförd mall på.

Det borde vara en otrolig hjälp för våra Asperger "systrar" och en användbar modell för soc att använda sig utav. Tänk om du kunde vara med i en intervju i tidningen som Attention har tex. om du vill det. Så det blev uppmärksammat

Ja jag blir varm när jag tänker på det.
Vi som ofta blir så missförstådda på direkten och aldrig får tid att visa vad vi egentligen går för eller ens får förutsättningar för att lyckas....

supernova skrev:Det var ett otroligt bra upplägg, Sheyen, tänker jag som du bidrog till att skapa. Tänk att du kunde få fram en kommunikation med dem och få fram din önskan som de lyssnade till och kunde göra en genomförd mall på.

Det borde vara en otrolig hjälp för våra Asperger "systrar" och en användbar modell för soc att använda sig utav. Tänk om du kunde vara med i en intervju i tidningen som Attention har tex. om du vill det. Så det blev uppmärksammat

Ja jag blir varm när jag tänker på det.
Vi som ofta blir så missförstådda på direkten och aldrig får tid att visa vad vi egentligen går för eller ens får förutsättningar för att lyckas....

Det skulle jag givetvis ställa upp på. Hade säkert tyckt att det var kul, dessutom.

jag har aldrig blivit anmäld till soc, jag har två barn

Sheyen skrev:Jag fattar inte riktigt vad en "lattemamma" är, men en av sakerna som jag hoppades på när jag var gravid var just att min dotter skulle vara autistisk. Nu verkar det vara så och det har underlättat extremt mycket i vardagen. Det är löjligt enkelt att förstå hennes behov, hantera nervsammanbrott, skämta med henne och förstå hur hon leker och då även delta. Jag tror inte att jag hade kunnat förstå ett "vanligt" barn på samma sätt.

Vi blev anmälda till socialen när jag var gravid (dåvarande boendestödet anmälde oss i förebyggande syfte). Det lustiga var att vi redan hade bokat in ett möte med soc, just för att göra dem uppmärksamma på att det kan bli orosanmälningar. När sockvinnan berättade att hon trodde att vi var där pga en orosanmälan började jag att skratta, för det var en helsjuk timing. Vi bytte ju socperson sen, för den där ragatan var väldigt elak och nedlåtande. Klankade ner på min planeringsförmåga. Dotter var noga planerad och jag visste vad jag gav mig in på. Sockvinnan luktade kaffesump också. Jätteäckligt.

Sedan ville de nya socpersonerna att vi skulle bo på ett sådant där hem, så att de kunde observera oss ett tag, men jag tackade nej, för jag skulle framstå som sinnessjuk i en sådan miljö, så det skulle ge en oärlig bild av hur jag är som person. Så de kom hem till oss istället. Tre gånger i veckan, 3 timmar åt gången i typ åtta veckor. Sedan fick vi ett felfritt omdöme i pappersform och så var det klart. Det var en jättetrevlig kvinna som kom hem till oss.

Kristallklart och iskallt välplanerat.
Ok iskallt är fel ord i detta sammanhang men det passade ändå tycker jag, det var ju mästerlig planeringsförmåga på högsta nivå.
Fullt förstånd om omständigheterna och väljer effektivaste metoden för att förekomma problemen.
Top notch, hade vi inte träffats så hade jag undrat om du hade asperger.

Jag har fortfarande inte fattat vad en lattemamma är.
Fast det stör mig egentligen inte, mest nyfiken på om det är en mamma som dricker kaffe latte eller något mer.

Om jag hade varit pappa, och druckit mjölk, hade jag varit en mjölkpappa då?

nano skrev:Jag har fortfarande inte fattat vad en lattemamma är.
Fast det stör mig egentligen inte, mest nyfiken på om det är en mamma som dricker kaffe latte eller något mer.

Om jag hade varit pappa, och druckit mjölk, hade jag varit en mjölkpappa då?

Lattemamma är en mamma som köper de senste prylarna till sitt barn, läser glassiga magasin och under sin mammaledighet sitter på ett fik med barnet och dricker kaffe latte. En storstadsmamma som gärna skryter med sitt fina barn.

Framför allt sitter de två el tre stycken tillsammans på kaféet och dricker kaffe latte. Vilket kan leda till övervikt för både mammor och barn. När barnen sitter i vagn, kan de ju inte krypa. Och kaffe latte innehåller fler kalorier än vanligt kaffe.

Alien skrev:Framför allt sitter de två el tre stycken tillsammans på kaféet och dricker kaffe latte. Vilket kan leda till övervikt för både mammor och barn. När barnen sitter i vagn, kan de ju inte krypa. Och kaffe latte innehåller fler kalorier än vanligt kaffe.

De börjar nog med mammaträning tidigt Dessutom kombinerar de nog caféhänget med barnvagnspromenader