Hej, jag är ny på detta forum. Hittade en gammal tråd om ett av mina stora specialintressen...

vadloink skrev:Några band som har betytt mycket för mig är Gentle Giant, Van der Graf Generator (och i synnerhet deras sångare Peter Hammill, som är lite av en husgud)[...]

Samma här, Hammills höga produktivitet är i sig imponerande, över 30 egna studioalbum...

http://rateyourmusic.com/artist/peter_hammill

...plus ett dussin med Van der Graaf (Generator) där han är den huvudsakliga låtskrivaren.

 Van der Graaf Genarator återförenades i mitten av förra decenniet och har sedan dess släppt fyra studioalbum med nytt material som i mitt tycke känns precis lika vitalt och relevant som det de gjorde på 70-talet.

Här är en låt från albumet The Least  We Can Do Is Wave to Each Other (1970):

http://m.youtube.com/watch?v=WDmhP6YiN6s

Och här är en låt från A Grounding in Numbers (2011):

http://m.youtube.com/watch?v=Rbm6aVLuzJg

Ett annat brittiskt progressivt rockband som jag tror är lite underskattat är Curved Air.

"Piece of Mind" är en härlig tiominuterslåt från deras andra album (1971)

http://m.youtube.com/watch?v=UuKpnqr3y2Q

Precis som Van der Graaf Generator upplöstes Curved Air under andra halvan av 70-talet, men har återuppstått tillfälligt flera gånger sedan dess. I år har de släppt sitt första studioalbum sedan 1976, med huvudsakligen nytt material. Överraskande bra!

http://m.youtube.com/watch?v=UCDBMOrjht0

Mer Curved Air; ”Metamorphosis” från 1973, komponerad av den nyrekryterade, då 17-årige klaviaturspelaren och violinisten Eddie Jobson, som började sin bana i Curved Air innan han gick vidare till Roxy Music, U.K. och Jethro Tull...

https://www.youtube.com/watch?v=quJUyGFStyE

Curved Air började jag lyssna på relativt sent, på 1990-talet. En av anledningarna till att jag intresserade mig för dem var att jag hade fått reda på att keyboardisten i gruppen Sky, Francis Monkman, i tidernas begynnelse, dvs i början av 70-talet, var medlem i Curved Air.

Sky var en så kallad "supergrupp" sammansatt av musiker som redan hade gjort sig ett namn på annat håll. De var ganska populära på sin tid, de hade en hit-singel med en originell rockig version av Bachs Toccata i D-moll och flera av deras låtar brukade spelas på radio.

Deras två första album från 1979 respektive 1980, lyssnade jag mycket på när de nyligen hade släppts. Och jag gillar dem forfarande.

"Where Opposites Meet" från första plattan:




"Sahara" från andra plattan (som var en dubbel-LP):

1980-talet var kanske inte det bästa decenniet för progressiv rock. Men ett band som dök upp då var Cardiacs som släppte sin första CD 1988. Och sedan dess är Cardiacs ett av mina absoluta favoritband vid sidan av Genesis, Van der Graaf Generator, King Crimson, Amon Düül II m.fl.

"All His Geese Are Swans!"

http://youtu.be/2nqNfkUpkh8

"Dive"

http://youtu.be/Ta7_xmWpSx4

"Baby Heart Dirt"

http://youtu.be/-evwXqMOf2s

"The Everso Closely Guarded Line"

http://youtu.be/Ls5T200OXn4

"RES" (Live)

http://youtu.be/53t6y-Gkrdw

Nja det fanns en del schysst neoprog under 80-talet, dock blev banden ofta popiga alldeles för fort. Men Asias tre första plattor, Marillions "Misplaced Childhood" och de två första skivorna med IQ är exempel på bra progrock från 80-talet.

Curved Air har jag endast hört sporadiskt och tycker de verkar rätt flummiga, mer en blandning av psychedelia och folkrock än riktig progrock. Sky däremot har jag hört lite av och det verkar riktigt schysst...ska leta fram dem nu på Spotify och lyssna in mig ordentligt.

Asias första LP är hyfsat okej tycker jag, lyssnade mycket på den när den var ny, påminner lite om U.K. tack vare John Wetton. Det andra albumet, Alpha innehåller deras kanske bästa låt någonsin, ”Midnight Sun”, men resten är så där. I övrigt lämnar Asia mig oberörd. Det mesta av det jag hört från IQ lämnar mig också oberörd, tyvärr.

Marillion gillar jag. Lyssnade kanske lite för mycket på dem på 80-talet, men min favorit, Clutching at Straws står sig än idag. Jag gillar även senare tiders Marillion, t.ex. Radiation, marillion.com, Marbles och Happiness is the Road.

Ett annat (neo-)progband som dök upp på 80-talet är It Bites, som gjorde tre album mellan 1986 och 1989. Till skillnad från Marillion, IQ och andra neoproggare, satsade It Bites på att skapa hypermodern energisk symfonirock med aviga gitarrsolon och poppig stämsång, som låg mer i tiden (eller före sin tid), snarare än att försöka imitera 70-talets Genesis. Tyvärr låter deras två första plattor, som jag tyckte var helt fenomenala när de var nya, ganska så utdaterade idag, med plastiga synthar och typiskt 80-talsdigitalt ljud överlag. Det tredje albumet, Eat Me in St Louis, som egentligen är deras svagaste då det är mer mainstream, låter däremot inte alls lika utdaterat. Två av de bättre låtarna låg på en medföljande bonus-CD-singel...

”Having a Good Day”
http://www.youtube.com/watch?v=SPmQJ0xPnQY

”Reprise”
http://www.youtube.com/watch?v=puuocjsfSYw

It Bites återuppstod förra decenniet. Sångaren, gitarristen och frontmannen Francis Dunnery är dock utbytt mot John Mitchell, med överraskande gott resultat då deras röster och gitarrspelande är förvillande lika...

”This is England” är ett monumentalt spår från det första albumet med andra upplagan av It Bites, The Tall Ships (2008)...



Deras senaste album Map of the Past (2012) är bättre som helhet, men har inga lika monumentala låtar.

`nuff said.

Tycker att Kino som bara släppte ett enda album var riktigt bra, där bland annat Marillions bassist och john mitchell var med i.

I övrigt tycker jag att svenska A.C.T är helt fantastiska.

A small step for a human but a giant leap for humanity

Alltmer talar nu för att ABBA är ute …

Heron skrev:A small step for a human but a giant leap for humanity
https://www.youtube.com/watch?v=PA5-DaCmDWw
Alltmer talar nu för att ABBA är ute …

Det där är progg, inte progressiv musik. Skilj på det.

Lyssnar mycket på latinamerikansk prog nu…

Mexikanska CAST:

Chilenska CONGRESO:

Likaledes chilenska LOS JAIVAS: