Det är lärarna som sätter betygen. Det ingår i deras yrkesroll och de förväntas känna sina elever bäst. Förr i tiden, vittnade en pensionerad lärare om, så litade rektor på llärarna och lade sig inte i. Men nu är det annorlunda. Om en elev får lägre betyg än hen el föräldrna förväntat sig och i synnerhet om eleven får underkänt (dvs F) då hör de av sig. Eller så hör rektor av sig.

En undersökning från Lärarnas Riksförbund i samarbete med SVT:s Uppdrag granskning visar att under den senaste femårsperioden har allt fler rektorer och föräldrar försökt påverka lärarnas betygsättning.

Idag uppger var tredje lärare att rektor försökt påverka betygsättningen. Detta är inte bara ett hot mot lärarnas professionalitet utan mot hela betygssystemet.

http://www.svt.se/opinion/article10628866.svt

En modig lärare berättar (med bild och namn) i Uppdrag granskning hur han blev pressad:

svt ug skrev:Han har satt F i slutbetyg på 51 av sina 177 elever. Det tycker inte skolledningen är rimligt med tanke på vilka betyg eleverna har i andra ämnen. Eftersom det fortfarande går att ändra betygen säger de åt honom att se över dem igen

http://www.svt.se/ug/rektorn-tyckte-att ... fick-andra

Han spelar in ett möte med rektorn.

"Vi säger såhär att Patrik Sjöberg var världsmästare i höjdhopp. Då tittar man ju inte på alla sämre hopp. Man tittar ju bara på hans högsta hopp, 2,40 eller vad det nu var han hoppade. Är du med?"

Under mötet får David Nilsson veta att han ska bedöma eleverna på ett för honom helt nytt sätt. Det handlar nu om alla elever, inte bara de som fått underkänt. Eva Daun säger alltså att det räcker att ha visat en förmåga en gång på en viss nivå, för att ha rätt till det betyget på den förmågan.

Läraren sätter betygen
Uppdrag granskning har låtit tre experter ta del av inspelningen, och alla tre är eniga: man ska inte bedöma på det här sättet.

Det vore som om Patrik Sjöberg öht inte behövde hoppa mer. I varje tävling skulle hans tidigare resultat 2,40 gälla och han skulle vinna utan att hoppa. Endast om någon hoppade högre än 2,40 skulle den vinna.

Om någon får A på en skrivning och C på nästa ska den inte få C och inte heller B. Nej, den ska få A för den har ju visat att den klarar av A. Men den kan ju ha lärt sig om medeltiden, men inte om t ex andra världskriget. då ska den ändå få A för allt bara för att den en gång pluggat.

Några dagar efter mötet skriver David Nilsson under de nya betygen. Majoriteten av alla hans 177 elever får nu högre betyg, en del av dem höjs tre eller fyra betygssteg. Istället för 51 elever som fått F, är siffran nu åtta.

– Jag var ju säker på min sak, hur man skulle bedöma. Samtidigt kunde jag inte i det läget vägra att utföra den uppgiften. För att i slutändan är det rektorerna som är mina chefer, det är de som styr min anställning, säger David Nilsson.

Ja, här tycker jag egentligen lärarfacket borde gå in när rektor lägger sig i det som är lärarnas ansvar. Och det hjälpte inte att David lydde, han hade väl visat tecken på olydnad, dvs integritet.

Efter att han har höjt betygen blir han satt i ett åtgärdsprogram, får en mentor och får som krav att göra minst 80 procent av eleverna nöjda.

Slutar efter förlikning
Hösten 2015 blir han varslad om uppsägning "av personliga skäl". Malmö stad säger att det bland annat handlar om att han har haft en negativ inverkan på arbetsmiljön och har en bristande kompetens när det kommer till betygssättning. Men facket bestrider det här och till slut landar det i en förlikning där David Nilsson får 700 000 kronor.

Här är ur ett dokument om "klargörande samtal":

Enligt betygsdatabasen har David satt betyget F på 51 av de 177 elever han har betygssatt
under läsåret 2014/2015. Skolledningen finner vid en jämförelse med satta betyg i andra
jämförbara kurser. för samma elevgru~per, detta orimligt.
Skolledningen anser att David inte har förstått sitt uppdrag att se till att eleverna, efter sina
förutsättningar, ska nå så långt som möjligt. Skolledningen kommer därför att göra en anmälan
till Skolinspektionen eftersom skolledningen bedömer att David är oskicklig i sin yrkesutövning
samt överväger att ge honom en skriftlig varning.

http://www.svtstatic.se/image-cms/svtse ... edning.pdf

Alltså om en lärare sätter betyg enligt sitt eget omdöme och efter sin yrkesstolthet, då blir han hotad med att han är "oskicklig" och kan få en varning el bli uppsagd.

Det är galet.

Samhället är i fritt fall, utbildningssystemet är bara en av alla funktioner som havererat helt.

När jag gick i skolan fanns det inte på kartan att föräldrar klagade hos lärarna om barnen fick dåliga betyg.

Det var helt och hållet en fråga om man hade pluggat eller inte.

KrigarSjäl skrev:När jag gick i skolan fanns det inte på kartan att föräldrar klagade hos lärarna om barnen fick dåliga betyg.

Det var helt och hållet en fråga om man hade pluggat eller inte.

Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Sen kan ju en del lärare ju också sätta betygen lite hur de vill..

Tre elever på en högstadieskola i Sollentuna, norr om Stockholm, fick olika betyg när de lämnade in identiska skoluppgifter, skriver aftonbladet.se.
Eleverna lämnade in uppgiften med olika typsnitt och bildsättning, samt vid olika dagar för att inte göra det uppenbart för läraren att de levererat samma text. Det skriver Aftonbladet.

Alla tre lämnade dock in uppgiften inom utsatt tid. En lärare delade ut det näst högsta betyget, B, till en av de två flickorna, en annan lärare delade ut ett C till den andra flickan och ett D till en pojke.

Karin Hector-Stahre, chef för enheten för nationella prov på Skolverket, ser allvarligt på händelsen.

– Det är allvarligt om det satta betyget har någon koppling till vem som har skrivit texten, säger hon.

– Detta måste vara en väckarklocka för den här skolan.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockh ... ma-uppgift

Xtrail3344 skrev:Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Men hur skall eleven klara gymnasiet utan grundkunskaper?

Nej, det som krävs är mera disciplin. Och många föräldrar har förstått det, här är ett exempel på en skola som satsar på disciplin och de har en enorm kö av elever som vill slippa flumskolor: http://www.varldenidag.se/nyheter/600-p ... gioq3cUHw/

Huggorm skrev:

Xtrail3344 skrev:Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Men hur skall eleven klara gymnasiet utan grundkunskaper?

Nej, det som krävs är mera disciplin. Och många föräldrar har förstått det, här är ett exempel på en skola som satsar på disciplin och de har en enorm kö av elever som vill slippa flumskolor: http://www.varldenidag.se/nyheter/600-p ... gioq3cUHw/

Den skolan kommer nog inte finnas kvar länge om Liberalerna får bestämma. Alla skolor med religion skall bort. Enligt dom.

Vi måste kräva en demokratisk skola fri från all religion

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolum ... 3069018.ab

Huggorm skrev:

Xtrail3344 skrev:Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Men hur skall eleven klara gymnasiet utan grundkunskaper?

Nej, det som krävs är mera disciplin. Och många föräldrar har förstått det, här är ett exempel på en skola som satsar på disciplin och de har en enorm kö av elever som vill slippa flumskolor: http://www.varldenidag.se/nyheter/600-p ... gioq3cUHw/

När sa jag att man ska klara gymnasiet utan grundkunskaper??

Du får grundkunskaperna i grundskolan. Och har du inte dom som jag sa innan så kommer du inte kunna gå vidare till gymnasiet. Man behöver betyg.

Huggorm skrev:Samhället är i fritt fall, utbildningssystemet är bara en av alla funktioner som havererat helt.

Ja, förutom skolan så verkar det ju som att det är kris även inom polisen och rikrevisionen, två andra samhällsviktiga institutioner.

Kriminella tar över mer och mer i samhället då rättsväsendet inte klarar av att hantera situationen, polisen kommer inte på larm, de hinner inte med, utredningar läggs ned och man klarar inte av att lagföra de kriminella.

Den svenska försvarsmakten är också ett område som oroar.

Wine skrev:

Huggorm skrev:Samhället är i fritt fall, utbildningssystemet är bara en av alla funktioner som havererat helt.

Ja, förutom skolan så verkar det ju som att det är kris även inom polisen och rikrevisionen, två andra samhällsviktiga institutioner.

Kriminella tar över mer och mer i samhället då rättsväsendet inte klarar av att hantera situationen, polisen kommer inte på larm, de hinner inte med, utredningar läggs ned och man klarar inte av att lagföra de kriminella.

Den svenska försvarsmakten är också ett område som oroar.

Försvaret är ett fjasko

Det är otroligt!

Ibland tog rektorn saken i egna händer och ändrade helt sonika betygen utan att meddela läraren. I en kommunal skola upptäckte läraren att ett betyg ändrats från F till E. När hon frågade rektorn sade denne att han tyckt synd om eleven. Läraren kände sig kränkt och överkörd och anmälde till Skolinspektionen. Tror betyget ändrades tillbaka och rektorn sade att han tänkt med hjärtat men att det var fel att bryta mot skollagen.

I det andra fallet hade rektorn ändrat i tre fall. Då var det en privatskola inom Academiagruppen. Motivet var förstås att skolan inte ville skylta med några underkända. Ju bättre betyg, desto bättre för skolan. Löraren anmälde tilll Skolinspektionen som uppmanade Academia att utreda. Och vem utredde i praktiken? Jo, den anmälde rektorn själv. Det blev ett yttrande om ändrade rutiner i framtiden och Skolinspektionen lät sig nöja med det. Läraren sa att hon förlorat allt förtroende för Skolinspektionen. Hon sade också att det var till elevernas nackdel; med F hade de fått mera hjälp.

Skolinspektionen är helt inriktad på att hjälpa enskilda elever. Inte lärare och inte förtroendet för betygssystemet. Eller för kunskapen. Betygen ska ju spegla elevernas kunskaper.

Sopiga elever om nästan en av tre blir underkänd.

Fast å andra sidan kunde man inte med full närvaro bli underkänd hur sopig man än var när jag gick i skolan.

Det är förstås för jäkligt, men precis vad man kan vänta sig med en skolpeng som följer eleven. Rektor har det ekonomiska ansvaret, och inser att elever kommer att flytta(s) om de får dåliga betyg, samt att färre kommer att söka till en "dålig" skola som sätter rättvisande betyg. Ergo, ändra!

Med andra ord är incitament för "glädjebetyg" inbyggda i systemet.

Om man ändå vill ha fria skolval behöver man hitta en lösning, t.ex. att lärare från olika skolor är med i bedömning av prov m.m. Det går inte att hitta en perfekt lösning, men någonting behövs ju för att få betyg (eller andra omdömen) som faktiskt speglar elevernas kunskaper och färdigheter, inte minst för att de själva ska få en realistisk insikt i sina kunskaper och en morot för att jobba på, och se att ansträngning för det mesta hänger ihop med resultat.

(Säger jag som knappt lyfte ett finger i vanliga skolan, men det var alldeles för låga krav då, och ingen fick ju vara bättre än medeltalet, så individuella utmaningar blev det inga. Ett på sätt och vis omvänt problem, då.)

Har för övrigt ett minne av amerikanska skolor där eleverna fick två betyg i varje ämne: ett för uppnådda kunskaper och ett för hur hårt de hade jobbat. På det sättet kunde en blivande arbetsgivare, idealiskt, se om någon var beredd att jobba hårt även om hon/han t.ex. inte hade talang för matte, och därmed inte kunde uppnå högsta betyget trots slit.

Det där är inte enkelt att bedöma vad som har hänt där. Alla verkar vara på lärarens sida nu, så då ska jag försöka belysa den andra sidan, så att vi inte missar något, okej?

Jag har varit med om minst en lärarkollega som satte helt tokiga betyg. Dock satte han för bra betyg, så ingen klagade. Det gjorde de först året därpå när de fick en annan lärare och sämre betyg. Men det var en obehörig lärare, en kock som undervisade hemkunskap. Och jag har också varit med om en rektor som ville att jag skulle sätta bättre betyg. Och jag hade fått ordentligt med press på mig om jag inte ändå hade tänkt sätta bättre betyg, jag ville bara sätta lite fart på eleverna och jag ville inte missa varna ifall de helt slappar till. Men det blev inte så många underkända. Men att rektorer gör så är inte okej.

Det som jag tycker är konstigt här: Jag har aldrig varit med om att många är underkända just i historia. Många underkända kan man ha i ämnen som eleverna inte behöver betyget i. T.ex. i högstadiet kan en del tänka så att de ändå kan ta bort ett betyg för att de har B-språk eller hemspråk, så då skiter de i att t.ex. gå till idrotten eller struntar i bild. Läraren måste också varna eleverna i tid om de riskerar att inte få betyg. Och då ser man ju till att det görs på ett sätt så att man sedan kan bevisa att man HAR varnat.

I grunden stämmer det att en elev behöver bara visa en förmåga en gång. Men om man gör olika moment, som är ganska olika, då kan man behöva visa det igen. Det beror lite på ämnet. I matte kan det räcka med en gång, i språk ska man ju t.ex. läsa och skriva olika slags texter, då är det inte rimligt att bara bedöma en text. I historia har jag svårt att bedöma det. Jag antar att det behövs flera gånger ibland också.

Xtrail3344 skrev:

KrigarSjäl skrev:När jag gick i skolan fanns det inte på kartan att föräldrar klagade hos lärarna om barnen fick dåliga betyg.

Det var helt och hållet en fråga om man hade pluggat eller inte.

Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Det här var på gymnasiet.

Huggorm skrev:

Xtrail3344 skrev:Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Men hur skall eleven klara gymnasiet utan grundkunskaper?

Nej, det som krävs är mera disciplin. Och många föräldrar har förstått det, här är ett exempel på en skola som satsar på disciplin och de har en enorm kö av elever som vill slippa flumskolor: http://www.varldenidag.se/nyheter/600-p ... gioq3cUHw/

Det har varit det stora problemet. Därför har man också gjort om när det gäller intagning till gymnasiet. Nu är det inte längre tre ämnen man måste vara godkänd i, utan 8 eller 12 (för teoretiska program).

Xtrail3344 skrev:

Huggorm skrev:

Xtrail3344 skrev:Anledningen till att man "Klagar" är för att man vill att ens barn skall kunna söka vidare sen till gymnasiet. Det är för att man tillsammans skall kunna sätta sig ner och se varför går det som det går för denna eleven? Hur kan vi lösa detta. Så att eleven kan ta sig vidare till gymnasiet. För utan grundskolebetyg så kan du inte göra ett skit idag.

Men hur skall eleven klara gymnasiet utan grundkunskaper?

Nej, det som krävs är mera disciplin. Och många föräldrar har förstått det, här är ett exempel på en skola som satsar på disciplin och de har en enorm kö av elever som vill slippa flumskolor: http://www.varldenidag.se/nyheter/600-p ... gioq3cUHw/

När sa jag att man ska klara gymnasiet utan grundkunskaper??

Du får grundkunskaperna i grundskolan. Och har du inte dom som jag sa innan så kommer du inte kunna gå vidare till gymnasiet. Man behöver betyg.

Ja, men dem kunskaperna får man ju inte genom att föräldrarna bråkar sig till bättre betyg för sitt barn? Om vi utgår ifrån att eleven har bristande kunskaper så hjälper inte föräldrarna sitt barn på det här sättet.

Ankhat: Precis så är det. Det är skolpengen som ställer till det. Om det finns risk att skolan inte får tillräckligt med elever för att det ska gå runt - då blir många rektorer desperata.

ankhat skrev:Det är förstås för jäkligt, men precis vad man kan vänta sig med en skolpeng som följer eleven. Rektor har det ekonomiska ansvaret, och inser att elever kommer att flytta(s) om de får dåliga betyg, samt att färre kommer att söka till en "dålig" skola som sätter rättvisande betyg. Ergo, ändra!

Med andra ord är incitament för "glädjebetyg" inbyggda i systemet.

Om man ändå vill ha fria skolval behöver man hitta en lösning, t.ex. att lärare från olika skolor är med i bedömning av prov m.m. Det går inte att hitta en perfekt lösning, men någonting behövs ju för att få betyg (eller andra omdömen) som faktiskt speglar elevernas kunskaper och färdigheter, inte minst för att de själva ska få en realistisk insikt i sina kunskaper och en morot för att jobba på, och se att ansträngning för det mesta hänger ihop med resultat.

(Säger jag som knappt lyfte ett finger i vanliga skolan, men det var alldeles för låga krav då, och ingen fick ju vara bättre än medeltalet, så individuella utmaningar blev det inga. Ett på sätt och vis omvänt problem, då.)

Har för övrigt ett minne av amerikanska skolor där eleverna fick två betyg i varje ämne: ett för uppnådda kunskaper och ett för hur hårt de hade jobbat. På det sättet kunde en blivande arbetsgivare, idealiskt, se om någon var beredd att jobba hårt även om hon/han t.ex. inte hade talang för matte, och därmed inte kunde uppnå högsta betyget trots slit.

I framtiden behöver vi inte lärare. Då kan du ladda ner en "gör det själv app!" eller "Lär dig själv". Och dessutom kommer programmen kunna rätta åt dig. Smart va?

Eller så har man kvar lärarna och sätter in nån slags ny roll som typ, "rättare" eller så.. Som bara rättar betyg hela dagarna? Eller så bygger man en maskin som rättar svaren. Som en ända stor miniräknare!

Xtrail3344 skrev:

ankhat skrev:Det är förstås för jäkligt, men precis vad man kan vänta sig med en skolpeng som följer eleven. Rektor har det ekonomiska ansvaret, och inser att elever kommer att flytta(s) om de får dåliga betyg, samt att färre kommer att söka till en "dålig" skola som sätter rättvisande betyg. Ergo, ändra!

Med andra ord är incitament för "glädjebetyg" inbyggda i systemet.

Om man ändå vill ha fria skolval behöver man hitta en lösning, t.ex. att lärare från olika skolor är med i bedömning av prov m.m. Det går inte att hitta en perfekt lösning, men någonting behövs ju för att få betyg (eller andra omdömen) som faktiskt speglar elevernas kunskaper och färdigheter, inte minst för att de själva ska få en realistisk insikt i sina kunskaper och en morot för att jobba på, och se att ansträngning för det mesta hänger ihop med resultat.

(Säger jag som knappt lyfte ett finger i vanliga skolan, men det var alldeles för låga krav då, och ingen fick ju vara bättre än medeltalet, så individuella utmaningar blev det inga. Ett på sätt och vis omvänt problem, då.)

Har för övrigt ett minne av amerikanska skolor där eleverna fick två betyg i varje ämne: ett för uppnådda kunskaper och ett för hur hårt de hade jobbat. På det sättet kunde en blivande arbetsgivare, idealiskt, se om någon var beredd att jobba hårt även om hon/han t.ex. inte hade talang för matte, och därmed inte kunde uppnå högsta betyget trots slit.

I framtiden behöver vi inte lärare. Då kan du ladda ner en "gör det själv app!" eller "Lär dig själv". Och dessutom kommer programmen kunna rätta åt dig. Smart va?

Eller så har man kvar lärarna och sätter in nån slags ny roll som typ, "rättare" eller så.. Som bara rättar betyg hela dagarna? Eller så bygger man en maskin som rättar svaren. Som en ända stor miniräknare!

Säg det till mina elever - jag hinner inte ens anteckna nåt snabbt, de jobbar bara om de har en vuxen med hela tiden. Okej, de har speciella problem, men det har ju folk här också, om än inte alla så pass allvarligt.

Även i en vanlig skola har man ibland behövt vara två lärare, t.ex. på matte-lektioner, för att så många elever behöver hjälp. Nej, jag kan inte se att det skulle bli så.

Toblerone skrev:I grunden stämmer det att en elev behöver bara visa en förmåga en gång.

Vad är det för trams? Naturligtvis ska man när som helst kunna bli underkänd om man inte kan visa att man kan något man "lärt sig" tidigare.

Lösningen på alltihop är naturligtvis centrala slutprov som rättas maskinellt utan bedömningar.
Klarar man inte provet får man inte flytta upp till nästa steg (termin/årskurs). Proven skall innehålla allt man har gått igenom fram till dess (inom ämnet), inte bara det senaste steget.
Eventuellt kan man komplettera detta med intagningsprov för att få börja ett nytt steg. De måste då utföras några månader efter slutprovet, för att se vad som faktiskt fastnat.

nallen skrev:

Toblerone skrev:I grunden stämmer det att en elev behöver bara visa en förmåga en gång.

Vad är det för trams? Naturligtvis ska man när som helst kunna bli underkänd om man inte kan visa att man kan något man "lärt sig" tidigare.

Lösningen på alltihop är naturligtvis centrala slutprov som rättas maskinellt utan bedömningar.
Klarar man inte provet får man inte flytta upp till nästa steg (termin/årskurs). Proven skall innehålla allt man har gått igenom fram till dess (inom ämnet), inte bara det senaste steget.
Eventuellt kan man komplettera detta med intagningsprov för att få börja ett nytt steg. De måste då utföras några månader efter slutprovet, för att se vad som faktiskt fastnat.

Du kan tycka att det är trams, men det du tänker dig där fungerar ju aldrig i praktiken. Jag tror också du tänker på andra slags saker. Om man t.ex. ta matte - om någon har kunnat division, och inte kan det längre. Och han behöver det när hen räknar med något mer avancerad. Det är klart hen kan då bli underkänd. Men om någon visar att hen kan skriva riktigt bra engelska i en längre uppsats - då finns det ingen möjlighet att hen ett halvt år senare skriver mycket sämre. Inte en chans! Däremot kan hen behöva skriva olika slags texter, t.ex. också en faktatext.

Och det finns inte heller nån möjlighet att någon skulle ha förstått större sammanhang i historia, som behövs för dem bättre betygen, och sen tappar den förståelsen. Enskilda fakta kan man glömma, men det är inte det som man lägger vikten på - som tur är. Att bara rabbla ner några årstal som det var förr i tiden - det är inget vi vill ha tillbaka. Ungefär måste man kunna nuförtiden, inte exakt år, men årtionde eller århundrade i vissa fall.

Man har redan problem att testa SO och NO i nationella proven i 9:an för att eleverna har gjort olika saker. Ännu svårare kan det bli med intagningsprov.

I prov som rättas maskinellt (varför? Tror du lärarna fuskar?) kan man inte uppnå kunskapskraven. Det är just inte faktakunskap som behövs numera, utan färdigheter. Och dem måste man bedöma. OM man ska ha individer som fungerar i nutidens samhälle.