rdos skrev::roll:

Att gå på tå är nära relaterat till att smyga. Den relationen kan väl vem som helst klura ut.

Att en sak liknar en annan betyder inte att de är relaterade, det är syftet som avgör. (Precis som när det gäller övriga stims, vilket jag försökt förklara för dig i flera år utan att det går in.)

- Om man 'trippar på tå' för att inte höras så är det mycket riktigt smygande.

- Om man trippar på tå för att slippa känna underlaget, eller för att det känns skönt bara, eller för att man får lättare att gå, så är det något helt annat.

Det är för att du tycks sakna förmåga att särskilja det ena från det andra som dina teorier tyvärr ofta blir skrattretande trots att du kan ha vissa poänger.

rdos skrev:I övrigt så tycker jag förklaringarna som Inger postade var extremt fantasifulla, och säkert fullständigt fel.

Jag tog bara några exempel från nätet för att illustrera hur vanligt det är bland autister. Då många proffs också verkar sakna förmåga att urskilja olika orsaker blir deras teorier ofta också lite skrattretande. De här senaste tycker jag dock var de bästa försöken till förklaring jag sett på länge.

1. Tågång p g a sensorisk överkänslighet har jag förstahandsrapporter om sen tidigare så den orsaken vet jag kan förekomma.

2. Att en del autister (riktiga LFA-autister, inte nödvändigtvis aspergare) har mer eller mindre allvarliga problem med det proprioceptiska systemet är bl a orsaken till att en del inte kan vare sig använda talorganen eller skriva utan facilitated communication, de känner inte sin egen arm förrän någon håller emot så att de vet var den befinner sig. Om det är orsaken till att en del går på tå vet jag dock inte.

3. Att många autister har dåligt djupseende är välkänt. Likaså att man antingen har tunnelseende eller bättre periferseende än förmåga att se det som är rakt framför näsan. Om detta i sin tur har något med tågång att göra tycker jag låter tveksamt men om tågången faktiskt upphör när man får speciella glasögon så tycks det ju finnas någon koppling ändå.

Själv gick jag på tå ibland för att jag kände mig lättare då. Ville ju helst kunna flyga och när inte det gick så gav i alla fall tågång en viss känsla av att flyta fram.

Saninaé skrev:

Flia skrev:"Dåligt" är det väl ingen som sagt? Men ett tecken på AS kanske.

Nej, men texten som Inger citerade pratade om behandling av beteendet. Det såg mest ut som en del av ett asimilationsprogram, för att nära och kära äcklas av att se sjukt beteende. Fast å andra sidan är det ju inte bra om man känner sig tvungen att gå på tå för att golvet är äckligt osv.

Du har helt rätt. Och då valde jag ändå en av de mer balanserade länkarna. Andra är så vidriga att man för rysningar: http://www.autism.com/autism/physical/toewalk.htm

"Casting is another intervention used to stop toe walking. This procedure involves wearing a cast to stretch out the tendon. In most cases, the cast is applied every two weeks for a total of 6 to 8 weeks. Another treatment involves surgery. Long-leg casts are then worn for six weeks and followed by night splinting for several months."

Man gipsar alltså barnet under 6-8 veckor för att hindra det att gå på tå! Snacka om sjukt!!

Att gå på tå är ju inget som skadar barnet såsom t ex om det bankar huvudet hårt i väggen och får skador. Så varför ska man förhindra det? Uppenbarligen för att man anser att man botat autismen om man får bort 'autistiska beteenden'.

Nja, det är ju inte fysiologiskt bra att gå på tå mycket. Det blir en enorm snedbelastning i senor och muskler som på längre sikt kan ge upphov till gåsvårigheter.

Problem av liknande sort råkar ofta kvinnor som går mycket i högklackat ut för. Sneda tår, ryggproblem, höftsmärtor och värk i knän är vanliga biverkningar.

Så visst ska man egentligen låta barn vara individer men är tågången överdriven kan det faktiskt finnas rationella skäl att förhindra den.

Tror inte barnen skulle gå på tå om de inte hade god anledning. Hälsenan sträcker ut sig automatiskt när man slutar gå i högklackat, det bara stramar lite i början.

(Själv får jag bättre hållning av att gå i högklackat, men jag är väl inte riktigt normal.)

Inger skrev:Tror inte barnen skulle gå på tå om de inte hade god anledning. Hälsenan sträcker ut sig automatiskt när man slutar gå i högklackat, det bara stramar lite i början.

(Själv får jag bättre hållning av att gå i högklackat, men jag är väl inte riktigt normal.)

Nejdå, du är inte onormal! Går man i högklackat sträcks benen ut och tyngdpunkten i kroppen förflyttas. Det medför att man måste sträcka lite på sej för att hålla balansen. Det är väldigt vanligt att kvinnor får bättre hållning när de går i högklackat! Tror tom -jag- skulle få det. *hösäck*
Ju högre och smalare klackar desto fler besvär med tidigare nämnda saker dyker upp. Vad jag har sett har du alltid väldigt rejäla skor med klack på. Bara det faktum att dina vanliga tofflor har hel fot gör att besvären troligen blir mindre eftersom det medför att inte bara tårna belastas. Även om de naturligtvis få ta en orimligt stor del jämfört med vad vi är skapta för.

Och visst, det finns säkert ett flertal anledningar till att barnen går på tå - känsliga sinnen, annorlunda synintryck mm. Det betvivlar jag inte alls. Problemet är bara att om det blir överdrivet mycket är det inte bra. Oavsett de bakomliggande orsakerna till tåtrippandet är det så att det belastar kroppen fel. Det blir ju extra viktigt att kroppen belastas korrekt medan man växer, så att det inte sker felställningar som sedan kan orsaka kroniska besvär. Så jag förstår om man vill försöka korrigera ett tåtrippande.

weasley skrev:

Inger skrev:Tror inte barnen skulle gå på tå om de inte hade god anledning. Hälsenan sträcker ut sig automatiskt när man slutar gå i högklackat, det bara stramar lite i början.

(Själv får jag bättre hållning av att gå i högklackat, men jag är väl inte riktigt normal.)

Nejdå, du är inte onormal! Går man i högklackat sträcks benen ut och tyngdpunkten i kroppen förflyttas. Det medför att man måste sträcka lite på sej för att hålla balansen. Det är väldigt vanligt att kvinnor får bättre hållning när de går i högklackat! Tror tom -jag- skulle få det. *hösäck*
Ju högre och smalare klackar desto fler besvär med tidigare nämnda saker dyker upp. Vad jag har sett har du alltid väldigt rejäla skor med klack på. Bara det faktum att dina vanliga tofflor har hel fot gör att besvären troligen blir mindre eftersom det medför att inte bara tårna belastas. Även om de naturligtvis få ta en orimligt stor del jämfört med vad vi är skapta för.

Du har helt rätt. Det är höjdskillnaden mellan tå och häl + hur klacken är placerad som avgör hur påfrestande de är att gå i.

Genom att mina har lite platåsula framtill ser de högre ut än de är, och då jag alltid väljer såna skor som har klackens spets mitt under hälens mittpunkt så hamnar tyngdpunkten fortfarande på hälen och inte på framfoten. Kan absolut inte med såna skor som tvingar en att bokstavligen 'gå på tå'!

pointblank skrev:Som barn gick jag nog på tå emellanåt just då jag var utan skor.

Går man mycket barfota är det inte alltid lämpligt att sätta ner hälen först. Då får man ju mycket lättare hela kroppstyngden på vassa stenar. Jag satte ofta ner tårna först när jag gick barfota när jag var yngre.

Diskussion om Aspie-Quiz flyttad hit.

Går inte på tå mer än andra. Det händer att jag springer på tå inomhus men vet inte varför också går jag ibland när jag är blöt om fötterna eller om jag tycker golvet är för smutsigt att gå på men jag måste gå där av någon anledning.