var och en får utrymme att vara sig själv.

nolltollerans mot ”skojbråk” i korridorerna och att eleverna vet att de vuxna alltid reagerar när någon blir utsatt eller kränkt.

satt in fler vuxna rastvakter och startat en förtroendegrupp med ett par elever från varje klass som träffar elevhälsa och biträdande rektor varje vecka för att diskutera klimatet på skolan.

– Förra veckan arbetade vi med diskussionsövningar kring de olika diskrimineringsgrunderna. Och bara genom att lyfta frågorna, vägleda och låta eleverna diskutera så blir de medvetna på ett helt annat sätt

göra matematikuppgifter där man inte utgår från kärnfamiljen utan beskriver en familj med två män och fem bonusbarn.

DN skrev:Pojkar fortsätter att prestera mycket sämre än flickor i den svenska skolan. Regeringens jämställdhetsutredare är kritisk till att inget händer. Men på Frejaskolan i Gnesta har trenden brutits.

Trots att pojkarnas betyg i våras höjdes rekordmycket ligger de fortfarande långt efter flickorna. Därför kommer regeringens utredare Svend Dahl att lyfta fram pojkars situation i skolan, när han i början av nästa år överlämnar utredningen ”Män och jämställdhet” till rege­ringen. Han är kritisk till att situationen i skolan inte blivit bättre.

– Vi har vetat länge att det ställs lägre krav på pojkar i skolan. Vi har också diskuterat det utifrån könsnormer och jämställdhet. Trots det har det inte blivit så mycket bättre. Det är förvånande.

En skola som utredarna har diskuterat som ett positivt exempel är Frejaskolan i Gnesta.
Efter en kartläggning år 2010 över jämställdheten på Frejaskolan stod det klart att det fanns en ”antipluggkultur” bland pojkarna på skolan. De killar som ville satsa på studierna och göra läxor riskerade att bli retade av kamraterna.

– Det ville vi självklart arbeta med. Men vårt fokus var inte i första hand att pojkarna skulle få bättre betyg. Vi ville arbeta normkritiskt för att alla elever skulle få utrymme att vara olika som individer oavsett kön, säger Maja Thorsén, biträdande rektor på Frejaskolans högstadium.

Vinsten har blivit att flickorna vågar stå upp mer för sina ståndpunkter och pojkarna vågar stå emot grupptryck. Och att var och en får utrymme att vara sig själv.

DN skrev:Forskning: Studier anses omanligt
Det har under årtionden, runt om i västvärlden, forskats kring varför pojkar halkar efter såväl i skolan som i högre studier och har betydligt sämre resultat än flickor. Teorierna är många.

Vissa menar att det handlar om att pojkar tar till sig maskulinitetsnormer under sin uppväxt som är svåra att gå emot. Det kan handla om att anamma en antipluggkultur där studier anses omanligt. Andra hävdar att kvinnliga lärare, som är i majoritet, behand- lar flickor och pojkar annorlunda.

Annan forskning visar att pojkar stressar mindre i skolan och i stället satsar på att bygga kontaktnät inom exempelvis idrottsrörelser. De tror att det ändå ordnar sig för dem längre fram i livet.

DN skrev:Regeringens utredning ”Män och jämställdhet” har haft till uppdrag att kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.
---
Lärarna gör för lite för att stärka pojkarnas betyg, och fler insatser krävs för att locka män till kvinnodominerade yrken.
---
Trots en kraftig förbättring förra året ligger pojkar långt efter flickor i betyg. Pojkarna tappade dessutom mest i alla ämnen i den internationella Pisaundersökningen.

plåtmonster skrev:Rastvakter och förebilder skulle nog kunna göra en del.