Grimuald skrev:Nja, detta är väl inte helt sant. Kan mycket väl vara så att man ogillar de man känner och dessa vill man ju inte offra energi på. Sanningen är väl den att man drar sig för att hålla föredrag för de man vill göra gott intryck på därför att man är rädd för att göra bort sig inför dem. Det kan bli en mycket pinsam föreställning.

Vad menar du med "detta är väl inte helt sant"? Givetvis stämmer det inte för alla. Men det du presenterar som sanning stämmer inte för alla heller.

Grimuald skrev:

Charley? skrev:Dessutom tror jag inte att det blir så jättemånga som vill komma för att lyssn på en lång utläggning om en annan persons specialintresse

Vad baserar du denna slutsats på ? Ser du ett specialintresse som något negativt och tråkigt ?

Nej, jag menar bara att många har specialintressen som det inte finns så många andra som är intresserade av. Du säger ju själv att en sådan träff skulle vara lite "väl smalt för att locka" dig. Det är precis vad jag säger, att det troligtvis inte lockar en särskilt stor publik.

Grimuald skrev:Vad baserar du dessa "fakta" på ? Har du själv diagnosen AS ?

Min personliga erfarenhet samt vad jag läst mig till. Om du själv anser att du är förmögen att koncentrera dig och lära dig även de tråkigaste ämnen som du inte är det minsta intresserad av och som du inte valt att lära dig om, så visst. Men de flesta aspies jag träffat har haft problem med t ex skolan just för att de har svårt att fokusera på, koncentrera sig på och bry sig om de ämnen som de inte varit intresserade av.

Grimuald skrev:Varför skulle man inte kunna lyssna på något ämne som man redan är insatt i ? När det gäller släktforskning så är man i regel rätt kunnig om sin egen släkt men det betyder ju inte att man är kunnig om alla släkter och därför blir ju ett föredrag om en annan släkt rätt intressant eftersom det kan berika ens egen släktforskning.

Visst kan det vara intressant att lyssna på någon som pratar om någonting man redan är insatt i, om personen man lyssnar på är mer insatt än en själv. Personligen skulle jag bara tycka att det var enormt frustrerande att lyssna på någon som vore mindre insatt än jag, om de pratade om mitt specialintresse. Jag skulle inte kunna låta bli att avbryta för att rätta dem om de gjorde fel, ifrågasätta och så vidare.

När det gäller just släktforskning så var det bara ett exempel på vad jag inte skulle vilja lyssna på. Jag skulle kunna tänka mig att lyssna på det om det handlade om en generell föreläsning om hur släktforskning går till, vad man kan lära sig av det, och liknande. Däremot skulle jag inte vilja höra någon släktforskandes föreläsning om en specifik släkt, det skulle få mig att somna direkt. Men om ni släktforskare skulle vilja lyssna på varandras prat om vem som gifte sig med vem och vilket år de dog, så får ni gärna göra det. Jag säger bara att jag vore totalt ointresserad av att höra på sådant.

Grimuald skrev:Slutligen tycker jag att träffar där någon ska hålla föredrag om sitt specialintresse är lite väl smalt för att locka mig. Jag tror att för att intresse för en träff så är det viktigt att ämnet är intressant för alla som kommer. Jag var själv på en träff på Asperger Center nyligen som jag tyckte var givande och där ämnet handlade om att en person med AS berättade om sitt liv. När det gäller specialintressen kan man ju ha träffar kring ett speciellt intresse om det finns underlag för att anordna en träff annars tror jag det är lättare att ha träffar kring sådant som berör oss alla och då blir det nog ämnen av allmän natur.

Det fetmarkerade: Precis vad jag har försökt säga hela tiden.

Man får också tänka på att vi på forumet bor så utspritt i landet. Om man skulle anordna någonting av det här slaget skulle det kanske vara bäst att ta en eller två dagar av föreläsningar från flera olika, istället för en träff där en person föreläser. Då kan man ju locka många somtidigt.