Det enda positiva med att kalla sig "Autistisk" istället för "Asperger" jag kan komma på är att AS-diagnosen är befläckad med en massa uppmärksammade grova brott.

Fast efter ett tag blir ju "Autism Spectrum Disorder" troligtvis befläckad med samma.
Men det tar väl nåt år... innan folk hinner begå grova brott. Hoppas jag.
Cross my fingers.

Ursäkta bitterheten i inlägget.

Moderator:

Slog ihop två trådar om samma ämne.

Ylva-Li skrev:Det där stör mig också. Enligt min psykolog så kommer man kanske få kalla det Aspergers ändå. Hur förklarar man annars skillnaden?
"Hej jag har en diagnos inom autismspektrat". "Jaha, har du autism?" *person tänker på rainman*. "Nej.. alltså, inte riktigt.." *suck*

Haha, är inte "rainman" en savant?

Men jag förstår dig, ordet Autism är lägre värderat och sämre definierat.

MolkomAnnor skrev:

Ylva-Li skrev:Det där stör mig också. Enligt min psykolog så kommer man kanske få kalla det Aspergers ändå. Hur förklarar man annars skillnaden?
"Hej jag har en diagnos inom autismspektrat". "Jaha, har du autism?" *person tänker på rainman*. "Nej.. alltså, inte riktigt.." *suck*

Haha, är inte "rainman" en savant?

Men jag förstår dig, ordet Autism är lägre värderat och sämre definierat.

I mina öron är orden autism högre värderat än AS. Jag gillar inte ordet syndrom, för att uttrycka mig milt. Dessutom finns det hur många människor som helst som verkar tänka på Aschberg (Robert) när de hör något om AS eftersom det är så förbannat svårt att stava rätt till aschpberjer.

Sen tycker jag visserligen att definitionen autism blir alldeles för bred, men hellre autist än syndrom-offer.

MolkomAnnor skrev:

Ylva-Li skrev:Det där stör mig också. Enligt min psykolog så kommer man kanske få kalla det Aspergers ändå. Hur förklarar man annars skillnaden?
"Hej jag har en diagnos inom autismspektrat". "Jaha, har du autism?" *person tänker på rainman*. "Nej.. alltså, inte riktigt.." *suck*

Haha, är inte "rainman" en savant?

Men jag förstår dig, ordet Autism är lägre värderat och sämre definierat.

Jo, men hade ju autism också.

prodge64 skrev:

MolkomAnnor skrev:

Ylva-Li skrev:Det där stör mig också. Enligt min psykolog så kommer man kanske få kalla det Aspergers ändå. Hur förklarar man annars skillnaden?
"Hej jag har en diagnos inom autismspektrat". "Jaha, har du autism?" *person tänker på rainman*. "Nej.. alltså, inte riktigt.." *suck*

Haha, är inte "rainman" en savant?

Men jag förstår dig, ordet Autism är lägre värderat och sämre definierat.

I mina öron är orden autism högre värderat än AS. Jag gillar inte ordet syndrom, för att uttrycka mig milt. Dessutom finns det hur många människor som helst som verkar tänka på Aschberg (Robert) när de hör något om AS eftersom det är så förbannat svårt att stava rätt till aschpberjer.

Sen tycker jag visserligen att definitionen autism blir alldeles för bred, men hellre autist än syndrom-offer.

Haha.

Låt mig säga så här, hos den allmänna publiken är diagnosen Aspergers syndrom ganska romantiserad, men även för markant stigmatiserad. Ordet autism har människor en tendens att relatera till efterblivenhet. Det är min uppfattning. Så hellre Asperger än autist

Jag har inte hängt med så mycket i medierna angående synen på Asperger.

Men min uppfattning är att man där alltmer får stämpeln "potentiellt kriminell psykopat"... Såvida personen ifråga inte redan har en anhörig eller bekant, då brukar intrycket vara mer positivt. Undrar om folk läser de motbilder som ofta formuleras (av ex. Pemer) i t.ex. Aftonblasket/Excessen.

Någonstans såg jag att Pemer hade ett inlägg i alla fall...


Som tur är har min chef en oerhört positiv bild av mig och andra med Asperger, och han jobbar hårt på att hitta vettiga uppdrag.

Den förra chefen som fick veta min diagnos (enbart AS) var en katastrof. Trots att det sammanfattande dokumentet innehöll text i stil med "...klart över genomsnittet" så avslutade hon varje mening med "Har du förstått, xxx?? Förstår du vad jag menar??" Ibland verkade hon inte förstå speciellt mycket, heller.

Mitt arbetsminne var däremot inget vidare enligt testerna (men minns fortfarande vissa minnesadresser på hemdatorn från 1983).

lar66 skrev:Jag har inte hängt med så mycket i medierna angående synen på Asperger.

Men min uppfattning är att man där alltmer får stämpeln "potentiellt kriminell psykopat"... Såvida personen ifråga inte redan har en anhörig eller bekant, då brukar intrycket vara mer positivt. Undrar om folk läser de motbilder som ofta formuleras (av ex. Pemer) i t.ex. Aftonblasket/Excessen.

Någonstans såg jag att Pemer hade ett inlägg i alla fall...

Man kan hitta honom på bland annat Newsmill. Och OA så klart!

Bara samlar ihop några uttalanden (ber om ursäkt om det blir lösryckt):

prodge64 skrev:I mina öron är orden autism högre värderat än AS. Jag gillar inte ordet syndrom, för att uttrycka mig milt.

Precis så där tycker jag med.

MolkomAnnor skrev:Låt mig säga så här, hos den allmänna publiken är diagnosen Aspergers syndrom ganska romantiserad, men även för markant stigmatiserad.

Romantiserad, stigmatiserad, jojo. Men det förutsätter att man känner till NÅNTING om det annat än rykten och fördomar. Men det gör inte folk!

Det stora problemet är fortfarande OKUNSKAPEN!! Så länge den finns tycker ju några si, några så och ingen vet vad som är rätt. Där är fortfarande mycket att göra.

MolkomAnnor skrev:Ordet autism har människor en tendens att relatera till efterblivenhet. Det är min uppfattning.

Håller tyvärr med.

MolkomAnnor skrev:Så hellre Asperger än autist

Som jag försöker tänka:

Begreppet Asperger är tillräckligt etablerat för att kunna byggas vidare på.

Men jag fattar fortfarande inte skillnaden mellan 1) Asperger och 2) Autism utan efterlivenhet.

Asperger för mig är autism utan efterblivethet. Det borde ju vara relativt enkelt att kunna "sortera bort" efterblivenhet så att åtminstone de fördomarna upphör.

Så jag tycker:

Högfungerande autism = Asperger
Lågfungernade autism = autism med efterblivenhet

Men hela tiden läser jag saker som snurrar till det för mig från folk som låter så tvärsäkra att jag blir osäker själv.

Så länge vi själva är så förbannat oense om en väldig massa saker internt så kommer vi inte heller att kunna föra ut nånting på ett vettigt sätt.

Jag håller mycket riktigt inte med om att "autism", till skillnad från "asperger", måste innebära förståndshandikapp (om det är det du menar med efterblivenhet). Jag har helt enkelt sett för många autismdiagnosticerade som inte är förståndshandikappade, och det är inte alltid (det finns som bekant både gråzoner och dålig diagnosticering), men i regel, markanta skillnader i hur de och till exempel jag eller andra aspergerdiagnosticerade jag har träffat behärskar sin kropp i fråga om sådant som tal, rörelser, impulskontroll, mental flexibilitet, anpassning till omgivningen. Den bedömningen gör jag i full medvetenhet om att även jag själv och många aspergare har eller har haft besvär med de sakerna, vill jag tillägga för dem som menar att sådana som jag skulle vara diagnosparasiter. Men gradskillnader gör att besvären ofta ändå inte är "på samma dag".

Jag upprepar vad jag brukar tjata om, det finns också autister som har feldiagnosticerats med förståndshandikapp därför att de inte har lyckats meddela sig med folk i sin omgivning, som i sin tur har varit för okänsliga och onyfikna.

Det finns alltså fog för en åtskillnad av rent praktiska skäl — i hög grad olika problem och behov och olika krav som måste uppfyllas för att vi ska kunna fungera efter begåvning — även utan att man drar in förståndshandikapp. Att autism skulle måsta innebära förståndshandikapp är en fördom fullt i klass med dem vi känner till om aspergare.

Ovanstående bortsett från att vad man än skriver om det här kommer alltid några att ta illa upp till exempel för att man vill ha kvar termer just de själva har upplevt stigmatiserande eller missbrukade för att rättfärdiga orättvisor.

Naturligtvis glömde jag en viktig sak, sist i första stycket:

Zombie skrev:[...] Men gradskillnader gör att besvären ofta ändå inte är "på samma dag".

Det gäller gradskillnader av samma klass som de jag aldrig lyckades förklara för "enterna", och egentligen inte för mig själv heller, innan jag hade någon diagnoskännedom att inom mig slå tillbaka med: "Jamen det där har vi ju alla litet svårt med", "du har det inte värre än någon annan, men du känner efter för mycket" och så vidare. Lika orättvisa kan vi bli mot de "lågfungerande" autisterna om vi inte ser upp. (Och i den mån vi inte istället tror de alla är förståndshandikappade.)

Allt detta sagt om gruppgenomsnitt, som jag redan har antytt. Vissa viktiga saker får man ju inte fram utan att ha den nivån att tillgå, även om man sedan i praktiken naturligtvis måste ta hänsyn till hurdan varje person är.

Min gruppering i förra inlägget känns alltför enkel, ja. När jag läser om ser jag att jag jonglerar, fast inte med bollar utan med begrepp - begrepp som används av mig själv, du, andra på forumet, entisar, vården, läkarna, forskningen.

Kanske orden "hög" och "låg" spökar för mig? Har märkt att det ofta är jag själv som för in dem. Flera gånger har det hänt att diskussionen därefter stannat upp.

Ett annat ord som ger stereobrus är efterblivenhet (=förståndshandikappad, har även hört ordet "lågintelligent" användas). Men vi är överens om att det finns ett problem där - det sammanblandas med, låt oss säga, en viss typ av autister?

EDIT:

Bara en fråga jag vill få ur systemet: många gånger på forumet har folk skriv saker som "lallande, gungande miffon, dreglande zombies", folk som pratar konstigt och jag vet inte allt. Det de menat är att de inte vill sammanblandas med sådana och inte vill hamna ihop med sådana på DV till exempel.

Min antagligen dumma fråga är: kan vi fastslå att autism inte har något med zombies o miffon att göra? Hur fastslår man isf det? Hur ska man uttrycka sig?

Självklart uppstår det begreppsförvirring om en högfungerande aspergare får samma diagnosbeteckning som en gravt handikappad LFA-autist.

MolkomAnnor skrev:Haha.

Låt mig säga så här, hos den allmänna publiken är diagnosen Aspergers syndrom ganska romantiserad, men även för markant stigmatiserad. Ordet autism har människor en tendens att relatera till efterblivenhet. Det är min uppfattning. Så hellre Asperger än autist

Jag har autism. "Efterblivenhet" är minsann inte någonting som passar in på mig.

FYI (for your information): Det heter inte "autist". Det är bättre att säga "person med autism".

Det är väl upp till den enskilde personen med diagnosen att avgöra vad den vill bli kallad. Jag föredrar "autist" framför "person med autism". Jag föredrar även autism som diagnos framför Aspergers, och är mycket positiv till de föreslagna förändringarna.

Viktig att notera är att diagnoser bara är redskap.

Personligen tror jag att om fler aspergare sa att de har autism skulle allmänheten långsamt börja förstå att autism kan se olika ut och därmed skulle fördomarna minska för oss alla. (Jag räknar in alla autister som "oss".)

Känns som om jag kanske missar något viktigt, men ett par reflexioner:

barracuber skrev:Ett annat ord som ger stereobrus är efterblivenhet (=förståndshandikappad, har även hört ordet "lågintelligent" användas). Men vi är överens om att det finns ett problem där - det sammanblandas med, låt oss säga, en viss typ av autister?

Verkar så. Eller den av två typer, som kan se lika ut till det yttre, som inte är förståndshandikappad.

barracuber skrev:EDIT:

Bara en fråga jag vill få ur systemet: många gånger på forumet har folk skriv saker som "lallande, gungande miffon, dreglande zombies", folk som pratar konstigt och jag vet inte allt. Det de menat är att de inte vill sammanblandas med sådana och inte vill hamna ihop med sådana på DV till exempel.

Min antagligen dumma fråga är: kan vi fastslå att autism inte har något med zombies o miffon att göra? Hur fastslår man isf det? Hur ska man uttrycka sig?

Det har den väl. Hela autismspektret inklusive asperger innefattar att man kan ha svårt att behärska sin kropp. I alla möjliga olika grader och med från inga till (åtminstone utåt) fullständiga möjligheter att habilitera sin kropp med åren. Det är alltså fullt möjligt att en autist kan framstå som ett lallande gungande miffo och en dreglande zombie utan att ha mindre förstånd än du eller jag. Eller, får man räkna med, behov av respekt och stimulans därefter.

Det medför naturligtvis likväl att man har helt andra praktiska behov av hjälp än du eller jag, som kanske talar och går "konstigt" och så vidare, eller har gjort det, men ändå har bruket av sin kropp. Vilket dock självfallet inte kan ursäkta att man blandar samman "miffot" med förståndshandikappade, som har ytterligare andra behov på grund av det handikappet.

****************************************************************************************

Sheyen skrev:FYI (for your information): Det heter inte "autist". Det är bättre att säga "person med autism".

Vilken information? Det är en åsiktsfråga. För mig klingar "person med asperger/autism" välvillig med nedlåtande anhörig och nyspråk typ "synskadad", "hygientekniker" och "person med mosaisk trosbekännelse".

Förutom att det dessutom ger näring åt de illusioner en massa ledsna föräldrar och andra har om att autismen skulle vara något skilt från det man är och något som kan "arbetas bort"; vilket både minskar acceptansen för oss och medför väldigt konkreta risker för mental misshandel och utbränning.

Jag är aspergare och autist, och det gör mig inte mindre människa, tack så mycket.

Jag vet att många håller med mig. Finns minst en gammal tråd om det att leta fram för den som vill.

Om Diagnos skulle ställas på mina symptom för att säkerställa ett Syndrom, vill jag inget hellre, än att sammanblandas med dem som fortfarande kallar sig människor, miffon, zombies, mongon, idioter, - missbrukade människor som kanske tillochmed missbrukar på ett dreglande otrevligt sätt så att dem inte är välkomna till NT's HFA's pålimmade och eftersträvansvärda Funktionaliteter.

Autismen är för mig ett funktionshinder bland andra funktionshinder i ett Majoritetssamhälle, men gör mig inte mindre mänsklig om jag lägger till eller drar i från andra och mer patologiska Diagnoser som kanske kan behandlas adekvat för att uppnå en optimal funktion i kropp och själ.

Den som tycker att den är/har Asperger i dag, är/har det inte mindre imorgon även om identiteten får sig en törn av begreppsförvirring, Termer och Fackuttryck måste ständigt prövas,om vi vill lära nytt om människans tillblivelse,

(DSM-5) är inte huggen i sten, och får som övriga DSM, efterföljare med nya Kriterier och Prioriteringar , Diagnoser är ju alltsomoftast bara toppen av ett isberg då människan är så mycket mer, än några fynd efter en besiktning i en begränsad miljö.

Det här blev det mest styltiga mumbojumbot, som frustrerats fram ur mina tankar på, vem är jag?

Mvh segdeg

barracuber skrev:Bara samlar ihop några uttalanden (ber om ursäkt om det blir lösryckt):

prodge64 skrev:I mina öron är orden autism högre värderat än AS. Jag gillar inte ordet syndrom, för att uttrycka mig milt.

Precis så där tycker jag med.

MolkomAnnor skrev:Låt mig säga så här, hos den allmänna publiken är diagnosen Aspergers syndrom ganska romantiserad, men även för markant stigmatiserad.

Romantiserad, stigmatiserad, jojo. Men det förutsätter att man känner till NÅNTING om det annat än rykten och fördomar. Men det gör inte folk!

Det stora problemet är fortfarande OKUNSKAPEN!! Så länge den finns tycker ju några si, några så och ingen vet vad som är rätt. Där är fortfarande mycket att göra.

MolkomAnnor skrev:Ordet autism har människor en tendens att relatera till efterblivenhet. Det är min uppfattning.

Håller tyvärr med.

MolkomAnnor skrev:Så hellre Asperger än autist

Som jag försöker tänka:

Begreppet Asperger är tillräckligt etablerat för att kunna byggas vidare på.

Men jag fattar fortfarande inte skillnaden mellan 1) Asperger och 2) Autism utan efterlivenhet.

Asperger för mig är autism utan efterblivethet. Det borde ju vara relativt enkelt att kunna "sortera bort" efterblivenhet så att åtminstone de fördomarna upphör.

Så jag tycker:

Högfungerande autism = Asperger
Lågfungernade autism = autism med efterblivenhet

Men hela tiden läser jag saker som snurrar till det för mig från folk som låter så tvärsäkra att jag blir osäker själv.

Så länge vi själva är så förbannat oense om en väldig massa saker internt så kommer vi inte heller att kunna föra ut nånting på ett vettigt sätt.

Är "Autistiskt syndrom" bättre än "Aspergers syndrom"? Bara för att du slipper Asperger så är det inte säkert att du slipper ordet syndrom: http://www.autismforum.se/gn/opencms/we ... t_syndrom/

Jag har vant mig vid att vara aspergare nu och det kommer jag att fortsätta att kalla mig för. Om jag nu alls ska säga något. Ser inte fram emot att behöver förklara "jag är autist men jag är inte förståndshandikappad". Det är bättre att de tror att jag är en datanörd (stereotypen för en aspergare).

Skillnaden mellan HFA och aspergare grundar sig i barndomen. Om barnet inte pratar förrän väldigt sent får det diagnosen autism.

Alien skrev:Skillnaden mellan HFA och aspergare grundar sig i barndomen. Om barnet inte pratar förrän väldigt sent får det diagnosen autism.

Man kan även få diagnosen autism om man hade tidiga tecken (innan tre års ålder) och om man har stora svårigheter, utan att språket är inräknat. Det tyckte iaf den som utredde en av mina ungar, som talade tidigt och rent, men alltså fick autism-diagnos istället för AS-diagnos, som jag väntade mig och som den andra läkaren föreslog.

Den som satte diagnosen, första läkaren, är mycket välrenommerad, så annorlunda tolkningar än de gängse kan förekomma även hos mycket välkända bedömare (tänker här också på S. Bejerot som iaf av vissa sägs ha annorlunda uppfattning om vad t ex AS ska innebära. Och hon är ju superkänd och till och med prisbelönt för sin gärning om jag minns rätt).

Förmodligen OT men det var verkligen en nyhet att det heter diagnosticera. Nu har jag lärt mig något i dag också.

Följande är kopierat från dagens medicins hemsida:

Mats Reimer skrev:Aspergers syndrom finns snart inte

Den nya psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 är på gång och en av förändringarna mot den nuvarande versionen är att de olika autismdiagnoserna kommer att föras samman till ett gemensamt autismspektrum utan särskillnad av autismliknande tillstånd (PDD-NOS) eller Aspergers syndrom.

Många föreläsare man lyssnat på genom åren har fört fram denna tanke att det inte är särskilt meningsfullt vare sig kliniskt eller i forskning att skilja ut Aspergers syndrom från autism med normal (eller till och med hög) begåvning. Någon, jag minns inte vem, konstaterande torrt att Asperger’s is just a polite way to name autism. Det ligger något i det, Asperger låter bättre än autism, lite på samma sätt som kognitivt funktionshinder låter bättre än utvecklingsstörning.

När vi i vårt team var mindre erfarna i diagnostik av autism funderade vi mer över detta med vilken autismvariant patienten skulle anses ha. Till råga på allt fanns det inte ett set av kriterier för Asperger, utan Gillberg, Szatmari, DSM-4 och ICD-10 hade lite olika villkor för att ställa samma diagnos. Och skall man vara petig så vet vi egentligen inte vilka av Hans Aspergers patienter som hade Aspergers syndrom (Autistischen Psychopathen). Eller om han själv uppfyllde en del av kriterierna.

Skrivet av Mats Reimer

http://www.dagensmedicin.se/asikter/blo ... /index.xml

Moderator mnordgren: lade in artikeln i en citatruta och kortade ned den. Lade även till en länk.

Mycket intressant läsning! Jag tror det kan bli bra med en enda diagnos. Jag känner mig ganska autistisk ibland då jag är trött. Jag har alla diagnoskriterier för AS, har en mellanvariant enligt läkaren. Men att säga autism rakt av istället gör det mindre förvirrande. Jag försöker nu läsa mig till vad AS innebär.

Jag ser det bara som negativt att klumpa ihop allt i en enda diagnos när spännvidden är så stor som den är.