Fler som "hör" saker?
86 inlägg
• Sida 1 av 4 • 1, 2, 3, 4
Fler som "hör" saker?
Funderat över huruvida jag ska ta upp det här eller inte, men gör nu slag i saken.
Det är så att jag hör ljud (oftast vanligt förekommande ljud som telefonsignalen, barnen som ropar på mig) som inte finns där. Det visar sig att båda mina döttrar har samma "problem" men de hör andra sorters ljud.
Jag misstänker att någon skulle kunna få för sig att kalla det hallucinationer, vilket vore fel.
Det var inte förrän tidigast för ett år sedan som jag ens reflekterade över det. Det har varit en naturlig del av mig ända sedan jag var barn. Nu när tankarna finns där undrar jag dock om det finns fler med diagnos som har det här problemet. Om inte måste jag nog överväga mycket mer skrämmande förklaringar.
Det är så att jag hör ljud (oftast vanligt förekommande ljud som telefonsignalen, barnen som ropar på mig) som inte finns där. Det visar sig att båda mina döttrar har samma "problem" men de hör andra sorters ljud.
Jag misstänker att någon skulle kunna få för sig att kalla det hallucinationer, vilket vore fel.
Det var inte förrän tidigast för ett år sedan som jag ens reflekterade över det. Det har varit en naturlig del av mig ända sedan jag var barn. Nu när tankarna finns där undrar jag dock om det finns fler med diagnos som har det här problemet. Om inte måste jag nog överväga mycket mer skrämmande förklaringar.
prodge64 skrev:Jag upplever inget sådant. Nu kan jag inte den exakta definitionen av hallucination utantill, men den måste i alla fall inte vara visuell, så varför tror du att det inte är det?
För att det känns som upprepningar/repriser snarare än hjärnspöken. Dvs det ter sig som om hjärnan spelar upp sådant den ofta kommer i kontakt med - kör en repris helt enkelt. Det irriterande med det hela är att det sker så pass ofta. När jag hör telefonen är jag säker på att det ringer, såvida jag inte har telefonen inom synhåll. Får jag syn på den förändras ljudet (i brist på bättre beskrivning) och jag "hör" direkt att det kommer från inuti huvudet.
ufo skrev:Hör i syne.
Tror jag det kallas. Själv kan jag höra dörrklockan, telefonen, eller någon ropa mitt namn ganska frekvent. Främst när man borde gå upp ur sängen.
Jo, "Hör i syne" är ett välkänt begrepp även här.
Det är en av anledningarna till att jag inte reflekterat över det tidigare. Folk hör i syne, det är inget ovanligt. Det var när jag insåg att jag tydligen hör i syne i mycket högre grad än "normalt" som jag började grubbla på det hela.
ufo skrev:Vad är i normal grad?tahlia skrev:Det var när jag insåg att jag tydligen hör i syne i mycket högre grad än "normalt" som jag började grubbla på det hela.
Lite svårt att gradera det där rättvist, men tydligen är det "onormalt" att höra i syne flera gånger/vecka. För att inte tala om dagligen.
Småsaker kan hända mig också ibland, särskilt när jag är uppstressad eller det finns mycket bakgrundsljud. För att inte tala om vilka radioprogram jag kan höra i en brusande ventil.
Är inte insatt i det här. Några tankar som dyker upp:
Kan säkert vara många saker, det finns ju också ett kliniskt vedertaget tillstånd att "höra röster" som inte är förenat med psykos; men jag vet inte om det måste vara mer än ännu ett utslag av den överkänslighet som ofta är förenad med att ha asperger?
Särskilt så länge det man hör inte uppenbart har ett eget liv utan är vardagsrester som telefonsignaler och kattskrik. Eller kanske även om det har ett eget liv, som att tank i ett överretligt sinne kan ta formen av röster?
Är inte insatt i det här. Några tankar som dyker upp:
Kan säkert vara många saker, det finns ju också ett kliniskt vedertaget tillstånd att "höra röster" som inte är förenat med psykos; men jag vet inte om det måste vara mer än ännu ett utslag av den överkänslighet som ofta är förenad med att ha asperger?
Särskilt så länge det man hör inte uppenbart har ett eget liv utan är vardagsrester som telefonsignaler och kattskrik. Eller kanske även om det har ett eget liv, som att tank i ett överretligt sinne kan ta formen av röster?
Re: Fler som "hör" saker?
tahlia skrev:Det är så att jag hör ljud (oftast vanligt förekommande ljud som telefonsignalen, barnen som ropar på mig) som inte finns där. Det visar sig att båda mina döttrar har samma "problem" men de hör andra sorters ljud.
Haha, att höra i syne har nog förekommit hos de flesta. Speciellt om du är lite stressad.
Tror ex. inte de finns en enda som varit med i hemvärnet alt. försvaret som suttit vakt i typ 3-4 timmar i någon minusgrad som inte både sett buskarna formas till saker och hört saker i syne på natten...
Händer nog mig någon gång iaf. nästan dagligen. Tycker nån ropar mitt namn, eller går förbi osv. Det är nog lugnt så länge du inte börja höra röster i huvudet. Och f.ö. så hör du ju helt tvärtom! Du höj ju inbillade ljud utifrån, och inte inifrån huvudet.
Hej! Sinnesminnen Förväntade sinnesintryck, särskilt när jag är stressad eller trött och okoncentrerad. För mig inte skrämmande om jag är någorlunda i balans. Tvärtom kan det vara behagligt T.ex. strax innan sömninträdandet. Annars överkänslig på verkliga ljud såväl oljud som välljud. Övriga sinnen spökar till ochså. Tycker ändå att det kan vara en tillgång att höra näcken i bäcken (i forsen skall det vara), mvh segdeg
ufo skrev:Hör i syne.
Tror jag det kallas. Själv kan jag höra dörrklockan, telefonen, eller någon ropa mitt namn ganska frekvent. Främst när man borde gå upp ur sängen.
Jag har varit med om något liknande. En dag när jag var barn så var jag väldigt trött mitt på dagen och höll flera gånger på att somna framför TV:n. Då var det en person som skrek mitt namn varje gång jag precis höll på att somna, säkert 10 gånger innan jag inte fixade det längre utan gjorde något annat. När jag sedan skulle sova på kvällen och höll på att somna så hörde jag honom skrika igen, trots att han inte fanns i närheten.
Detta var mycket jobbigt eftersom det är bland det värsta jag vet att inte få sova när man verkligen behöver det och istället rycker till av att någon ska försöka väcka en hela tiden. Som tur var så försvann det här efter några dagar, annars hade jag blivit galen för länge sen!
Jag är bevisligen inte ensam åtminstone.
Vad gäller barnen önskar jag visserligen att jag var ensam om detta fenomen. Det har hänt fler än en gång att de (speciellt min äldsta) blivit skrämda av de ljud de hör. Med äldsta flickan blev vi tvingad att hitta en lösning för flera år sedan, och det visar sig att om hon har verkliga ljud att fokusera på så försvinner problemet. Hon har därför både radio och tv/dvd på sitt rum som hon nyttjar när hon skall somna. Utan dessa hör hon en hel massa ljud som bara stressar upp och skrämmer henne.
Hon tycks dras till att höra sådant som knäppningar, knakande o.dyl. Minsta flickan hör i huvudsak mummel. Själv tycks jag ha båda delar - ljud och röster (då oftast barnen som ropar "mamma").
Ser att marxisten utgår ifrån att det är fullständigt normalt, precis som jag länge gjorde. Jag måste tyvärr påpeka att "dagligen" inte ses som normalt.
Vad gäller barnen önskar jag visserligen att jag var ensam om detta fenomen. Det har hänt fler än en gång att de (speciellt min äldsta) blivit skrämda av de ljud de hör. Med äldsta flickan blev vi tvingad att hitta en lösning för flera år sedan, och det visar sig att om hon har verkliga ljud att fokusera på så försvinner problemet. Hon har därför både radio och tv/dvd på sitt rum som hon nyttjar när hon skall somna. Utan dessa hör hon en hel massa ljud som bara stressar upp och skrämmer henne.
Hon tycks dras till att höra sådant som knäppningar, knakande o.dyl. Minsta flickan hör i huvudsak mummel. Själv tycks jag ha båda delar - ljud och röster (då oftast barnen som ropar "mamma").
Ser att marxisten utgår ifrån att det är fullständigt normalt, precis som jag länge gjorde. Jag måste tyvärr påpeka att "dagligen" inte ses som normalt.
Det händer att jag hör brottstycken av ena partens replik i en seriös konversation, ungefär som när man går förbi nån telefonör på en uteservering.
Det handlar alltid bara om ett par sekunder, men jag hör rösten tydligt och klart och det märkliga är ju att det jag är dels är sakligt, men för mig irrelevant.
Banzai, när jag var väldigt kär hade jag telefonen i fickan (med vibration enbart) och kunde svära på att jag fick sms, men icke... Det har med stark förväntan att göra, och det som sker i hjärnan inträffar på samma plats som om det verkliga sensoriska intrycket hade förelegat.
Det går därför inte att skilja upplevelserna åt just när de inträffar, men när man kontrollerar så visar det sig om det hänt eller ej.
Det handlar alltid bara om ett par sekunder, men jag hör rösten tydligt och klart och det märkliga är ju att det jag är dels är sakligt, men för mig irrelevant.
Banzai, när jag var väldigt kär hade jag telefonen i fickan (med vibration enbart) och kunde svära på att jag fick sms, men icke... Det har med stark förväntan att göra, och det som sker i hjärnan inträffar på samma plats som om det verkliga sensoriska intrycket hade förelegat.
Det går därför inte att skilja upplevelserna åt just när de inträffar, men när man kontrollerar så visar det sig om det hänt eller ej.
Men jag är inte kär... Ända sedan jag skaffade denna mobil så har jag hört dessa "sms". Jag har själv funderat på om det har med förväntningar att göra.Windfarne skrev:Banzai, när jag var väldigt kär hade jag telefonen i fickan (med vibration enbart) och kunde svära på att jag fick sms, men icke... Det har med stark förväntan att göra, och det som sker i hjärnan inträffar på samma plats som om det verkliga sensoriska intrycket hade förelegat.
Det går därför inte att skilja upplevelserna åt just när de inträffar, men när man kontrollerar så visar det sig om det hänt eller ej.
Jag har även alltid hört knäppningar och liknande när jag ska sova.
När jag har feber så hör jag röster, men det är ju en helt annan sak.
Jag kan "höra i syne" med. Det är allt ifrån att jag tror hunden ligger och piper om nätterna för att han behöver gå ut till att telefonen ringer. Sms tyckte jag mig höra ofta med och det slutade med att jag helt tog bort signal och vibration på telefonen för att jag inte skulle få för mig att den lät hela tiden. Efter ett tag så försvann det ljudet med som jag tyckte mig ha hört.
Då jag tog upp det med en läkare på psykiatrin (jag var ju orolig) så förklarade han att det inte är ovanligt och att det kan bli så för många om det är ett ljud dom är vana med, eller om man nojar sig lite för något.
Jag är ju bitvis rätt nojig över hur min hund mår och då det händer att han blir magsjuk ibland vilket kan leda till otrevligheter så har det lett till att jag tycker mig höra honom vid ojämna mellanrum. Trots att så inte är fallet.
Så ja förväntningar, vanor osv kan leka lite med våra huvuden. Och behöver inte alls tyda på att man är psykotisk.
Då jag tog upp det med en läkare på psykiatrin (jag var ju orolig) så förklarade han att det inte är ovanligt och att det kan bli så för många om det är ett ljud dom är vana med, eller om man nojar sig lite för något.
Jag är ju bitvis rätt nojig över hur min hund mår och då det händer att han blir magsjuk ibland vilket kan leda till otrevligheter så har det lett till att jag tycker mig höra honom vid ojämna mellanrum. Trots att så inte är fallet.
Så ja förväntningar, vanor osv kan leka lite med våra huvuden. Och behöver inte alls tyda på att man är psykotisk.
Thurizas skrev:Då jag tog upp det med en läkare på psykiatrin (jag var ju orolig) så förklarade han att det inte är ovanligt och att det kan bli så för många om det är ett ljud dom är vana med, eller om man nojar sig lite för något.
Jag skulle ha haft din läkare så kanske jag inte grubblat så mycket över det här. Jag fick den rakt motsatta förklaringen, men det kan ju bero på många saker, som typ av ljud, hur ofta det sker och när etc.
tahlia skrev:Thurizas skrev:Då jag tog upp det med en läkare på psykiatrin (jag var ju orolig) så förklarade han att det inte är ovanligt och att det kan bli så för många om det är ett ljud dom är vana med, eller om man nojar sig lite för något.
Jag skulle ha haft din läkare så kanske jag inte grubblat så mycket över det här. Jag fick den rakt motsatta förklaringen, men det kan ju bero på många saker, som typ av ljud, hur ofta det sker och när etc.
Vad var den motsatta förklaringen? Att du är psykotisk?
Nu har jag bara ögnat igenom tråden så detta kanske du redan har skrivit? Det finns vissa mediciner som kan påverka en till att höra saker.
Då jag åt Effexor på mer än vad som egentligen är brukligt så vaknade jag upp mitt i natten och hörde klart och tydligt hur det var en massa folk utanför som levde rövare. Detta hördes så högt att både min sambo och förstås min hund skulle ha vaknat. Men ingen av dem rörde en fena. Det är en av de värsta biverkningar jag varit med i liknande väg så. Efter mycket om och men gick jag till och med ut på altanen och tittade efter. Det fanns inte en enda människa där ute men ljudet fortsatte som om det vore i min egen trädgård.*ryser*
tahlia skrev:Thurizas skrev:Då jag tog upp det med en läkare på psykiatrin (jag var ju orolig) så förklarade han att det inte är ovanligt och att det kan bli så för många om det är ett ljud dom är vana med, eller om man nojar sig lite för något.
Jag skulle ha haft din läkare så kanske jag inte grubblat så mycket över det här. Jag fick den rakt motsatta förklaringen, men det kan ju bero på många saker, som typ av ljud, hur ofta det sker och när etc.
Jo, man får ju inte glömma att man kanske inte kan ta för gott vad en läkare säger om det här. Även om de är väldigt samstämmiga om asperger, borrelia och en massa annat, eller hur det nu var...
tahlia skrev:Ser att marxisten utgår ifrån att det är fullständigt normalt, precis som jag länge gjorde. Jag måste tyvärr påpeka att "dagligen" inte ses som normalt.
Ser att jag skrev så de kan missförstås. Vad jag menar är inte att jag hör röster i huvudet eller liknande, de har aldrig hänt. Och när jag skrev "dagligen" blev det fel, menade inte det sker mig dagligen jag inbillar mig ljud. Felskrivningen uppkom nog pga. att jag skrev det klockan
inatt så jag var något trött.
Vad jag menar är att de flesta har nog inbillat sig något ljud i bakgrunden om man är trött eller stressad eller kanske i djup koncentration. Och då är det nog ganska normalt. Om det sker dagligen och ofta så vet jag inte däremot.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor