Alien skrev:Jag tycker inte det är så klokt med "skilsmässogräl" i en öppen tråd på forumet (el öht på forumet). Det är ju inte som vi andra kan råda - el gudförbjude, döma. Bara de närmast inblandade vet vad som hänt, och de har dessutom olika versioner.

Håller egentligen med. Å andra sidan, om båda kan hålla sig sakliga och öppna, trots att de är trogna sina versioner, kanske en del saker kan bli lättare utventilerade och förståeliga för både dem själva och andra, och av dessa andra kanske några i sin tur då kan ge bättre "råd". Men, det kräver mycket av båda parterna. Och varken det eller motsatsen passar väl alla personligheter.

Alien skrev:Har vi inte kommit väl långt från de "filosofiska" funderingarna nu?

Jo, den mer eller mindre önskade avkommman till förhållandet mellan filosofi och liv kanske avhandlas bättre i andra trådar.

Björne skrev:

Bror Duktig skrev:Men det betyder väl inte att det är de enda scenarierna i världen. Mannen kan bli impotent och tappa sexlust p.g.a. sjukdom och hormoner han med. Där gäller samma som för kvinnan med hormonerna, enligt mig.

Visst, ta det som exempel då. Förstår du att den kvinna som lever ihop med en sådan man kommer bli sur och grining om hon aldrig får sex? Att det kommer vara väldigt jobbigt för henne ifall hennes man väljer att inte köpa viagra på apoteket eller testosteronsprutor (män får hormonbrist ibland också)?

Jag skulle aldrig bli sur eller besviken om min man väljer att inte köpa tveksamma mediciner om han skulle bli impotent.

Fast vad jag förstått (det kan vara fel) så är det skillnad på tappad sexlust och impotens?

Oavsett vilket, så får man hantera eventuella problem då de uppstår (beroende på vilket problemet är), och jag skulle kanske t.o.m. avråda från sådant som Viagra om det har trista biverkningar men min man säger att han vill prova (jag har inte läst om preparatet, så jag vet inget om ifall det är farligt på något sätt). På samma sätt som min man säger att han kan stå ut med vissa jobbiga saker som följer med att jag väljer att inte äta SSRI och Stilnoct mer (har ej med sex att göra, men måste stås ut med ändå). Han menar att det faktum att jag kommer bort från medicinerna väger tyngre.

Ja, där finns möjlighet till ett exempel till som vi här på forumet är kända med: Den som äter SSRI kan drabbas av tappad lust eller sexuell oförmåga. Bör den sjuke välja att sluta med medicinen då, eller bör båda parter prata om problemet och försöka hitta alternativa lösningar? Kan den andra stå ut med sämre eller inget sex när den vet att den andra är sjuk och det beror på medicineringen? Jag skulle kunna det. Bara min partner pratar med mig, och vill ha närhet på andra sätt.

Att ta hormoner för hormonbrist är en sak om man har konstaterad sjukdom, men sjukvården ger dig INTE en enda liten hormon bara för att du har fått obalans i hormonsystemet p.g.a. graviditet, utbrändhet eller nästan whatever. Kvinnor i klimakteriet (och de som fått könskörtlarna borttagna) kan dock få hormoner, där testosteron kan tillföras för högre sexlust. Det trista med testosteron, är att de som tar det också ofta då får skäggväxt och tappar hår på huvudet som män (det kan man ändå, men testosteron gör det mycket värre). Är det då självklart att kvinnor ska riskera flint och skägg, för att få sexlust? '

Man bör veta att om man har t.ex. sköldkörtelsjukdom och tar de syntetiska hormoner som finns, så betyder det inte att man blir helt frisk och symptomfri. Så det är inte bara att tillföra hormoner så är allt bra.

Jag är kvinna, och nej, jag skulle inte bli sur och grinig om min man drabbas av något som ändrar sexlusten eller förmågan. Och han får som sagt då gärna välja att inte köpa Viagra om han ser skäl till det (mediciner är ju inte bara något man sätter i sig hur som helst och tror är riskfria).

Däremot som jag skrev, om han skulle vägra sex av luddiga anledningar, men sitta och runka framför porrfilm på datorn, så skulle det kännas dåligt.

Visst kan det vara trist om det händer något så att ena parten tappar sexlusten, men det måste väl gå att lösa (om man vill vara ihop)? Om den som tappar lusten bara är bortstötande och inte pratar om det (om orsaker eller om hur det känns), och aldrig vill ha närhet alls, så förstår jag att det blir jävligt surt i förhållandet. Om den som vill ha sex börjar tjata väldigt mycket, och göra närmanden när den andra HAR pratat om problemet, så kan det också bli surt, och leda till att det blir slutet och noll kel eller prat.

När jag besökte ett annat forum, kunde jag läsa om flera som trots att partnern sagt att den inte ville, försökte ta av kläder, tafsa (när partnern sade nej), ligga i sängen och plötsligt försöka köra in snoppen när frun halvsov o.s.v. Vissa tjatade om sex oavbrutet, och när frun "släppte till" och mådde dåligt över det (för den som inte verkligen vill ha sex, känns det ofta verkligt dåligt att ha det ändå), trodde mannen ändå att hon hade det jättemysigt och att de hade en jättefin gemenskap (medan den kvinna som skrev om det, skrev att hon hade gråtit under akten för att hon tyckte att den närhet man kunde ha, blev förstörd av tjatet och fokuset på sex och för hennes del kom de längre och längre från varandra och en lösning i stället, när de hade sex på det sättet). Det öppnar ju inte precis för att man kan tala om problemet, eller någonsin hitta en vettig alternativ lösning.

Samma gäller förstås åt båda hållen. Och som jag försöker peka på, så blir inte alls "felet" gjort alltid av den som inte får sex, utan det beror helt på hur situationen ser ut, hur båda agerar, vad som är anledningen till tappad sexlust.

En sådan här sak går inte bara att säga att alla blir sura och griniga om de inte får sex, och den som inte vill/kan borde göra vad som helst för att klara sex.

Alien skrev:Jag tycker inte det är så klokt med "skilsmässogräl" i en öppen tråd på forumet (el öht på forumet). Det är ju inte som vi andra kan råda - el gudförbjude, döma. Bara de närmast inblandade vet vad som hänt, och de har dessutom olika versioner.

Har vi inte kommit väl långt från de "filosofiska" funderingarna nu?

Ledsen!

Trodde även jag att en civiliserad diskussion om filosofiska funderingar om sex
Men hela diskussionen började i "Varför är tjejer så irrationella när det gäller sex?" Sedan flyttades den hit och jag blev så sårad och ledsen när jag såg de lögner och anklagelser som riktades mot mig. Har anmält honom för detta.
En saklig och rolig diskussion om sex var vad jag hoppades på.

Sex kan vara ett lim som håller i hop ett förhållande men är ALDRIG ett måste och ett tvång!
Tjejer kan vara lite knepigare och ha svårare att ha sex när livet är jobbigt och det ständigt pågår konflikter.

Bästa förspelet ur många tjejer/mammors synvinkel är att fixa det som måste hemma lägga barnen och sedan låta henne njuta av ett bubbel bad med något gott att dricka och äta.
sedan koncentrera sig på gos inte sex, det kan krävas några gånger innan det funkar
inte omedelbart ge sig ner i de undre regionerna och försöka tvinga fram njutning och senare en snabbis och därefter vända sig om och sova och vakna grinig irriterad och missnöjd.

Mollean, Miche - Ta det i PM. Ni beter er som pinsamma fjortisar.

Sex placeras ofta ihop med behov som äta, dricka, sova, d v s basala behov. Jag tror inte att det ligger så högt upp bland behoven för alla alltid. För många behöver t ex trygghetsbehovet vara tillgodosett i stor utsträckning innan de ens börjar reflektera över sitt behov av sex. Ömsesidighet, acceptans, tillit, empati, uppmuntran, förståelse och respekt är också exempel på sådant vi kan ha behov av som kan överskugga behovet av sex.

Ibland går det att kombinera och tillgodose flera behov på en gång, ibland behöver ett i taget tillgodoses. Det är också lätt att fastna i att bara försöka tillgodose ett behov, när det egentligen är flera andra behov som också behöver tillgodoses.
Sex får ofta vara det som ska fylla behovet av närhet, tillhörighet, kärlek, omtanke, värme m m. När kombinationen av behov fungerar bra så blir den sexuella upplevelsen djupt tillfredsställande, därför att då får även de andra behoven "sitt". Men när det fungerar dåligt kan det leda till att sex blir allt ifrån (på en negativt färgad skala) något man helst undviker till något man jagar och gör så mycket att det blir ett missbruk.

Kanske kan man skilja lite på begreppen sexlust och sexdrift. Driften kan ses som det behov som närmar sig de basala behoven, driften att föra släktet vidare, en parningsinstinkt som är ganska inriktad på kvantitet (ju fler gånger desto större chans att det blir avkomma). Lusten inriktar sig på att kombinera flera behov, sätter större vikt vid t ex närhet, ömsesidighet och kvalitet.
Med detta vill jag inte alls påstå att lust och drift är motsatspar utan de kan mycket väl gå in i varandra och båda kan leda till schysst sexuell tillfredsställelse.

Allmänt om sådana här situationer:

Mollean skrev:när jag såg de lögner och anklagelser som riktades mot mig.

Anklaga varandra kan man försöka låta bli. Men det gäller även anklagelser för att ljuga. Det bästa att utgå ifrån, om det inte är väldigt uppenbart att den andra faktiskt är ute efter att skada en, brukar vara att motparten talar sanning om sin upplevelse. Vilket givetvis gäller från båda håll.

Hur svårt det än är för en själv att fatta att någon kan ha upplevt det så.

Men vad är alternativet? Kan man inte respektera varandras ärliga upplevelser så kan man inte ens börja ett arbete med att mötas.

Sedan kan det ju vara för tidigt att börja ett sådant arbete. Men då får man väl inse det och använda andra utlopp för sina känslor än varandra. Risken är ju annars att man låser fast varandra i försvarspositioner.

nallen skrev:

Bror Duktig skrev:Men det är väl skillnad på att tappa sexlusten p.g.a. av hormoner, och tappa sexlusten för att man tände på sin partners kropp och inte själ?

För den part som tappar kanske der ät skillnad. För den andra parten är ju resultatet detsamma i båda fallen - inget sex.

Om man har partner inte bara för sex utan för att man älskar henom, så är det stor skillnad känslomässigt. I ena fallet känner man sig oälskad och ratad, i andra fallet är det något medicinskt.

Lakrits skrev:Jag kanske är lite petig, men ni verkar ha lämnat ämnet "Filosofiska funderingar om sex" och börjat diskutera "Sexistiska funderingar om filosofi".

Eller "Förbittrade funderingar om ex".

Nefarious skrev:Mollean, Miche - Ta det i PM. Ni beter er som pinsamma fjortisar.

Miche har ju tagit upp den sexvägran han upplevt på några platser på forumet. Jag tycker det kan vara bra att höra en annan variation, som kanske kan få andra att förstå hur man själv fungerar som aspie. Vi bråkar ju och är ständigt osams om allt annat, även om också jag kan se nackdelen med en sårande skilsmässokonflikt på nätet.

LordNelson skrev:Jag tycker det kan vara bra att höra en annan variation, som kanske kan få andra att förstå hur man själv fungerar som aspie. Vi bråkar ju och är ständigt osams om allt annat, även om också jag kan se nackdelen med en sårande skilsmässokonflikt på nätet.

Ja, det tänkte jag också på men fick inte ord för. Det finns nog inte mycket som är nyttigare på litet sikt än att som aspergare få speglat hur man faktiskt kan uppfattas. Om man disciplinerar sig att ta det på allvar och komma ihåg det, även ifall man skulle känna sig tvungen att slå det från sig i stunden.

Fast frågan kunde ju, som sagt, ha väckts av något mindre ömtåligt än en personlig konflikt.

Den här tråden (filosofiska funderingar om sex) tycker jag mer handlar om kärlek o känslor än sex, någon som håller med mig?

LordNelson skrev:

Nefarious skrev:Mollean, Miche - Ta det i PM. Ni beter er som pinsamma fjortisar.

Miche har ju tagit upp den sexvägran han upplevt på några platser på forumet. Jag tycker det kan vara bra att höra en annan variation, som kanske kan få andra att förstå hur man själv fungerar som aspie. Vi bråkar ju och är ständigt osams om allt annat, även om också jag kan se nackdelen med en sårande skilsmässokonflikt på nätet.

Jag är kluven, men räknar med att Miche och Mollean är vuxna nog att avgöra själva. Å ena sidan är det ju privat, men å andra sidan är ju konflikten inte direkt ovanlig. Vi andra kan ju sitta och spekulera som vi vill om hur det är, men det finns faktiskt något lärorikt i att höra resonemangen från dem som varit ioch fortfarande bär med sig situationen som sådan.

Däremot skulle jag inte räkna med att de kommer hitta så många nya insikter genom tråden här. Diskussion och information duger forumet bra till, men terapi ska nog inte skötas här.

Tips på trådar att öppna:
"Tråden för oss som blivit illa behandlade av vår partner."
"Tråden för den illa behandlade partnerns partners syn på saken."
"Tråden för par som inte kan prata IRL."

Här har vi för övrigt ett ovanligt korkat inlägg från Daniel Pernikliski, som brukar vara ganska vettig annars. Han menar att en ny datingsajt för personer som av någon anledning inte kan eller vill ha sex, är feltänkt och att all form av asexualitet är en alldeles för "klen grund att bygga på".

Undrar om han tycker att heterosexualitet eller homosexualitet också är "klena" grunder...
"Ja, men vadå gay, Pelle? Inte ska du begränsa dig så! Varför inte en lesbisk kvinna eller en asexuell man?"

http://www.aftonbladet.se/wendela/relat ... 3506288.ab

Alien skrev:"Förbittrade funderingar om ex".

Henkkalexi skrev:"Tråden för oss som blivit illa behandlade av vår partner."

Jag ber om ursäkt om någon tyckt att jag dragit för många paralleller till mitt fd förhållande, jag vill egentligen inte alls vara bitter och ältande men trillar dit då och då.

"Enda sättet att komma över en karl är att lägga sig under en annan" har jag läst någonstans. Det kanske stämmer, jag har inte provat den utvägen ännu.

Åh, wuwei, jag är rätt säker på att det inte dig någon syftar på! Jag gör det definitivt inte.

Henkkalexi skrev:Åh, wuwei, jag är rätt säker på att det inte dig någon syftar på! Jag gör det definitivt inte.

Instämmer. Du formulerar klokhet på klokhet som vanligt, wuwei.

Men till trådförslagen kan jag, fortfarande utan adress till wuwei, lägga
- "Tråden där aspergare får veta hur de faktiskt framstår".
Då menar jag även framstår för andra aspergare (säger jag till dem som inte tycker det är så noga med enter).

Henkkalexi skrev:Åh, wuwei, jag är rätt säker på att det inte dig någon syftar på! Jag gör det definitivt inte.

Tack, att få läsa detta lättade lite på skamkänslan.

Zombie skrev:Instämmer. Du formulerar klokhet på klokhet som vanligt, wuwei.

Det måste finnas utrymme att skriva på forumet om sådant som är jobbigt i ens liv. Till det räknas att prata om problem i sina nuvarande och tidigare relationer. Jag vet inte hur ni andra har det men själv är jag ganska isolerad IRL - jag har min sambo, så klart, och visst har jag några få vänner som jag träffar då och då men ingen som jag direkt umgås med och pratar mycket med - och internet utgör en möjlighet för mig att prata med andra som är som jag. Att kunna prata om problem jag har med min partner är en del av det utbyte jag ibland kan känna att jag behöver. Jag tror att Aspergerforum är den huvudsakliga sociala kontakt många av oss har och därför tycker jag att det är självklart att Miche, såväl som alla andra, ska kunna prata om det som ligger närmast om hjärtat.

Jag tycker även att det är rimligt och ibland lämpligt för neurotypiska partners att läsa på forumet för att få mer förståelse och även skriva om sina egna funderingar och frågor angående Aspergers. Men jag tycker faktiskt inte att Mollean beter sig respektfullt när hon går in på Miches "territorium", så att säga, inkräktar på en av de få platser vi Aspergare har där vi kan vara öppna och prata med varandra. Jag kan bara fundera över hur jag själv skulle känna mig om ett ex till mig kom in hit och sa att jag ljög om hur vi haft det, etc. Jag kan absolut förstå det positiva i att två parter båda kan ge sin version på en neutral plats - för många är det lättare att konversera över nätet än IRL - men jag tycker att man ska kontrollera med den andra personen innan man inkräktar på dess revir.

På samma sätt som det inte är okay att kontakta sin före dettas kompisar för att prata om exet, är det inte okay att börja hänga på ett forum där man förut inte hängt, i syfte att leta information eller gräla med sitt ex. Kan det göras på ett sätt som är okay för de inblandade kan konversationen givetvis tas på forumet men eftersom Miche inte uttalat sig om vad han tycker här håller jag mig tills vidare mycket frågande till Molleans syfte med det här.

Mollean: Är du här för att försöka öka förståelsen mellan er båda, eller är du här för att försvara dig?

Abbreviation skrev:Mollean: Är du här för att försöka öka förståelsen mellan er båda, eller är du här för att försvara dig?

Jag tyckte hon redogjorde ganska bra varför hon skrev, kan inte du som är superintelligent räkna ut det med din sjätte svanskota, eller nåt.

Jag menar inte att hon ska vara här och föra några terapisamtal eller in i detalj redogöra för vad hon menar och känner. Är ni lika dryga IRL som ni framstår här?

LordNelson skrev:Är ni lika dryga IRL som ni framstår här?

Bra fråga Lorden.

kullan skrev:

LordNelson skrev:Är ni lika dryga IRL som ni framstår här?

Bra fråga Lorden.

Vilka framstår som dryga? Vem eller vilka syftar detta ni på? Jag vill inte framstå som dryg, så om jag räknas in i detta ni, så vill jag gärna veta vilka formuleringar från min sida som givit det intrycket.

Abbreviation skrev:Jag vet inte hur ni andra har det men själv är jag ganska isolerad IRL - jag har min sambo, så klart, och visst har jag några få vänner som jag träffar då och då men ingen som jag direkt umgås med och pratar mycket med - och internet utgör en möjlighet för mig att prata med andra som är som jag.

Jag är också ganska isolerad. Umgås i stort sett bara med mina barn irl. Övrigt umgänge sker nästan uteslutande över internet. Önskar att det vore annorlunda ibland, men energin räcker inte till. (Tar emot att låta detta stå då jag själv börjar höra klagande violiner när jag läser det jag skrivit.)

wuwei skrev:Vilka framstår som dryga? Vem eller vilka syftar detta ni på? Jag vill inte framstå som dryg, så om jag räknas in i detta ni, så vill jag gärna veta vilka formuleringar från min sida som givit det intrycket.

Jag använder bara samma svepande formuleringar som andra superintelligenta aspergare gör för att tvåla till andra forumister, utan att själva få en varning och skenhelighet undvika att framställa sig själv i dålig dager.

Jag har inte försökt "tvåla till" någon annan forumist och jag tycker att du är odräglig i dina senaste inlägg, LordNelson. Jag gav min syn på saken och ställde en fråga till Mollean. En uppriktig fråga. Och nej, jag kan inte lista ut hennes syfte med att skriva här. Jag har Aspergers.