Rullade 3:an på prov med nyfettade kolvar. Tyvärr ställde sig bämmern direkt och fasmatningen höll på att köra flackträffen. Vi ställde den i tid. Håller den öppen för tramp så länge.

Sulakit antegin kas mallas en astorte. Undis ham kallanti gutti Albert Einstein pakum:
"Illistamentu kompre as edum as edumi; kompre semmam as durte as durtemen!"

Hydo compo? Grutt, gritto saburandat jio tammisuk labyk, ed astur sum kampremessa. Dyt krasti mallas antegu. Frusteri drampe ed klampe, skarull vastodiss sunni Aristoteles, kamperi drammo pliantkvas.

Draff: "Framentyn habser bryllim! Enamen kustin as edum!"

-------------------

Ovanstående resonemang som mynnar i den häpnadsväckande slutsatsen, innehåller i sammanträngd form kvintessensen av mina mångåriga forskningar rörande universums konstruktion och det mänskliga livets uppkomst. Med utgångspunkt från en av Einsteins centrala formler gör jag en gång för alla upp räkningen med den aristoteliska logiken och dess fördärvbringande inflytande på praktiskt taget alla våra tankemönster.

Jag ger i satsen 'framentyn habser bryllim' nya dimensioner åt den världsbild som Einstein skisserat, jag framhåller hur på detta sätt uppkomsten av mänskligt liv på jorden bara kan ha en förklaring, och jag skapar nya revolutionerande förutsättningar för all mänsklig samvaro. Min formel är ett fullständigt facit där man finner lösningen på alla de livsgåtor som hittills sysselsatt medicinsk, kemisk-fysikalisk, humanistisk och teologisk vetenskap.

En ny och självklar väg att gå står härmed öppen för mänskligheten, en väg där farsoter, naturkatastrofer, krig, nöd och elände sopas bort av min tankes kvast, en väg som ger varje enskild människa hittills oanade möjligheter till lycka och gemenskap, en väg där alla mörka frågor jagas bort av det klara ljuset från min genialiskt enkla men under många års kvantfilosofisk möda utkristalliserade formel.

Som ni märker har jag - i likhet med på sin tid Einstein - måst konstruera ett nytt språk för att överhuvud taget kunna uttrycka de ytterst komplicerade relationer och fysisk-matematiska resonemang som leder fram till den slutliga formeln. Detta språk befinner sig på en hittills okänd och utomordentligt hög abstraktionsnivå och kan bara förstås av den som grundligt satt sig in i alla de problem jag penetrerat, det vill säga jag.
Därför talar vi nu inte mer om detta, utan övergår till något annat. Hur mår du?