Vi aspergare är speciella. Lite stolt är man ju, för man sticker ju ut i mängden. Men många NT verkar inte förstå. Hur ska man få folk att förstå? Om man skulle göra en film om tillexempel: asperger...som lisbet salander hade ju asperger i boken i alla fall. Men de säger ju inget om det i filmen att hon har asperger, eller?
Hur skulle man på bästa sätt göra en film om någon med asperger eller nåt annat funtionshinder?

Har någon nåt tips? Så det skulle bli på bästa sätt? Vad skulle man ta med? Hur skulle man få folk att förstå? Jag funderar på att skriva en bok..för jag tycker om att skriva. Och om den kanske skulle bli en film...

Folk måste inte förstå, det är en djungel och de starkaste djuren överlever alltid.

Det viktigaste är att du gör det du vill göra innan du dör. Om det är att sitta hemma så är det så.

Men ontopic, bästa sättet vore väl att någon kunnig inom Aspergers och som har syndromet visar sig på filmen och berättar om sitt liv, istället för skådespelare.

Det har gjorts flera filmer om aspergare. Enda jag gillar är Lisbeth Salander, annars framställs vi endera som offer eller gulliga muppar.

Tycker de flesta aspergare i film framstår mer åt det autistiska hållet.

Jag gillade filmen Ben-x kände igen mig en del i den.

Reid i Criminal Minds, iaf de tidiga avsnitt jag sett, är varken gullig eller offer. Han är väldigt intelligent, oerhört kunnig, klyftig, påläst men lite oförstående inför en del sociala situationer. En sådan karaktär har en tendens att bli grymt intressant, eftersom de svagheter han har är sådana jag kan identifiera mig med.

Jag har noterat att säger man Aspergers syndrom reagerar många med "Va?" och de få som alls vet något verkar tro att alla är som Rainman. Antagligen eftersom de läst "autismspektrum" nånstans

Om det handlade om en Aspie som inte bara är "den komiska karaktären" eller "nerden" skulle jag bli intresserad och vilja läsa. Jag är mer intresserad av styrkorna hos en som har Aspergers än att haka upp mig på svagheterna, som de flesta faktiskt gör. Men det hjälper kanske inte en NT att begripa sig på Aspies iofs

Gör en dokumentärfilm om några personer som är på autismspektrum och följ dem i deras liv. Sök på youtube så kommer du att hitta massvis med kortfilmer som är gjorda av folk med autism/asperger som handlar om dem själva och deras liv och leverne.

Den mest äkta om verkliga aspergare kom ut på DVD i onsdags.

På köpet kan man få se en spelfilm som heter "I rymden finns inga känslor", men under extramaterial hittar man denna, "Långt ifrån lagom" är titeln.

Fast du menade kanske bara spelfilmer med aspergerkaraktärer?

En gammal höjdare jag gärna rekommenderar är komedin "What's up, doc?" eller "Goddag yxskaft" som den hette på svenska. Barbra Streisands karaktär Judy Maxwell har utan tvekan ADHD och lite aspiga drag också, Ryan O'Neals karaktär Howard Bannister känns påfallande aspig...

chibibotto skrev:Jag gillade filmen Ben-x kände igen mig en del i den.

Jag kände också igen mig i den filmen .

Tror dock inte det är en film som man kan visa andra för att tro att de ska förstå mer. Min flickvän tyckte att filmen var väldigt svår att förstå. Jag tyckte att den var ovanligt lätt att förstå och följa med i. Har aldrig tidigare kunnat känna igen mig i en film som jag gjorde i Ben X.

Jag kände också igen mig mycket i filmen.

När jag blir sur och ledsen över att folk missförstår mig (oftast blir jag lättare ledsen när jag druckit) och säger till dom att läsa om as eller ta reda på hur folk med as fungerar för att lättare förstå hur jag menar och känner brukar de oftast bli sura och säga att jag ska lära mig bli "normal" istället!

Swampy skrev:Jag kände också igen mig mycket i filmen.

När jag blir sur och ledsen över att folk missförstår mig (oftast blir jag lättare ledsen när jag druckit) och säger till dom att läsa om as eller ta reda på hur folk med as fungerar för att lättare förstå hur jag menar och känner brukar de oftast bli sura och säga att jag ska lära mig bli "normal" istället!

Ja, vad är normalt egentligen? Alla har någonting. Ingen är normal.

Crazy in love/Mozart and the whale tycker jag var rätt bra.


Svårt med rättvisande bild om det samtidigt ska bli bra film.

Mitt högstadiejag känner igen sig och sin vardag i Ben-X.

Man gör helt enkelt bara en film där huvudpersonen inte framstår som utvecklingsstörd med autism - utan framstår som aspie och enbart aspie.
Bra exempel är indiefilmen "If you could say it in words". Gillar den karaktären skarpt då han känns naturligt aspig - och inte överdriven och utvecklingsstörd som t.ex Simon i "I rymden finns inga känslor".

Lyckligt slut är inget krav heller tycker jag.

det är inte lättare för NT att förstå oss än det är för oss att förstå dessa :p så får man ju se det

notch skrev:det är inte lättare för NT att förstå oss än det är för oss att förstå dessa :p så får man ju se det

Jo det är enklare för dom att förstå oss - tycker jag iaf.
Mitt argument är att AS är ett funktionshinder, och det är lättare att förstå en avsaknad av något som man vanligtvis har, jämfört med att förstå en avsaknad av något man aldrig haft.

En person som varit blind från födseln kan aldrig förstå seende.
Men en seende person kan föreställa sig om hur det är att vara blind.

På samma sätt kan en NT förstå blindhet för sociala signaler, medans vi som är blinda (eller närsynta) till sådana signaler har svårare att förstå det vi inte alltid ser. Förstår du mitt tänkande här?

De borde kunna förstå sådant likaväl som att kunna föreställa sig att inte kunna se eller höra, men många av dem har väldigt svårt med empatisk inlevelseförmåga och är totalt kassa på att inse vad det är vi har problem med....

Filmer som jag tycker visar på ett intelligent och mer avslappnat sätt hur "vi" är tycker jag är bland annat:

Temple Gradin (finns som köp kanske hyr DVD)
(I rymden finns inga känslor)
Mary and Max /tecknad

Finns en film som heter Pi också men den är förstås lite speciell...