Hejsan, håller på med min utredning nu, cirka 4 träffar kvar. En sak jag funderat på..jag är inte introvert, dvs jag umgås gärna med människor och har inga svårigheter att mingla eller göra presentationer för stora grupper. Nästan tvärtom, får en kick av det! Sen klarar jg inte av mer nära relationer, dvs fika med ett par tjejer eller småprata under lunchen eller sånt..får panik och klarar det inte. Umgås inte med vänner eller så. Men med det sagt..går det att vara extrovert som jag när man har ngn form av diagnos?

Visserligen tycks de flesta aspergare vara introverta men det gäller inte alla. Många har ADHD också, det kan påverka.

Man kanske hör till gruppen "Aktiv med udda" enligt Lorna Wings indelning: vilken-social-stil-har-du-lorna-wings-grupper-omrostning-t1788.html

Se även denna tråd: myers-briggs-resultaten-har-de-korrelation-med-as-t853.html

Autism är ett spektrum, så ja, det är klart att det går att vara extrovert och ändå stämma in på övriga kriterier. Själv skulle jag troligen vara mer extrovert om jag upplevde mer acceptans från omvärlden, och jag tror inte att jag är ensam om det.

Jag har ett jobb där jag ibland håller föreläsningar. Jag tycker att det är himla skoj. Däremot så känns det efter de arbetsdagarna som att mina batterier är tomkörda och de dagarna, ännu mer än vanligt, söker jag inte kontakt med andra. Jag tar min promenad med hunden och sedan kollar jag på nån film.

Så i mitt arbete är jag mycket extrovert men privat tenderar jag att stänga dörren. Ibland utan att veta att jag gör det.

Mountain_lion skrev:Jag har ett jobb där jag ibland håller föreläsningar. Jag tycker att det är himla skoj. Däremot så känns det efter de arbetsdagarna som att mina batterier är tomkörda och de dagarna, ännu mer än vanligt, söker jag inte kontakt med andra. Jag tar min promenad med hunden och sedan kollar jag på nån film.

Så i mitt arbete är jag mycket extrovert men privat tenderar jag att stänga dörren. Ibland utan att veta att jag gör det.

så är jag med, har ett extremt socialt och extrovert arbete (sysslar bokstavligen med nätverkande och föredrag). Ska bli intressnt med utredningen och se om jag när den är slut kan få hjälp med att prioritera aktiviteter och livet generellt så jag inte gör allt som tar energi bara för att det är kul utan lär mig att välja lite och få ihop livet istället.

För mig låter det som att du är öppen om din situation med din arbetsgivare.
Fantastiskt att du klarar med sociala arbetet med allt vad det innebär.
Det är något jag känner att jag inte vågar vara.
Tyvärr misstror jag min arbetsgivare med sådan information.

Privat har jag engagerat mig i en ideel förening. Dels för det arbetet ligger mig varmt om hjärtat och dels för att jag vill försöka hitta nya vänner.
Men det är inte lätt.
Jag känner mig oftast trött efter jobbet och som du säger. Att vara social och trevlig bara när jag själv orkar det har många svårt att förstå och respektera.
Jag tror att det hade varit enklare ifall det fanns möten i stan jag bor, men den är för liten. Har varit på en träff i Lund som en person här organiserade. Det kändes bra men sedan har jag inte varit på fler.