Men du har alltså inga problem med att karriärhungriga NTs nu ger sig ut på data-mining utan tillstymmelse av teori bakom för att koppla ihop epigenetik med npf? Speciellt med tanke på vilka konsekvenser publicering av sådant material skulle kunna få för hela kollektivet. Samtidigt vill jag minnas att du protesterat emot att jag skulle publicera något kring neandertalsteorin? Är det inte lite inkonsekvent om du nu verkligen är opartisk?

Jo det är nog så. Epigenetiks är en intressant tanke. Människan är mycket formbar. Men asperger är inte en av de som kan formas av miljön. Det är man eller så är man det inte. Men jag tror nog att även asperger kan liksom framträda olika beroende på samhälle och krav och kultur och stressnivå, normer, regler, standarder, deifnietion av saker och så klart beroende på livsstil i samhället som till exempel nu på 2000 talet när vi lever liksom i ett samhälle där man går på asfalt mycket istället för hur det var för 5000 år sedan.

rdos skrev:Men du har alltså inga problem med att karriärhungriga NTs nu ger sig ut på data-mining utan tillstymmelse av teori bakom för att koppla ihop epigenetik med npf? Speciellt med tanke på vilka konsekvenser publicering av sådant material skulle kunna få för hela kollektivet. Samtidigt vill jag minnas att du protesterat emot att jag skulle publicera något kring neandertalsteorin? Är det inte lite inkonsekvent om du nu verkligen är opartisk?

I korthet: Nej. För jag delar inte din kategoriskt och ensidigt låga uppfattning om deras motiv; jag vet att den vetenskapliga världen brukar utöva en viss kontroll över sina medlemmar, som må kunna vara bristfällig och verka långsamt många gånger men ändå är bättre än den ingna kontroll som amatörforskare underkastas; jag kan inte se hur man kan bygga en teori där det inte finns material nog för någon, men väl konstatera att hade man haft sådana krav för att ens få sätta igång att forska så skulle vi inte ha vetat mycket om just någonting idag (du förväxlar nog teori och tes). Jag tror också att du grovt missbedömer följderna av dina egna teser bland dem du kallar "NT" (av samma skäl som bland annat Inger redogjorde för någon gång, vet inte om den tråden finns kvar).

Det är tråkigt att alla verkar se autism som ett problem...

1. Tycker jag med - om jag lägger till bara. Att förneka att den medför problem vore lika respektlöst mot oss som det är att se oss som problem, eller överhuvudtaget a priori som folk utan specifika saker att tillföra samhälle och mänsklig odling.

Men den där synen på oss som problem är nu en naturlig följd av allmänmänskligt utifrånperspektiv och oreflekterad självgodhet. Det här forumet ger gott om exempel på att vi (tagna som kollektiv) är likadana själva.

Seriös forskning kan vara en av de saker som leder till en mer kunskapsbaserad inställning. Inte i sig själv, men i samverkan med sådant som att vi själva engagerar oss på olika sätt, däribland även som autismforskare.



2. Hur ser du den då, eller vill att "alla" ska se den?

Zombie skrev: (du förväxlar nog teori och tes)

Ja, steget från hypotes till teori kan vara ganska stort.

Likväl är hypotesprövning en accepterad del av varje vetenskap.

Upptäckten av bensenmolekylen är ett exempel.

Ur wikin om Kekulé:

The new understanding of benzene, and hence of all aromatic compounds, proved to be so important for both pure and applied chemistry after 1865 that in 1890 the German Chemical Society organized an elaborate appreciation in Kekulé's honor, celebrating the twenty-fifth anniversary of his first benzene paper. Here Kekulé spoke of the creation of the theory. He said that he had discovered the ring shape of the benzene molecule after having a reverie or day-dream of a snake seizing its own tail (this is a common symbol in many ancient cultures known as the Ouroboros). This vision, he said, came to him after years of studying the nature of carbon-carbon bonds.

Vetenskap är ett märkligt väsen. Många gånger börjar en vetenskaplig upptäckt med en tanke eller idé, som hos Kekulé. Frågan är vad man gör med den sen...

Ni kan uppenbarligen inte skilja datamining ifrån vetenskap. Det mesta av s.k. autismforskning är inte vetenskap utan datamining. Vetenskap kan inte bedrivas utan hypoteser och stringenta definitioner på det man studerar.

Skulle tro det var det vi just svarade på. Bättre att man svarar på aktuella svar om man vill att diskussionen ska fortsätta.

Skulle inte tro det.

Vad är alltså hypotesen / teorin kring varför autism skulle vara orsakat av epigenetik? Exakt vilka delar av autism är det vi pratar om? Vilka prediktioner ger hypotesen? Detta måste vi ju veta innan dessa forskare påbörjar datamining för att koppla ihop något autistisk drag med epigenetik.

En hypotes verkar utgå från att AST verkar ha att göra med neuroplasiticitet.
Vilket ju är något i sig positivt, som bland annat är orsaken till att många terapier för strokepatienter fungerar.

http://www.lakartidningen.se/old/conten ... 3298b.html

Mer (eller mindre för den delen) neuroplasticitet är ju i sig inget konstigt, men bör ju rimligen bero på något. "The usual suspects" är genetik och epigenetik. Eller yttre miljöfaktorer.

Men det är ju empiriska frågor.

Här finns alltså några observerbara fakta. En hypotes är ett antagande om verkligheten. En hypotes är normalt bara intressant om man använder den i hypotesprövning eller hypotetisk deduktion, då man kan avgöra om hypotesen gett en sann eller falsk bild av verkligheten.

En hypotes är ju egentligen bara ett påstående om hur verkligheten ser ut. Formulerad så att sanningshalten i påståendet kan undersökas.

Alltså:
1. Utifrån vad tyckt sig konstatera, anta att de saker man tyckt sig konstatera:
- hänger ihop på visst sätt, eller
- kan förklaras på visst sätt, eller
- att vissa orsakssamband kan ses/beskrivas.
2. Formulera frågor som, efter undersökning/forskning kan generera empiri.
3. Empiri som kan verifiera eller falsifiera hypotesen (-erna).