Empatiforskning om autister och psykopater (på g)
11 inlägg
• Sida 1 av 1
Empatiforskning om autister och psykopater (på g)
Fick tips igår om en disputation som tar plats snart, eller om ämnet snarare. Man har gjort en form av MRI på "normala" autister och psykopater när de får se olika bilder av situationer som är tänkta att väcka empati. Frågeställningen är just detta med affektiv och kogniiv empati, i den mening att man antar att autister har problem med den affektiv (intuitiva) empatin, men kompenserar kognitivt.
Resultaten, som jag fick dem sammanfattade för mig, visade mycket riktigt att autister visst har empati, men att andra områden lyser upp i huvudet på dem jämfört med NTs. Psykopaterna visade mycket svag aktivitet generellt. Jag återkommer med material när jag får tag på det och hoppas informationen sprider sig.
Det finns även en forskare vid namn Stål Björkly i Norge som forskat på autism och kriminalitet (inget samband förutom vid komorbida diagnoser!) som jag jagar artiklar av. Tänkte nämna hans namn ifall någon annan känner sig hugad.
Moderator: Rättade stavningen i rubriken
Resultaten, som jag fick dem sammanfattade för mig, visade mycket riktigt att autister visst har empati, men att andra områden lyser upp i huvudet på dem jämfört med NTs. Psykopaterna visade mycket svag aktivitet generellt. Jag återkommer med material när jag får tag på det och hoppas informationen sprider sig.
Det finns även en forskare vid namn Stål Björkly i Norge som forskat på autism och kriminalitet (inget samband förutom vid komorbida diagnoser!) som jag jagar artiklar av. Tänkte nämna hans namn ifall någon annan känner sig hugad.
Moderator: Rättade stavningen i rubriken
- Angelic Fruitcake
- Inlägg: 3352
- Anslöt: 2010-05-21
- Ort: Täby
Re: Emaptiforskning om autister och psykopater (på g)
Jaså, vilka trevliga forskningsämnen, bra letat, Fruktkakan!
Fast just jag borde leta efter andra grejer (borde inte ha loggat in alls) så jag kompletterar nog inte tråden idag.
Fast just jag borde leta efter andra grejer (borde inte ha loggat in alls) så jag kompletterar nog inte tråden idag.
Re: Emaptiforskning om autister och psykopater (på g)
jonsch skrev:Jaså, vilka trevliga forskningsämnen, bra letat, Fruktkakan!
Instämmer!
Her fant jeg en liste med publikasjoner av Stål Bjørkly fra Kompetansesenter for sikkerhets-, fengsels- og rettspsykiatri for Helseregion Sør-Øst:
http://www.kompetanse-senteret.no/pages ... _stal.html
På denne søkesiden fra ask.bibsys.no ligger alle utgivelser der han har vært forfatter eller medforfatter:
http://ask.bibsys.no/ask/action/result? ... fPrSide=10
Det kan jo hende at dette er noe å lese:
”Risk and dynamics of violence in Asperger's syndrome : a systematic review of the literature” / Stål Bjørkly, 2009, Dokumentet er del av serien Særtrykk (Høgskolen i Molde), Molde : Høgskolen i Molde, S. [306]-312, Særtrykk av: Agression and violent behavior, 14(2009), nr. 5
Og her ligger notater til eksamensforelesningen hans fra 2004:
http://www.kompetanse-senteret.no/pages ... rkly_3.pdf
Spennende tråd!
http://www.kompetanse-senteret.no/pages ... _stal.html
På denne søkesiden fra ask.bibsys.no ligger alle utgivelser der han har vært forfatter eller medforfatter:
http://ask.bibsys.no/ask/action/result? ... fPrSide=10
Det kan jo hende at dette er noe å lese:
”Risk and dynamics of violence in Asperger's syndrome : a systematic review of the literature” / Stål Bjørkly, 2009, Dokumentet er del av serien Særtrykk (Høgskolen i Molde), Molde : Høgskolen i Molde, S. [306]-312, Særtrykk av: Agression and violent behavior, 14(2009), nr. 5
Og her ligger notater til eksamensforelesningen hans fra 2004:
http://www.kompetanse-senteret.no/pages ... rkly_3.pdf
Spennende tråd!
Jeg håper at et sammendrag av artikkelen er greit i denne tråden...
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VH7-4W1BVCF-1&_user=7274158&_coverDate=10%2F31%2F2009&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1552676903&_rerunOrigin=scholar.google&_acct=C000071677&_version=1&_urlVersion=0&_userid=7274158&md5=4c8b19b29e02f9c34fb7ffa108ffee13&searchtype=a
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VH7-4W1BVCF-1&_user=7274158&_coverDate=10%2F31%2F2009&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1552676903&_rerunOrigin=scholar.google&_acct=C000071677&_version=1&_urlVersion=0&_userid=7274158&md5=4c8b19b29e02f9c34fb7ffa108ffee13&searchtype=a
"Risk and dynamics of violence in Asperger's syndrome: a systematic review of the literature” / Stål Bjørkly, 2009 - Abstract
The main purpose of this article is to delineate findings from a review of the literature on the empirical basis for the existence of a relationship between Asperger's syndrome (AS) and violence risk. A second aim is to examine whether certain characteristics of the disorder may have a higher violence-triggering potential. Results of this review show that there are very few empirical studies that confirm a stable link between AS and violence. Only 11 studies involving 22 patients and 29 violent incidents met the criteria for inclusion in the review after the search of the literature. However, a qualitative analysis of the studies yielded some indications of possible patterns of dynamics of violence that may prove to be typical of persons with AS. A tentative comparison of AS and psychopathy indicated that there may be qualitative differences in the characteristics of violent behavior between the disorders. Suggestions for further research are presented.
Tack vare Forummedlem har jag nu en länk till avhandlingen jag nämnde förut.
http://publications.ki.se/jspui/handle/10616/40337
http://publications.ki.se/jspui/handle/10616/40337
Senast redigerad av Angelic Fruitcake 2010-11-23 19:45:40, redigerad totalt 1 gång.
- Angelic Fruitcake
- Inlägg: 3352
- Anslöt: 2010-05-21
- Ort: Täby
Her er et sammendrag på Svensk... Det er jo ikke så lett å lese teksten her, men
http://publications.ki.se/jspui/bitstream/10616/40337/2/Howner_Kappa_101114_rev.pdf
"Offenders with mental disorder: psycosocial and neurobiological aspects"/ Katarina Howner, 2010,
Svensk sammenfatning
http://publications.ki.se/jspui/bitstream/10616/40337/2/Howner_Kappa_101114_rev.pdf
"Offenders with mental disorder: psycosocial and neurobiological aspects"/ Katarina Howner, 2010,
Svensk sammenfatning
Hypotesen i denna avhandling är att vissa funktioner och symptom hos psykiskt störda lagöverträdare kan kopplas till biologiska korrelat. Det finns ingen enskild diagnos som kan förklara antisocialt eller våldsamt beteende. Bland lagöverträdare finns dock vissa drag som förekommer ofta, så som impulsivitet och brist på empati. Det är i dagsläget inte helt klarlagt på vilket sätt biologiska mekanismer ligger bakom antisocialt och våldsamt beteende. Detta gäller särskilt inom forskningsfältet hjärnavbildning, där resultaten är blandade och ibland till och med motsägelsefulla. Ökad kunskap om kopplingar mellan biologiska mekanismer och antisocialt och våldsamt beteende kan ha betydelse både för rättspsykiatrin och kriminalvården, mer specifikt inom områden såsom diagnostik, val av behandling, riskbedömningar och utvärdering av behandlingar. I denna avhandling studeras psykiskt störda lagöverträdare utifrån flera olika nivåer, dels beteende och fysiologi, men också hjärnans struktur och funktion. Fynden indikerar att det finns undergrupper bland lagöverträdare. Undergrupperna skiljer sig åt vad gäller brottsplatsbeteende, psykosocialt fungerande och känslomässig bearbetning, vilket avspeglas både i perifer fysiologisk reaktivitet och i hjärnans sätt att bearbeta känslomässiga stimuli.
I studie I studerades brottsplatsbeteenden och resultaten tyder på att det finns undergrupper av förövare som skiljer sig åt vad gäller psykosociala faktorer och brottsplatsbeteende. I studie II undersöktes känslomässig reaktivitet, genom att mäta perifer fysiologisk respons, under det att deltagarna tittar på negativa och neutrala bilder. Deltagarna utgjordes av en grupp friska kontroller och en grupp psykiskt störda lagöverträdare med olika grad av antisocialt beteende, men utan psykopati. Gruppen lagöverträdare delades även upp i två undergrupper med avseende på grad av antisocialitet. Lagöverträdarna uppvisade signifikant lägre fysiologisk respons i jämförelse med de friska kontrollerna. Vidare var den nedsatta känslomässiga reaktiviteten karakteristiskt för hela gruppen med lagöverträdare, det vill säga, antisocialt beteende var inte en särskiljande faktor. I studie III undersöktes hjärnans struktur. Hjärnbarkens tjocklek jämfördes mellan en grupp psykiskt störda lagöverträdare med brist på empati och friska kontroller. Lagöverträdarna uppvisade tunnare hjärnbark i pannloberna på bägge sidor. Det fanns också ett negativt samband mellan grad av psykopati och hjärnbarkens tjocklek i bägge pannloberna, höger tinninglob och hela höger hjärnhalva, vilket tyder på att dessa områden är av vikt för psykopati. I studie IV undersöktes känslomässig reaktivitet i hjärnan hos psykiskt störda lagöverträdare och friska kontroller med hjälp av fMRI, medan deltagarna tittade på bilder med rädda och neutrala ansikten. Sedan jämfördes två undergrupper av lagöverträdarna, en grupp med psykopati och en grupp med autism spektrum störning.
Resultaten visade att lagöverträdarna hade högre hjärnaktivitet i vissa områden, vilket tyder på att bearbetning av rädda ansikten krävde en större ansträngning hos dessa individer. Därutöver hittades skillnader mellan de två undergrupperna (av lagöverträdare) med avseende på kommunikation mellan amygdala och andra delar i det limbiska systemet, vilket tolkades som att känslomässiga bearbetningen skiljer sig åt mellan dessa grupper.
Resultaten från denna avhandling tyder på att biologiska faktorer, tillsammans med sociala och psykologiska faktorer, bör tas i beaktande för att till fullo kunna förstå de mekanismer som ligger bakom antisocialt och våldsamt beteende. Framtida studier är nödvändiga för att konfirmera fynden i denna avhandling, och på så sätt få en ökad kunskap om korrelation mellan dessa biologiska faktorer och antisocialt och våldsamt beteende.
Återgå till Aspergare och vården