BBC - EEG brain trace 'can detect autism'
26 June 2012 Last updated at 02:25 GMT, By Michelle Roberts, Health editor, BBC News online

A simple brain trace can identify autism in children as young as two years old, scientists believe.

A US team at Boston Children's Hospital say EEG traces, which record electrical brain activity using scalp electrodes, could offer a diagnostic test for this complex condition.

The latest study found 33 specific EEG patterns that appeared to be linked to autism.

These patterns consistently spotted autism in children across a range of age groups, spanning from two to 12 years old.

The researchers repeated their analysis 10 times, splitting up their study group (children with a medical diagnosis of autism and children with no signs of autism) in different ways.

Around 90% of the time, the EEG patterns could correctly detect the children diagnosed with autism.

SwordlessLink skrev:Jag har väntat i flera år på det här genombrottet. Vad ska nu alla NT som har manipulerat sig till en diagnos göra?

SwordlessLink skrev:Jag har väntat i flera år på det här genombrottet. Vad ska nu alla NT som har manipulerat sig till en diagnos göra?

Michelle Roberts, BBC skrev:Around 90% of the time, the EEG patterns could correctly detect the children diagnosed with autism.

- behovet av ytterligare undersökningar; samt frågor om

- hur riktiga autismdiagnoserna var från början;

- hur rimliga diagnoskriterierna är;

- oavsett diagnoskriterier: hur många som, så som samhället nu en gång ser ut, behöver hjälp bland annat via en diagnos för problem i stil med dem aspergare kan ha, vare sig just diagnosen Asperger passar eller inte.

Zombie skrev:

SwordlessLink skrev:Jag har väntat i flera år på det här genombrottet. Vad ska nu alla NT som har manipulerat sig till en diagnos göra?

Skämtar du? Eller tror du på NäTankan om det Stora Diagnosfusket?

Adults who claim to have ADHD? 1 in 4 may be faking it

Patients embellish symptoms to gain access to stimulant drugs, study finds
By Linda Carroll, msnbc.com contributor, updated 4/25/2011 8:59:02 AM ET

Amid what some claim is a growing epidemic of ADHD diagnoses, a study finds that almost one in four adults who show up in doctors' offices seeking treatment may be exaggerating — or even faking — their symptoms.

Twenty-two percent of adults in the study who claimed they suffered from attention-deficit/hyperactivity disorder tried to skew test results to make their symptoms look worse, according to a new report based on the medical records of 268 patients and published in the journal The Clinical Neuropsychologist.

Some of those who exaggerated their symptoms actually had ADHD, but embellished their reports to ensure they got diagnosed, said the study's lead author, Paul Marshall, a clinical neuropsychologist with Hennepin Faculty Associates, a medical group that provides services at Hennepin County Medical Center in Minneapolis.Others didn't have the disorder at all, but were having a tough time dealing with their workloads and lives.

"A lot of people think they have it because they are struggling, but it's not because of ADHD," Marshall said. "Often times, it's simply depression, anxiety or lack of sleep."

Other patients may have been faking symptoms to get access to stimulant medications, Marshall said. In some cases, college and graduate school students want to be diagnosed with ADHD in hopes of gaining access to medications that boost concentration and focus, as well as accommodations such as longer times for tests, he added.

A doctor in the Truth On Call poll summarized the fakers like this:

“Patients try to describe typical symptoms with a request for specific ADHD drugs. With standard symptom questionnaires, they will push the responses to the extreme and try to request specific medications when prescribed alternatives.”

Zombie skrev:

SwordlessLink skrev:Jag har väntat i flera år på det här genombrottet. Vad ska nu alla NT som har manipulerat sig till en diagnos göra?

Skämtar du? Eller tror du på NäTankan om det Stora Diagnosfusket?

slackern skrev:Jag säger bara Mangs.

Zombie skrev:

slackern skrev:Jag säger bara Mangs.

Det har också varit på tapeten förr och behöver antagligen upprepas ett oändligt antal gånger: ett enstaka fall säger ingenting. Det finns alltid folk till allt. Frågan är hur många de är. Statistik.

Fortsätter upprepa mig: här i forumets trådar finns massor med indicier på att också underdiagnosticering är en realitet.

SwordlessLink skrev:Jag har väntat i flera år på det här genombrottet. Vad ska nu alla NT som har manipulerat sig till en diagnos göra?

Zombie skrev:Okej. Men det har jag aldrig förnekat.

Choklad skrev:Okej det kan var folk som gör så för adhd-diagnos och medicin. Men jag tror inte det är så många som gjort så för att få en asperger-diagnos, det är nog något som neuropsyk ser igenom på samma sätt som en aspergare som försöker spela NT.

Dagens Samhälle - Landstinget i Stockholm sviker den psykiatriska vården
28 november 14:50 | Carina Hellström, Överläkare specialist i psykiatri leg psykoterapeut

Genom att köpa undermåliga psykiatriska utredningar av privata aktörer sparar landstinget en spottstyver. Resultatet blir att patienter i behov av rätt vård och insatser sviks å det grövsta och ges felaktiga diagnoser.

Välfungerande patienter med familj och heltidsarbete, som möjligen trodde sig ha ADHD, kommer tillbaka upprörda över att i stället ha fått en AS-diagnos och dessutom blivit erbjudna överföring till Habiliteringen och LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Andra som felaktigt fått samma diagnos har lättade kunnat konstatera att ingen längre vågar sätta sig emot deras vilja eller ställa krav. De har fått boendestöd, anpassad sysselsättning och sjukersättning. Patienterna har fått med sig ett papper på sin diagnos och en kopia på utredningen. De behöver aldrig lyssna på andra förklaringar till sina problem. Detta eftersom AS är ett genomgripande, medfött funktionshinder, som personen aldrig bli fri ifrån. Det är därför extremt viktigt att sådana utredningar genomförs på ett korrekt sätt och att slutresultatet blir det rätta.

Neuropsykiatriska tillstånd har kommit i ropet och en glidning i diagnoskriterierna har skett, särskilt bland autismspektrumstörningar. Man menar och lär ut att AS kan vara osynligt, bara synas i testningen eller, vill jag påstå, i deras tolkningar. Alla behöver som en konsekvens av dessa resonemang därför en utredning. Man struntar glatt i grundläggande diagnoskriterier och blandar dessutom samman dem med kriterierna för personlighetsstörningar.

Aftonbladet - Till salu: En diagnos
Publicerad: 2011-10-19

Aftonbladet granskar företagen som kan ge dig en adhd-diagnos på ett par timmar för 45 000 kr
De är den sista utvägen för de som hamnat i årslånga vårdköer.
För upp till 45 000 ­kronor erbjuder företag snabbutredningar på ett par timmar.
– Det finns oseriösa aktörer som mer ­eller mindre fixar utredningarna på en kafferast, ­säger ­adhd-experten ­Håkan ­Nyman på Karolinska Institutet.

Det är måndagen den 27 mars 2009.
Patienten Hanna, 35, sitter på företaget Cerebs psykolog­mottagning med en boll i ett gummiband på huvudet. ­Bollen mäter rörelser under intervjun och metoden kallas QB-test. Kraftiga rörelser ska vara ett tecken på adhd.
Men det blir inte så mycket mer än QB-test och tre formulär att fylla i. Efter tre timmar med psykolog är hela adhd-­utredningen klar och ryms, enligt Hanna på ett A4-papper.
Sedan februari utreds nu ­Cereb av Socialstyrelsen för den snabba handläggningen av hennes fall – enligt Hanna ­gjordes inte någon läkarundersökning och den färdiga utredningen ska mestadels ha ­bestått av hennes egna funderingar.
– Jag kände mig som en ­kasse med pengar.

Psykiatriöverläkare Ylva Ginsberg, specialiserad på neuropsykiatri har gjort hundratals neuropsykiatriska utredningar genom åren. Av dem är det bara två som på ett någorlunda säkert sätt kunnat få en diagnos så snabbt som Cerebs och Psykoterapitjänsts patienter.
Psykologen Håkan Nyman forskar i neuropsykiatri och menar att det finns enorma kvalitetskillnader i utredningarna.
Konsekvensen blir feldiagnostiseringar och överdiagnostiseringar.

Aftonbladet - Slutsats #2: STOPPA DIAGNOSSKOJARNA
Publicerad: 2011-10-25

Socialminister Göran Hägglund: Det finns så mycket hokus pokus på det här området
När diagnoshandboken bakom adhd lanserades trodde forskarna på en marginell ökning. I stället kom ett världsgenombrott för neuropsykiatriska diagnoser. På gott och ont växte en industri fram.
En industri där diagnoserna gett människor upprättelse och nya liv. Men också en industri som eldats på av läkemedelsbolagen – ibland hand i hand med statens och landstingens experter. Hösten 2011, med årslånga köer till adhd-utredningar, växer nu en diagnosmarknad för privata aktörer fram.
En marknad utan nationellt regelverk. Nu måste Socialstyrelsen reglera diagnosmakarna – och trygga patienternas säkerhet.

Zombie skrev:Tillkommer

- behovet av ytterligare undersökningar; samt frågor om

- hur riktiga autismdiagnoserna var från början med hänsyn till både över- och underdiagnosticering;

- hur rimliga diagnoskriterierna är;

- oavsett diagnoskriterier: hur många som, så som samhället nu en gång ser ut, behöver hjälp bland annat via en diagnos för problem i stil med dem aspergare kan ha, vare sig just diagnosen Asperger passar eller inte.

Zombie skrev:Undermåliga utredningar alltså kan vara undermåliga åt båda hållen. Överdiagnosticeringar är som inte det enda problemet. Som sagt massor med gånger. Sedan spelar det ingen roll vilke sidan som vinklas mest fram för tillfället. Sådant är ofta dikterat av mode, politik och kommersiella intressen.

Wine skrev:Men jag kan ju inte se att det skulle vara något negativt alls varken för patienter, vården eller samhället i övrigt med säkrare diagnosmetoder.

Zombie skrev:Och dessutom är det ju inte bara kostnad som är viktig. Inte ens inräknat att det ofta är dyrare att folk mår dåligt och tappar arbetsförmågan än att de mår bra och kan behålla den – vilket förutsätter att "särskilda behov" upptäcks i tid och tas på allvar.