När du noterar att stolarna i gamla tunnelbanevagnar hänger några millimeter snett, känner dig sjukt irreterad och inte kan sluta tänka på det....

När du plötsligt kommer på att det var över ett och ett halvt år sedan du hade någon hemma hos dig.

Hänger på internetforum till långt in på nätterna.

JCSweden skrev:Hänger på internetforum till långt in på nätterna.

Det gör nog folk utan AS också.

..du dels sitter och "sorterar upp" triominos bitarna istället för att socialisera med familjen och dessutom blir så exalterad över hur lyckat resultatet blev så du bara var tvungen att bidra med en bild..

När du gör något aspigt och märker av det varefter du upprepar: "Det är uppenbart att jag har asperger" typ 2 gånger igen vilket även det är en aspig sak så du upprepar "det märks verkligen att jag har asperger" och då fortsätter ju upprepandet
Gjort det några gånger,det varar tills jag börjar skratta och avslutar med "snälla, säg det 10 gånger till!"

Puzzle skrev:..du dels sitter och "sorterar upp" triominos bitarna istället för att socialisera med familjen och dessutom blir så exalterad över hur lyckat resultatet blev så du bara var tvungen att bidra med en bild..

14040040.jpg

man stör sig som fan på att ena biten längst ner inte ligger rakt mot dom andra
och att visa andra bitar inte ligger helt 100

Tyler_Durden skrev:

Puzzle skrev:..du dels sitter och "sorterar upp" triominos bitarna istället för att socialisera med familjen och dessutom blir så exalterad över hur lyckat resultatet blev så du bara var tvungen att bidra med en bild..

14040040.jpg

man stör sig som fan på att ena biten längst ner inte ligger rakt mot dom andra
och att visa andra bitar inte ligger helt 100

precis vad jag med gjorde

... du ser att du skrivit ett inlägg klockan 11:49 och din spontana reaktion är att med GMT-tid är det klockslaget som det var fullmåne den 3 maj 1996.

...du hatar arla så du köper egna getter och mjölkar som enda alternativ om du ska få in dig någon mjölk?

När man får sonens omdömme hur det går i skolan på SMS,och slipper att behöva gå på utvecklingssamtal. och ett av omdömena är att sonen har bra allmänbildning.
Och man kommer på att det är rätt bra att man har Asperger, för då pratar man om hur saker fungerar och inte pladdrar skvaller om grannar och bekanta.
Samtidigt blir man glatt överraskad att grabben har stor empati och tänker waow vem i släkten fick han det av. (skämt).

"Alla" som inte känner dig ordentligt tycker att du verkar såå ensam och tror att du lider av det och uppmuntrar dig till att söka dig utåt, t ex till föreningar för att träffa folk. I själva verket trivs du som bäst i ditt eget sällskap och känner dig aldrig ensam i den bemärkelsen att du lider av det.

Flinta skrev:"Alla" som inte känner dig ordentligt tycker att du verkar såå ensam och tror att du lider av det och uppmuntrar dig till att söka dig utåt, t ex till föreningar för att träffa folk. I själva verket trivs du som bäst i ditt eget sällskap och känner dig aldrig ensam i den bemärkelsen att du lider av det.

Lägger till: ...du tackar nej till Daglig Verksamhet (som bl.a. är till för att aspies ska få vara sociala) för att det skulle bli för socialt för dig.

Zima33 skrev:

Flinta skrev:"Alla" som inte känner dig ordentligt tycker att du verkar såå ensam och tror att du lider av det och uppmuntrar dig till att söka dig utåt, t ex till föreningar för att träffa folk. I själva verket trivs du som bäst i ditt eget sällskap och känner dig aldrig ensam i den bemärkelsen att du lider av det.

Lägger till: ...du tackar nej till Daglig Verksamhet (som bl.a. är till för att aspies ska få vara sociala) för att det skulle bli för socialt för dig.

Exakt så känner jag inför DV även om jag vet att den ska "individanpassas".

Fast de flesta aspergare har trots allt ett visst behov av social samvaro, även om det krävs tid för återhämtning efteråt.

Huggorm skrev:Fast de flesta aspergare har trots allt ett visst behov av social samvaro, även om det krävs tid för återhämtning efteråt.

Visst finns det även en hel del som lider av sin ensamhet. Jag har turen att ha några få enstaka vänner som jag träffar några ggr om året. Inför o efter måste jag ladda respektive återhämta mig länge, ofta i veckor.

Flinta skrev:

Huggorm skrev:Fast de flesta aspergare har trots allt ett visst behov av social samvaro, även om det krävs tid för återhämtning efteråt.

Visst finns det även en hel del som lider av sin ensamhet. Jag har turen att ha några få enstaka vänner som jag träffar några ggr om året. Inför o efter måste jag ladda respektive återhämta mig länge, ofta i veckor.

"Självvald ensamhet är en livsförutsättning; påtvingad ensamhet livsfarlig" (citat av mig själv).

Huggorm skrev:Fast de flesta aspergare har trots allt ett visst behov av social samvaro, även om det krävs tid för återhämtning efteråt.

så sant

Zima33 skrev:Lägger till: ...du tackar nej till Daglig Verksamhet (som bl.a. är till för att aspies ska få vara sociala) för att det skulle bli för socialt för dig.

Liten tanke men för mig är det inte bara det sociala utan hela situationen med alla detaljer, gå upp, göra sig klar, ta sig dit, göra allt jobb sen det sociala också... Blir för mycket. De tyckte jag var skitkonstig som inte ville ha DV fem dar i veckan för det vill ALLA för ALLA vill ha ngt att GÖÖÖRA.

Du vet du är aspergare när du tycker du har gjort massor när du uträttat fyra saker på en vecka, saker normala människor gör efter 8-9 timmar på jobbet...

...du som trevlig social artig manusskicklig aaspergare ändå saknar ett socialt liv nästan/delvis/helt utan att veta vad i alla manus det bevisligen är "fel i manusskriptet".

...du som socialt understimulerad aspergare väl äntligen får chansen till att få prata om allt du känner eufori inför intressemässigt (som du inte fått prata om med någon om på flera månader) i syfte att verka intressant och skapa vänkontakt - men istället skrämmer iväg den potentiella vännen - ännu en gång, och ännu en gång, och ännu en gång.

...man fått diagnosen Aspergers syndrom.

kiddie skrev:Du vet du är aspergare när du tycker du har gjort massor när du uträttat fyra saker på en vecka, saker normala människor gör efter 8-9 timmar på jobbet...

Tänker på det där flera gånger om dagen, får ångest och dömer mig som ineffektiv, lat, slö. Vänner och familj upplever jag som rätt oförstående och en del vill väl men ställer orimliga krav på varianter av prestation. Sanningen är att jag gör så gott jag kan utifrån de förutsättningar jag har, precis som de flesta andra med eller utan funktionsnedsättningar och/eller sjukdomar. Jag börjar på allvar inse att det inte är någon bra idé att jämföra mig med någon annan och vad hen klarar och/eller inte klarar av.

Meppe skrev:... du ser att du skrivit ett inlägg klockan 11:49 och din spontana reaktion är att med GMT-tid är det klockslaget som det var fullmåne den 3 maj 1996.

Fy sjutton vad du är cool! Vill också vara sådär

... du samma kväll lyckas hitta 3 gamla inlägg av dig själv som du glömt att du skrivit men ändå tycker att är en klockren beskrivning av din attityd.

Dom andra 2 bestod av att jag hade min vanliga ton mot FL.

kiddie skrev:

Zima33 skrev:Lägger till: ...du tackar nej till Daglig Verksamhet (som bl.a. är till för att aspies ska få vara sociala) för att det skulle bli för socialt för dig.

Liten tanke men för mig är det inte bara det sociala utan hela situationen med alla detaljer, gå upp, göra sig klar, ta sig dit, göra allt jobb sen det sociala också... Blir för mycket. De tyckte jag var skitkonstig som inte ville ha DV fem dar i veckan för det vill ALLA för ALLA vill ha ngt att GÖÖÖRA.

Du vet du är aspergare när du tycker du har gjort massor när du uträttat fyra saker på en vecka, saker normala människor gör efter 8-9 timmar på jobbet...

Håller med! Jag tackade nej till en DV bl.a. för att den låg för långt bort, jag hade fått:

Fixa mat att ta med
Klä på mig och gå hemifrån
Åka buss eller gå 0,5 km
sen åka tåg 30 minuter
hitta rätt buss innan den hinner avgå
sen åka buss 20 minuter (den går två ggr i timmen så är tåget sent eller jag missar tåget så hade jag fått vänta typ 30 minuter på nästa buss...)
kliva av vid rätt hållplats
vara social och "aktivera mig" x timmar (när resan dit hade varit aktiverande nog)
sen undvika att missa bussen (som går två ggr i timmen)
åka buss 20 min till tåget
åka tåg 30 minuter
gå eller åka buss 0,5 km
komma hem
säcka ihop på sängen

Kände vibbar av boendestödjarna att den där DV:n är ju perfekt för mig. Ja kanske det men jag orkar inte med själva aktiviteten om jag måste resa 2 timmar om dagen + byta färdsätt 3 gånger i vardera riktningen

NT:s tänker inte på helheten tror jag. De ser bara själva DV:n som "passar dig perfekt" men inte allt runtomkring som måste klaffa.