Artikel om hur forskning i världen används för militära ändamål. Storbritanniens vetenskapsakademi Royal Society, publicerade i veckan en rapport om hjärnforskning och krig, ”Neuro-science, conflict and security”:

DN - När hjärnorna drar ut i krig
Publicerad i dag 15:57

Vapen som styrs direkt av tanken. Mediciner som gör soldaterna effektivare och fienden mera foglig. Hjärnforskning kan leda till nya sätt att kriga.

I artikeln tas olika exempel på hur ny forskning kan användas i framtidens krigföring upp som t.ex. att man utnyttjar moderna hjärnkameror, så kallad fMRI-teknik vid rekrytering av soldater för att urskilja individer som är särskilt sårbara för så kallad posttraumatisk stress och därmed olämpliga att sända ut i strid.

Det borde också gå att skilja utpräglade risktagare från mer försiktiga personligheter. Den första sorten kan passa i attackstyrkor och specialförband, den senare lämpar sig bättre för fredsbevarande styrkor, skriver Royal Society.

Tre tekniker

• fMRI
Hjärnkameror som bland annat kan användas till att urskilja vilka individer som har lättare för att utveckla posttraumatisk stress.

• tDCS
Svaga elekriska strömmar som stimulerar specifika delar av hjärnan och på så vis kan förbättra inlärningsförmågan.

• ADS
Värmestrålar som orsakar tillfällig smärta på huden. Orsakar mindre skada än konventionella vapen, men är fortfarande inte helt ofarligt.

Ett annat exempel som tas upp i artikeln är hur läkemedel skulle kunna användas för att söva eller lugna fienden med t.ex. nya former av benzodiazepiner samt dexmedetomidin, ett bedövningsmedel som används inom veterinärmedicinen.

Oxytocin som förstärker känslor som tillit och samhörighet skulle kunna användas av förhörsledare för att få de som ska bli förhörda att bli mer samarbetsvilliga och benägna att avslöja sina hemligheter. Oxytocin som är kroppens ”må bra-hormon” påverkar oss positivt och medverkar till att förstärka banden till de närmaste men man har nyligen upptäckt att det även ökar det mentala avståndet till omgivningen vilket också skulle kunna vara användbart i krig.

Det känns bra att mänskligheten går frammåt..

Wine skrev:I artikeln tas olika exempel på hur ny forskning kan användas i framtidens krigföring upp som t.ex. att man utnyttjar moderna hjärnkameror, så kallad fMRI-teknik vid rekrytering av soldater för att urskilja individer som är särskilt sårbara för så kallad posttraumatisk stress och därmed olämpliga att sända ut i strid.

Men det är väl jättebra? Jag har länge förordat att extra känsliga individer inte borde skickas ut i krig, både för deras egen skull och för att de ändå inte blir särskilt bra soldater.

Ett annat exempel som tas upp i artikeln är hur läkemedel skulle kunna användas för att söva eller lugna fienden med t.ex. nya former av benzodiazepiner samt dexmedetomidin, ett bedövningsmedel som används inom veterinärmedicinen.

Hur ska det distribueras? Ska man skjuta på dem med bedövningsgevär istället för vanliga vapen? De flesta kanske i o f s skulle föredra att bli sövda framför att bli dödade?

Kan de inte övergå till paintball direkt?

Oxytocin som förstärker känslor som tillit och samhörighet skulle kunna användas av förhörsledare för att få de som ska bli förhörda att bli mer samarbetsvilliga och benägna att avslöja sina hemligheter. Oxytocin som är kroppens ”må bra-hormon” påverkar oss positivt och medverkar till att förstärka banden till de närmaste men man har nyligen upptäckt att det även ökar det mentala avståndet till omgivningen vilket också skulle kunna vara användbart i krig.

*morr!* Sånt där kan få mig att utsöndra högst irriterade hormoner. Kräks på denna aldrig sinande uppfinningsrikedom när det gäller att dominera, manipulera och vinna krig. Om man lade en tiondel av de resurserna på att lösa energiproblemen så skulle väst inte behöva befatta sig med oljeproducerande länder ö h t och då fanns det inget att kriga om.

Kan dom inte ta fram en medicin som gör makthavare lite mer fredliga istället.

I artikeln DN - När hjärnorna drar ut i krig tas det också upp hur amerikanska militären använt amfetamin i flygvapnet. Även andra länder som Tyskland och Storbritannien bedrev forskning under andra världskriget om effekterna av amfetamin och använde amfetamin i militären:

Militär Historia - Droger i krig
Text: Olle Bergman Från Militär Historia nr 5/2011

Ett medel som kan hålla soldaterna alerta, dämpa smärta och ta bort hungerkänslor är guld värt för en armé. Inför andra världskriget väcktes intresset för amfetamin i Tyskland, och de allierade följde snart efter.

Prestationshöjande amfetaminpreparat användes inom flera länders krigsmakter under andra världskriget. Ryktena om preparaten är dock betydligt mer spridda än kunskaperna.

Genom forskning, bruk och missbruk blev dåtiden varse amfetaminets stimulerande effekt: vakenheten ökar, likaså fokuseringsförmågan, samtidigt som hungerkänslor dämpas och smärta och leda blir lättare att stå ut med. Av denna anledning kom olika amfetaminpreparat att utforskas och marknadsföras för att behandla bland annat narkolepsi, depression och övervikt. Den drogkultur som vi idag förknippar med amfetamin låg långt in i framtiden.

Även inom den brittiska armén var man nyfiken på amfetaminets möjligheter, inte minst Bernard Montgomery som lät beställa stora kvantiteter inför uppgörelsen vid el-Alamein. Anvisningarna i november 1942 från den brittiska befälhavaren i Mellanöstern tillät personalen att ta upp till 20 milligram per dag i högst fem dagar, vilket är en relativt hög dos. Det finns minst en friendly fire-incident från slaget där frågan har ställts om inblandade soldaters omdöme var påverkat av amfetamin.

Wine skrev:I artikeln DN - När hjärnorna drar ut i krig tas det också upp hur amerikanska militären använt amfetamin i flygvapnet. Även andra länder som Tyskland och Storbritannien bedrev forskning under andra världskriget om effekterna av amfetamin och använde amfetamin i militären:

Men det där var väll ingen nyhet? Det där har jag känt till hur länge som helst och dom använder inte vanligt amfetamin utan dexamfetamin. Precis samma verksamma ämne som i min Metamina som jag får utskriven för min ADD

Wine skrev:Oxytocin som förstärker känslor som tillit och samhörighet skulle kunna användas av förhörsledare för att få de som ska bli förhörda att bli mer samarbetsvilliga och benägna att avslöja sina hemligheter. Oxytocin som är kroppens ”må bra-hormon” påverkar oss positivt och medverkar till att förstärka banden till de närmaste men man har nyligen upptäckt att det även ökar det mentala avståndet till omgivningen vilket också skulle kunna vara användbart i krig.

Låter ju som ett utmärkt redskap även för vanliga poliser när de ska förhöra misstänkta.

Iridia skrev:

Wine skrev:I artikeln tas olika exempel på hur ny forskning kan användas i framtidens krigföring upp som t.ex. att man utnyttjar moderna hjärnkameror, så kallad fMRI-teknik vid rekrytering av soldater för att urskilja individer som är särskilt sårbara för så kallad posttraumatisk stress och därmed olämpliga att sända ut i strid.

Men det är väl jättebra? Jag har länge förordat att extra känsliga individer inte borde skickas ut i krig, både för deras egen skull och för att de ändå inte blir särskilt bra soldater.

Angående PTSD så är det ingen fördel att ha ett bra minne, obehagligheter etsar sig fast:

TIME - Does a Better Memory Equal Greater PTSD Risk?
Strong recall may be genetically associated with heightened flashbacks of trauma and pain, according to new research.
By MAIA SZALAVITZ | @maiasz | May 15, 2012

A good memory is typically seen as a powerful advantage, an aid to intelligence and socializing. But when experience is traumatic, this asset may become a serious liability, according to new research on survivors of the Rwandan genocide.

According to the study, which was published in the Proceedings of the National Academy of Sciences, the findings point to a “genetic link between the predisposition to build strong memory and the risk for PTSD.”

Har tidigare sett att MBTI IT typer är mer benägna att få PTSD (posttraumatiskt stressyndrom):

MBTI och eventuell korrelation med personlighetsstörningar

Jag är själv ISTJ enligt MBTI och har även ett bra minne, och jag upplever just hur svårt det kan vara att släppa tankar och "gå vidare". Tror det kan vara bra att tänka på om man har begåvats med bra minne vad man eventuellt utsätter sig för i den mån det går förstås.

Man kan också lagra in ett nytt minne att "minne #6405 skall bortses ifrån"

Wine skrev:

• tDCS
Svaga elekriska strömmar som stimulerar specifika delar av hjärnan och på så vis kan förbättra inlärningsförmågan.

OK, vem här är tekniskt lagd, jag vill ha en..


Moderator: rättade citatet. Det är viktigt att citatrutor innehåller namn.

Har det effekt så har det oftast också bi-effekt. Tänk på det.