Hej, jag har tänkt att starta en rörelse mot diskriminering av personer med aspergers läggning. Ni ser från min presentation mina åsikter. Rent juridiskt har vi rättigheter liksom de andra grupperna inom diskrimineringslagen. Tyvärr tillämpas inte denna lag för oss eller vi är inte tagen på alvar i samhället. Till exempel om man är utesluten från en förening för att sociodynamiken inte stämmer trots att man skött sig eller ställt up. Eller man får inte ett jobb för att man är inte team player trots man har högst meriter.

Vissa har sagt varför namnar du att du är asperger. Mitt svar till dem som ställer denna fråga detta kommer ut för eller senare pga. hur man är som människa och hur man ser på världen. De värsta är att dom förväxla aspergers läggning med interlecktuel retardation som gör att jag blir mycket arg, speciellt i med jag är snart utbildade läkare. Sverige är väldigt mån om vissa gruppers rättighet dels att de har haft en stark organisation bakom sig t.ex. RSFL och Kvinnorrörelsen. Mitt förslag är att vi gör det samma. Jag vet att attention finns och Autism föreningen, men de ändå ser aspergers som en syndrom. Jag förstå att vi behöver hjälp i ett samhället som har neurotypiska personer som majoritet. Men jag tror att hade det varit tvärt om då hade neurotypiska personer behövt stöd I samhället.

Så skulle inte nårgra av oss göra oss hörd genom fredlig demonstrationer och hälpa till med att enskilda fall kommer till känner dom till do.se . NT personer får vara med och hjälpa till så länge det inte ta över. Vad tycker ni. Det ska vara lika politisk okorrekt att göra narr av någon med aspergers likson någon som är gay. Jag har varit med om i tiden när det var otänkbar att samma kön gifte sig och när man kunde ge sparken till någon som var Gay för att dom var en säkerhets risk i med de kunde lätt utpressas. Då var det en stigma att vara sån och till och med ansågs som en sjukdom av social styrelsen. Kunde inte vi få samma villkor där vi kan libereras. Det gäller up till kamp.

Moderator: Delade in texten i stycken.

Delar i stort din uppfattning.
Välkommen förresten.

En fråga bara,
Har du utländsk bakgrund eller är du dyslektiker?
Du skriver lite märkligt nämligen.

Jag gissar på att han har engelska som modersmål. Eller åtminstone kan han det bra och tar hjälp av det när det gäller svenska. Men det gör inget.

Tack för feedbacken. Jag är både Dyslektiker brittisk och svensk. Ena förälder är svensk och det andra Brittisk. Tyvärr smiter stavfelen igenom tro korrigering i word.

Aspirätt: Jag hade startat en tråd för någon månad sen. Då gällde det framför allt att folk på forum och i tidningsartiklar generaliserar och framställer alla med Asperger som känslokalla psykopater. Och jag tyckte då att lagen mot hets mot folkgrupp borde kunna utökas till funktionshinder, t.ex. Asperger men också ADHD och annat. Även t.ex. CP-skadade kan känna sig utsatta när det används som skällsord, eller när folk utgår ifrån att alla CP-skadade är utvecklingsstörda (det är ju bara en tredjedel ungefär som är det).

Men jag förstår att du mest tänker i termer av "läggning", "alternativt sätt att fungera", "annan mentalitet". Och vi måste ju tänka på att det är ett bredd spektrum, dvs. det finns både de som har ett funktionshinder/handikapp och de som är lite annorlunda, men klarar sig själva och vill gärna leva livet på sitt sätt (då det inte heller inkräktar på andras liv). Jag vet inte om det ens går att omfatta hela gruppen av autismspektrum. Bara Asperger då? Det varierar också ganska mycket, och det finns de med autism-diagnos som är högfungerande ändå. Man måste alltså bestämma vilken "målgruppen" är egentligen - tror jag.

Jag förstår vad du menar, vi är inte sjuka, vi är bara en minoritet. Och det stämmer, delvis. Vissa har problem som skulle till det bland Aspies. Jo, det har ju pratats om lite löst, lite på skoj, att grunda "Aspie-Town". Bland annat på Asperger-läger, där vi såg hur bra det funkade med som mest drygt 70 vuxna med Asperger, när allt är anpassad. Jag tror, rent praktiskt är det det enda realistiska sättet: Bygg ett eget område, starta några företag, allt Aspie-styrt. Sedan kan man utöka och visa för övriga samhället att vi faktiskt har ett fungerande liv och då även ett sätt att försörja oss (många kan jobba i helt vanliga jobb, men man kan ha något anpassad för de som har svårt att jobba i vanliga jobb). Bara då kommer vi ut ur "handikapp-perspektivet", vi måste bygga upp något eget, skapa detta alternativ för att få folk att förstå att vi kan klara oss själva, att det bara beror på att majoritetssamhället inte passar oss. Då kan man få status som t.ex. indianerna i USA.

Men om man ska grunda nån Aspie-town, så får man också räkna med att många individer, så som jag också, redan har sitt liv och inte bara kan flytta till något nytt man ska bygga upp. Man kanske har hus, barn, osv. Det kan inte bli alla, men många av dem yngre. Sedan är finansering ett stort problem förstås.

Förresten, har man inte provat nåt liknande i USA? Silicon Valley?

Nog finns det andra metoder än att bilda en egen stad.

Gayrörelsen, till exempel.
Där kan man ju verkligen snacka om en kamp som lett nånvart.

Vad vi behöver är starka och progressiva röster i debatten.
Helst debattörer som själva är aspies, för neurotypiska föräldrar och så kallade experter...well, de förstår ju inte och det blir alltid att de talar OM oss över våra huvuden och det finns ingen rörelse som kommit nånvart genom ombudsmän.

aspirätt skrev:Tack för feedbacken. Jag är både Dyslektiker brittisk och svensk. Ena förälder är svensk och det andra Brittisk. Tyvärr smiter stavfelen igenom tro korrigering i word.

Ok, då är jag med. Inga problem.

Och du är som sagt välkommen, du har kommit till precis rätt ställe!

Jo, det kan man också prova, men tänk också på att 10 % av befolkningen är gay, medans bara runt 1- 2 % är i autismspektrum. Om du bara tar dem relativt högfungerande Aspergare, så är det kanske bara 0,5 %. Och det verkar spela en roll hur många det handlar om. Då kan det vara bra att ta med alla som har ADHD, det är ju också 5 %.

Jovisst är numerären alltid en aspekt att ta med i demokratisammanhang.
Det ligger i sakens natur.

Men i vårt individualiserade samhälle i informationsåldern torde det gå att nå ut och skapa opinion.
Gäller att man förstår hur media funkar och att man är en person som når ut.
Vi har ju några bra aspergerdebattörer men kändisar som redan har talarstol och publik kan ju nå många fler.

Kändisar med ADHD hör vi om titt som tätt men kändisar med AS är det värre med.

Kanske jag ska säga om jag inte hade stav korrigering hade jag inte bryt mig att studera eller debattera. Det är tack vara datorn att jag har kommit långt i olika prestationer. Skulle jag tänka I sån detalj skulle det tar timmar kanske dagar nämligen att skriva det jag har gjort. Jag måste tänka varige bokstav i varige ord och menings sats för att får det korrekt sedan tar det upp mycket hjärna kapacitet så då har man tappat tråden I innehållet så jag skriver det jag tänker fritt med urusel stavning sedan kor jag det genom Word.

Trots att jag har kommit långt i studier börjar min vardags rum börjar bli väl dekorerat med fina utbildnings diplom och ingen jobb. Bland annat en jurist utbildning från England. När jag läste svenska som andra språk läste jag på menings sats svensk grammatik för att få fram ett MVG. Jag orkar inte gå genom det igen. Jag har varit passive gäst länge men kunde inte hålla mig längre. Jag tror att ni förstår min frustration med lite anpassning I attityder kunde man göra små justeringar utan nästan ingen kostnad som skulle skillnad mellan att vara beroende på staten resten av livet eller vara väldigt produktive på det vi är bra på med våra special intressen.

Kan man göra anpassning för såna som har fysiskt handikapp kan man gör det för oss genom bara förstå oss. Rent praktiskt kan man göra material försöka komma I media och i enskilda fall se till att dessa fall kommer till DO. Själv försöker jag påverka politiker genom att gå med min lokal parti och går på alla träffar. Jag är ok bland folk om de inte lägger ut en massa spydigheter och det så kallade sociodynamiken är försäg bar. Det som tar min energi är om man måste läsa mellan raderna och tänka strategisk mot folk. Så jag skulle aldrig över leva på en doksåpa farmen, Big brother Robinson. Men för min del är det inte rena skräpet i med det är intressant att studera NT personer från ett vetenskaplig perspektiv och göra analyser.



Moderator atoms - delade in texten i stycken.

KrigarSjäl skrev:Jovisst är numerären alltid en aspekt att ta med i demokratisammanhang.
Det ligger i sakens natur.

Men i vårt individualiserade samhälle i informationsåldern torde det gå att nå ut och skapa opinion.
Gäller att man förstår hur media funkar och att man är en person som når ut.
Vi har ju några bra aspergerdebattörer men kändisar som redan har talarstol och publik kan ju nå många fler.

Kändisar med ADHD hör vi om titt som tätt men kändisar med AS är det värre med.

Hej du gjorde att jag tänkte på något. Jag åter kommer med det I med det tar lite tid med skrivandet.

Toblerone skrev: Om du bara tar dem relativt högfungerande Aspergare, så är det kanske bara 0,5 %. Och det verkar spela en roll hur många det handlar om.

Absolut majoriteten utav oss med AS är högfungerande i och med att det bara krävs ett IQ över 70, ordet du blandar ihop det med är nog hög funktionsnivå?

Det här var en intressant artikel om att se psykisk ohälsa som en superkraft, en utav personerna är autistisk, från att ha blivit feldiagnostiserad som utvecklingsstörd till att bli en framgångsrik affärskvinna, det är en framgångssaga om något.

BBC: The business owners beating their mental health issues

slackern skrev:

Toblerone skrev: Om du bara tar dem relativt högfungerande Aspergare, så är det kanske bara 0,5 %. Och det verkar spela en roll hur många det handlar om.

Absolut majoriteten utav oss med AS är högfungerande i och med att det bara krävs ett IQ över 70, ordet du blandar ihop det med är nog hög funktionsnivå?

Ja, jag blandar säkert ihop det. Jag menade dem som lever ett relativt vanligt liv, inte har stora problem i vardagen. I alla fall inte från Aspergern, många har ju andra diagnoser/problem också.

Toblerone skrev:

slackern skrev:

Toblerone skrev: Om du bara tar dem relativt högfungerande Aspergare, så är det kanske bara 0,5 %. Och det verkar spela en roll hur många det handlar om.

Absolut majoriteten utav oss med AS är högfungerande i och med att det bara krävs ett IQ över 70, ordet du blandar ihop det med är nog hög funktionsnivå?

Ja, jag blandar säkert ihop det. Jag menade dem som lever ett relativt vanligt liv, inte har stora problem i vardagen. I alla fall inte från Aspergern, många har ju andra diagnoser/problem också.

Dom som inte har problem nu kan får det senare om tex konflickt på jobbet som gör att man mår dåligare och kan inte poverka det. Då blir man utmattade. Jag kan säga att det gick bra i början på forsknings labb när det var stort utrymme. Så jag klarade mig tills alting skulle flytas till mindre lockaler. Då klarade jag inte all stim med olika språk. Folk med olika tempramänt. För mig arbetsmiljö är viktigt detta kan vi få fram. Dessutom har vi väldiga special intessen som skulle hjälpa den sorts organisation. Finns det inga jurister här. jag har bara just examen från utlandet. Sen är någon kanse bra på organisera detta. Dom berömda har många assistenta själva som de betalar.

slackern skrev:Absolut majoriteten utav oss med AS är högfungerande i och med att det bara krävs ett IQ över 70, ordet du blandar ihop det med är nog hög funktionsnivå?

Nu för tiden är det två som mäts EQ social förmåga, det andra är IQ. Tyvär är min förmåga profilen total ur balance. EQ igger jag på 70, IQ 150. För at får ett bätter bemötande jag säger jag är snart klar som läkare det är synd för vill har annat i livet an bara studier och inte vara i någon läkar roll på fri tiden. Man få respecten men då kommer grannar och vänner springandes till mig. Det behövs bara 3 medlämmar för intrem styrelse i med detta är en gray för att kämpa för jälikhet kanse det ska vara en mångfalld i strelsem med olika grupper.



Moderator atoms - redde ut tilltrasslade citat.

Toblerone skrev:Ja, jag blandar säkert ihop det. Jag menade dem som lever ett relativt vanligt liv, inte har stora problem i vardagen. I alla fall inte från Aspergern, många har ju andra diagnoser/problem också.

Men dessa problem är med stor sanolikhet secondär till aspergs lägning. Tex depression pga oformåga att socialisera. Det är lätt för läkare att blanda upp diagnoserna som inte bry sig om att göra en difrential diagnos. Desto tidigare man får en diagnos deso mer kan man förebygga mot pyskik ohäls och trumatiska lives händelser. Och där med gå vidare med sitt live utan att må dåligt genom hantera livets dalgånger på ett bättre sätt.



Moderator atoms - citatet var felattribuerat.

aspirätt skrev:

Toblerone skrev:Ja, jag blandar säkert ihop det. Jag menade dem som lever ett relativt vanligt liv, inte har stora problem i vardagen. I alla fall inte från Aspergern, många har ju andra diagnoser/problem också.

Men dessa problem är med stor sanolikhet secondär till aspergs lägning. Tex depression pga oformåga att socialisera. Det är lätt för läkare att blanda upp diagnoserna som inte bry sig om att göra en difrential diagnos. Desto tidigare man får en diagnos deso mer kan man förebygga mot pyskik ohäls och trumatiska lives händelser. Och där med gå vidare med sitt live utan att må dåligt genom hantera livets dalgånger på ett bättre sätt.

Med just det där problemet gick jag till en psykolog på Asperger-center. Jag var alltså deprimerad för att jag knappt har vänner. Psykologen skulle ju vara expert på Asperger, men jag kände att han inte riktigt tog det på allvar. Han tyckte att jag nånstans valde bort folk (jag väljer inte bort folk i onödan, men jag kan inte heller bli kompis med folk som jag inte har något gemensamt med) och att jag visst träffar en massa folk (vad har jag för nytta av en massa folk som bara säger "hej" till mig och inget mer??). Helt värdelöst. Jag tyckte inte han förstod min Asperger-problematik alls.



Moderator atoms - citatet var felattribuerat.

Det låter som en dålig pyskolog.

slackern skrev:Det här var en intressant artikel om att se psykisk ohälsa som en superkraft, en utav personerna är autistisk, från att ha blivit feldiagnostiserad som utvecklingsstörd till att bli en framgångsrik affärskvinna, det är en framgångssaga om något.

BBC: The business owners beating their mental health issues

BBC har myket bra om aspergers jag såg detta programm http://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/b0 ... like-a-cow

Som ni märker det går inte se på direct ni behöver något som kallas vpn. Dvs du behover ett engelsk IP nummer

Som vanligt kommer jag in sent i tråden och har inte inte lusläst alla inlägg.
Jättebra initiativ!! Jag stödjer det helt.
Jag tänker också att vi kanske inte alltid måste stå ensamma på barrikaderna utan kan nätverka med andra organisationer somm Organiserade Aspergare, politiska partier, handikapppsorganisatoner så kanske det finns resurser och kompetens att hämta.

Precis det jag tänker också.
Det behövs en konkret kamp för våra rättigheter.
Demonstrationer, folk som tar plats i media, högljudda protester när vi svartmålas.
Inte handikappråd och tigga om hjälp från korrupta politiker och myndigheter.

Var just på demonstration mot nazismen på Sergelstorg i Stockholm. Det talades mycket lite om nazisters önskan att tom utrota handikappade och olika slag av "svaga grupper". Kan vi aspergare bli en stark antinazistisk och antifascistisk grupp kanske vi får positiv uppmärksamhet ock kan hjälpa andra.