Den vänliga språkpolistråden
Den vänliga språkpolistråden
Det här tar jag upp eftersom du skriver så bra, trots att svenska inte är ditt modersmål.
För det visste jag. Annars hade jag nog inte brytt mig. Ta det som en komplimang.
Det är inte så komplicerat, tror jag. Bara en liten regel som du verkar ha missat:
Före substantivet eller adjektiv(-attribut) ska det vara de. Annars ska det vara dem.
Följande skulle alltså vara rätt enligt detta:
"Jag tycker om de skorna."
"Jag tycker om dem."
"De skorna, dem tycker jag om".
"Jag tycker om de gröna skorna."
"Jag tycker om dem."
"Jag tycker om de andra skorna."
"Jag tycker om dem."
För det visste jag. Annars hade jag nog inte brytt mig. Ta det som en komplimang.
Det är inte så komplicerat, tror jag. Bara en liten regel som du verkar ha missat:
Före substantivet eller adjektiv(-attribut) ska det vara de. Annars ska det vara dem.
Följande skulle alltså vara rätt enligt detta:
"Jag tycker om de skorna."
"Jag tycker om dem."
"De skorna, dem tycker jag om".
"Jag tycker om de gröna skorna."
"Jag tycker om dem."
"Jag tycker om de andra skorna."
"Jag tycker om dem."
Den vänliga språkpolistråden
Wow! Jag trodde det var samma som på tyska. Men det är det ju inte. På tyska skulle det vara ackusativ! Det måste jag ha missat i 25 år. Tack för infon, och för komplimangen.
Den vänliga språkpolistråden
Dagobert skrev:Vad jag kan förstå av HGJs inlägg är att "Jag tycker om dem gröna skorna" är en form som var föråldrad redan på 1700-talet.
Då skulle alla 4 "dem" i citatet ovan bytas mot "de" i nutida svenska.
Eller har jag fel?
Hmm, ibland tycks mina försök att reda ut saker mest förvirra.
Det korta svaret är att du har förstått rätt.
De fyra dem:
Det gäller ju att hitta på dem andra (felaktiga) alternativen
Bestämd artikel, därför de i nutida svenska.
två eller tre av dem svaren
Förenat (adjektiviskt), därför de i nutida svenska.
se att dem svaren har nåt gemensamt
Förenat (adjektiviskt), därför de. (Dessutom subjektsställning, så det blir de även om man tar bort svaren.)
kanske gynnar dem Aspies
Subjekt, därför de.
I tyskan heter det die grünen Schuhe i nominativ och ackusativ, der grünen Schuhe i genitiv och den grünen Schuhen i dativ. Die grünen Schuhe blir i Toblerones system de gröna skorna eller dem gröna skorna beroende på om det rör sig om nominativ eller ackusativ. Den grünen Schuhen blir dem gröna skorna. Vad blir då der grünen Schuhe? Blir det de gröna skornas, dem gröna skornas eller rent av deras gröna skornas?
Den vänliga språkpolistråden
Toblerone skrev:Och Nr. är både/och, dvs. ett objekt som blir till subjekt i nästa bisats. Kan hända att det blir "de" då.
Syftar du på det nedanstående, som är skrivet av Zombie?
att numera "tillåta" objektsformer som de i kassan och de som gillar språken
I tyskan blir det ju objektsform (ackusativ, dativ eller genitiv beroende på vilket slags objekt det rör sig om) och sedan subjektsform (nominativ) av relativpronomenet. Svenskan saknar däremot kasusböjt relativpronomen. Jag har försökt utreda frågor som denna i detta inlägg:
http://www.aspergerforum.se/post261718.html#p261718
Även SAOB uttalar sig:
I st. f. den väntade nom.-formen i pl. de förekommer i determ. anv. icke sällan på grund af attraktion till bisatsen oriktigt (dat.-)ack.-formen dem, då relativet är obj. i bisatsen. I sht synes detta vara fallet, då relativet är utelämnadt, samt då det determ. pron. föregås af en jämförande konj.: än, som osv., hvarigenom känslan af samhörighet med hufvudsatsen försvagas. Jfr ex. under III 2 a α från C. A. Ehrensvärd 11 (1782), Carlstedt Her. 2: 369 (1833), Hillman Sp. nov. 11 (1896). Omvändt användes i st. f. den väntade (dat.-)ack.-formen dem ofta nom.-formen de, då relativet är subj. i bisatsen. Jfr ex. under III 2 a α från 2 Kor. 4: 18 (NT 1526), Mess. 1531, s. C 3 b, Rudbeck Bref 69 (1670), Tegnér 5: 48 (1805), Lagerlöf Holg. 2: 208 (1907) samt under III 3 a α från 1 Kor. 1: 21 (NT 1526), Dom. 9: 25 (Bib. 1541), Rudbeck Bref 258 (1662), Bellman 6: 110 (1787), Sparre Frisegl. 220 (1832, 1868), Tj.-regl. 1858, 1: 95, PT 1902, nr 180 A, s. 3, o. under III 3 b från Carl ix Rimchr. 47 (c. 1600). Jfr om liknande förväxling af nom.- o. ack.-formerna i d. Mikkelsen D. sprogl. 323 (1894), Falk o. Torp Da.-no. synt. 23 (1900), Wiwel Synsp. 248 (1901). — Det är dock ovisst, om formen de i st. f. dem i alla dylika fall (särsk. i ex. från ä. tid) bör förklaras gm attraktion till bisatsen. Det förekommer näml. (i sht i ä. tid) äfv. ex. på denna form, som icke låta sig förklaras på detta sätt. Vanligast är detta i bet. III 2, där efter pronominet ett sbst. underförstås, och företeelsen beror sannol. här på en af pronominets nära samband med ett sbst. föranledd tvekan mellan substantivisk o. adjektivisk form. Jfr ex. under III 2 a α från A. Oxenstierna 1: 58 (1612), Claëson 1: 49 (1857), Lagerlöf Holg. 2: 318 (1907) o. under III 2 a δ från C. Roos (1709) i Karol. krig. dagb. 2: 221, Beskow Vandr. 1: 67 (1819, 1833). Mindre ofta förekommer ett dylikt de i bet. III 3; jfr dock ex. under III 3 a α från Fosz 160 (1621), Rudbeck Atl. 1: 383 (1679).
Den vänliga språkpolistråden
HGJ skrev:Det gäller ju att hitta på dem andra (felaktiga) alternativen
Bestämd artikel, därför de i nutida svenska.
Det trodde jag blir de eftersom det föregår adjektivattribut.
Jag visste inget om grammatiken i detta i förrgår... Kul med lite språkdiskussion.
Den vänliga språkpolistråden
Och det heter alltid "die dummen Schweden", inte "die dumme Schweden", oavsett nominiativ el ackusativ?
Den vänliga språkpolistråden
Alien skrev:Och det heter alltid "die dummen Schweden", inte "die dumme Schweden", oavsett nominiativ el ackusativ?
Ja. Nominativ och ackusativ är alltid lika i tredje person pluralis. Jag har dock för mig att n.et på adjektivet saknades för ett par hundra år sedan.
Den vänliga språkpolistråden
HGJ skrev:Toblerone skrev:Och Nr. är både/och, dvs. ett objekt som blir till subjekt i nästa bisats. Kan hända att det blir "de" då.
Syftar du på det nedanstående, som är skrivet av Zombie?
Jag tror jag menade det som jag skrev "Och då kan nån som gör testet se att dem svaren har nåt gemensamt så det kanske är det alternativet som inte har det. "
Det här är lite väl invecklad för mig.
Den vänliga språkpolistråden
När det gäller just stavelserna "dem" och de", vilket är det som gäller?
Jag skriver oftast "de".
Jag skriver oftast "de".
Den vänliga språkpolistråden
Det är ju bara att jämför med Vi och Oss el Han och Honom. Skulle man använt "vi" (el "han) så blir det "de", skulle man använt "oss" (el "honom") så blir det dem.
Det finns en särskild tråd om just De och dem: att-anvanda-de-och-dem-t7614.html
Det finns en särskild tråd om just De och dem: att-anvanda-de-och-dem-t7614.html
Den vänliga språkpolistråden
Dagobert skrev:HGJ skrev:Det gäller ju att hitta på dem andra (felaktiga) alternativen
Bestämd artikel, därför de i nutida svenska.
Det trodde jag blir de eftersom det föregår adjektivattribut.
Ja, det är väl i princip två olika sätt att säga samma sak. Bestämda artiklar förekommer just tillsammans med adjektivattribut.
Den vänliga språkpolistråden
Kvällens ämne i Karlavagnen, 21.40 i Sveriges radio P4
Skriva som du pratar?
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/797558?programid=3117
Skriva som du pratar?
”De”, ”dem” eller ”dom”? Tre ord som väcker känslor just nu! I kväll hakar vi på debatten om huruvida det är dags att skippa skriftspråket och börja skriva som vi pratar istället. Vad tycker du?
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/797558?programid=3117
Den vänliga språkpolistråden
Mats skrev:Zirre skrev:Växt upp eller vuxit upp?
Båda är rätt enlig SAOL.
Den sistnämnda låter bättre tycker jag.
Den vänliga språkpolistråden
Det heter de flesta, de andra, inte dem flesta, dem andra. Även när "de" är objekt.
Se diskussionen som börjar här: post1412024.html#p1412024
Se diskussionen som börjar här: post1412024.html#p1412024
Den vänliga språkpolistråden
Dagobert skrev:Det heter de flesta, de andra, inte dem flesta, dem andra. Även när "de" är objekt.
Se diskussionen som börjar här: post1412024.html#p1412024
Är det så? Men varför? Undantag kanske?
Den vänliga språkpolistråden
Det är så. Varför vet jag inte. Om det räknas som undantag eller regel vet jag inte.
Det gäller vid fler ord än flesta och andra.
Det gäller vid fler ord än flesta och andra.
Den vänliga språkpolistråden
När de är bestämd artikel heter det alltid de.
När de är personligt pronomen (tredje person plural) heter det de i subjektform, dem i objektform och deras i genitiv.
När de är personligt pronomen (tredje person plural) heter det de i subjektform, dem i objektform och deras i genitiv.
Den vänliga språkpolistråden
Mats skrev:När de är bestämd artikel heter det alltid de.
När de är personligt pronomen (tredje person plural) heter det de i subjektform, dem i objektform och deras i genitiv.
Okej, bestämd artikel. Tack.
Den vänliga språkpolistråden
Mats skrev:När de är bestämd artikel heter det alltid de.
När de är personligt pronomen (tredje person plural) heter det de i subjektform, dem i objektform och deras i genitiv.
Menar du att det är allt? Vad hände med adjektivattribut mm som vi diskuterade tidigare i tråden?
Den vänliga språkpolistråden
Dagobert skrev:Mats skrev:När de är bestämd artikel heter det alltid de.
När de är personligt pronomen (tredje person plural) heter det de i subjektform, dem i objektform och deras i genitiv.
Menar du att det är allt? Vad hände med adjektivattribut mm som vi diskuterade tidigare i tråden?
Ja, det är allt. Här svarar HGJ på din fundering.