Den vänliga språkpolistråden
Re: Den vänliga språkpolistråden
Kahlokatt skrev:Det heter på sistone, inte på sistonde, som det står överallt i serien Rocky.
Vi kan väl lägga till förstone och åtminstone i den listan.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Eftersom att "att" inte behövs efter "eftersom" tycker jag att man kan utelämna det.
Re: Den vänliga språkpolistråden
På tal om utelämna så är det ett annat ord än utlämna.
- utelämna — inte ta med (till exempel utelämna ordet "att" eller utelämna någon punkt från en lista)
utlämna, lämna ut — ställa i en utsatt position (till exempel utlämna ett barn åt föräldrar som misshandlar det); överlämna uppgifter (kanske känsliga sådana, och kanske på order eller enligt lag, men inte nödvändigtvis); överlämna någon åt ett annat lands rättvisa; eller helt enkelt bokstavligen lämna ut (som i en restauranggarderob).
Re: Den vänliga språkpolistråden
Banzai skrev:Nefarious skrev:Skämt och sidor.
*ryser*
Ved och brasa! (egetuppfunnet och inte speciellt kul)
Eller; Skämt åsido, Ve och fasa
Eller "skämt o sido", "skämt och sido".
Det heter Skämt åsido eller Skämt å sido och är fornsvenska för "Skämt åt sidan" — å är det ord som numera lyder på och sido är den gamla oblika formen (här ackusativ) av sida.
Eller så kanske man kan tolka det som att skämtet redan står vid sidan, varvid kasuset blir dativ; men uttrycket förblir i så fall detsamma.
P:et i nutidens på kommer från att sammansättningen uppå började misstolkas som "upp(e) på" i stället för "upp(e) å".
Man kan väl också nämna att ordet skämt förr hade en vidare innebörd av lek och gamman — ther war mykin skiemptan kunde betyda att man hade fyllekul och så vidare.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Det heter inte "Ja vill va" utan "Jag vill vara".
- Henkkalexi
- Inaktiv
- Inlägg: 6845
- Anslöt: 2011-05-17
Re: Den vänliga språkpolistråden
I "vårdat" skriftspråk ja. Annars är det också en stil- och delvis dialektfråga. Fast det finns ju många som inte väljer stil medvetet, och då blir den guppig och illa passande till ämne och ton.
Re: Den vänliga språkpolistråden
I Dalarna så " tappar " vi många bokstäver. Vi säger tex: " Va ska ja gö?" Istället för " Vad ska jag göra?"
Re: Den vänliga språkpolistråden
Man säger "Till råga på allt" utan att lägga nån större vikt vid det, men när jag skulle skriva det i ett sms såg det skumt ut. Man pratar ju om "råge på något" borde det inte heta "med/till råge på allt" Eller hur ska man SKRIVA det?
(Jag bytte ut meningen helt i smset...) Men till NÄSTA gång...
(Jag bytte ut meningen helt i smset...) Men till NÄSTA gång...
- Fighterbabe
- Inlägg: 4756
- Anslöt: 2007-10-26
- Ort: Borlänge
Re: Den vänliga språkpolistråden
Jag tror att råga är en äldre form av råge. I Bellmans texter är det vanligt, t.ex. värma istf värme.
Skriv råga.
Skriv råga.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Håller med Dagobert.
Råga och värma förhåller sig till råge och värme som sido till sida ovan. Det är alltså fornsvenska böjningsformer.* Ska man vara helt historiskt korrekt skulle det heta till råga å allo (jämför allt i allo); men det här uttrycket råkar ha moderniserats till hälften.
------------------------
* Överkurs: för genitiv, ackusativ och dativ av så kallade svaga substantiv. De vanligaste formerna av sådana var maskulina på -e/-a (råge, råga), feminina på -a/-o (sida, sido) och neutrala på -a/-a (öga, öga) i singular. Råge verkar också ha haft en feminin variant råga, åtminstone efter fornsvensk tid.
I fallet till råga på allt kan kasuset vara genitiv (på "riktig" fornsvenska) eller ackusativ (på den sena "förslappade"). I bestämd form skulle skillnaden ha synts: till rågans respektive till rågan.
Råga och värma förhåller sig till råge och värme som sido till sida ovan. Det är alltså fornsvenska böjningsformer.* Ska man vara helt historiskt korrekt skulle det heta till råga å allo (jämför allt i allo); men det här uttrycket råkar ha moderniserats till hälften.
------------------------
* Överkurs: för genitiv, ackusativ och dativ av så kallade svaga substantiv. De vanligaste formerna av sådana var maskulina på -e/-a (råge, råga), feminina på -a/-o (sida, sido) och neutrala på -a/-a (öga, öga) i singular. Råge verkar också ha haft en feminin variant råga, åtminstone efter fornsvensk tid.
I fallet till råga på allt kan kasuset vara genitiv (på "riktig" fornsvenska) eller ackusativ (på den sena "förslappade"). I bestämd form skulle skillnaden ha synts: till rågans respektive till rågan.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Överkurs fortsätter: Det finns också dialekter där det huvudsakligen är de oblika (böjda) entalsformerna av de här orden som har överlevt, så att man säger bullâ, gâtu och så vidare. (Â = öppet a, som i att, fast det finns dialekter där det kan vara långt också.) En del av dem finns också kvar i rikssvenskan utanför stående uttryck, som grädda vid sidan av grädde. (Även grädda kan dock också vara feminint i dialekter, men det kan vara sekundärt, jag vet inte.)
Re: Den vänliga språkpolistråden
Zombie skrev:Råga och värma förhåller sig till råge och värme som sido till sida ovan. Det är alltså fornsvenska böjningsformer.* Ska man vara helt historiskt korrekt skulle det heta till råga å allo (jämför allt i allo); men det här uttrycket råkar ha moderniserats till hälften.
Är du säker på att man har använt dativ där tidigare?
Norstedts svensk-isländska ordok översätter till råga på allt med til að bæta gráu ofan á svart. Där är svart rimligtvis ackusativ (liksom allt). I dativ skulle det bli svörtu (jfr isl. öllu och sv. allo).
Re: Den vänliga språkpolistråden
Nej, jag har ingen viss text i minnet och ackusativ verkar sannolikare: man lägger dit rågen, den låg inte där redan. Alltid förbiser man någonting, suck. På isländska blir det ju tydligt ("böta med grått ovanpå svart"). I den sena fornsvenskan hade vi å andra sidan ackusativsjukan som grep omkring sig (dativformer ersattes med ackusativ), så texter från den tiden kanske inte säger så mycket om äldre språkbruk.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Zombie; du tycks ha varit riktigt i ditt esse på eftermiddagen idag. Jag tackar ödmjukt för föredömligt undervisande inlägg.
Nu gäller det bara att hitta ork att utföra själva inlärandet...
Nu gäller det bara att hitta ork att utföra själva inlärandet...
Re: Den vänliga språkpolistråden
Bara jag som...
1. HATAR det svenska språket och dess uppfinnare, värre jävla språk får man leta efter (isländska)
kolla bara på alla invandrare hur svårt dem har att lära sig svenska, å sen klagar vi på dem att dem inte kan svenska, FY för det svenska språket, nån borde mördat han för många många år sedan.
2. Känner mig utanför i den vackra världen av Aspergers, då typ alla aspisar verkar kunna språket extremt bra, och speciellt konstiga ord som "Ackusativ" osv. jag SUGER på det svenska språket och måste ha en ordlista med mig vart jag än går på forumet.
Ska inte Aspergare vara värdelösa på språk? vad jag hört iaf.?
1. HATAR det svenska språket och dess uppfinnare, värre jävla språk får man leta efter (isländska)
kolla bara på alla invandrare hur svårt dem har att lära sig svenska, å sen klagar vi på dem att dem inte kan svenska, FY för det svenska språket, nån borde mördat han för många många år sedan.
2. Känner mig utanför i den vackra världen av Aspergers, då typ alla aspisar verkar kunna språket extremt bra, och speciellt konstiga ord som "Ackusativ" osv. jag SUGER på det svenska språket och måste ha en ordlista med mig vart jag än går på forumet.
Ska inte Aspergare vara värdelösa på språk? vad jag hört iaf.?
Re: Den vänliga språkpolistråden
Jagers skrev:Bara jag som...
1. HATAR det svenska språket och dess uppfinnare, värre jävla språk får man leta efter (isländska)
kolla bara på alla invandrare hur svårt dem har å lära sig svenska, å sen klagar vi på dem att dem inte kan svenska, FY för det svenska språket, nån borde mördat han för många många år sedan.
2. Känner mig utanför i den vackra världen av Aspergers, då typ alla aspisar verkar kunna språket extremt bra, och speciellt konstiga ord som "Ackusativ" osv. jag SUGER på det svenska språket och måste ha en ordlista med mig vart jag än går på forumet.
Ska inte Aspergare vara värdelösa på språk? vad jag hört iaf.?
Vafn' nu överderiverd' eller va!? Kö så det rykr!
Re: Den vänliga språkpolistråden
Jagers skrev:2. Känner mig utanför i den vackra världen av Aspergers, då typ alla aspisar verkar kunna språket extremt bra, och speciellt konstiga ord som "Ackusativ" osv. jag SUGER på det svenska språket och måste ha en ordlista med mig vart jag än går på forumet.
Är HGJ, jag, Osäker, Vildsvin och någon språknörd till "typ alla"? Och om jag trodde "typ alla" redan kunde det jag skriver, varför skulle jag då skriva det eller länka facktermerna till Wikipedia? Mitt intryck är att de flesta aspergare inte är språknördar — och varför skulle de vara det när det finns så mycket annat att också nörda på? — och de flesta kanske inte är särskilt intresserade heller. Kanske fler än bland folk utan Asperger, men så lär ju aspergare gärna vara litet formalistiska och lillgamla också.
Jagers skrev:Ska inte Aspergare vara värdelösa på språk? vad jag hört iaf.?
Kanske jag är det, om jag bara lyckas få språknördar som redan vet det jag skriver att förstå det och råkar få andra att reagera som du istället för med den där aha-upplevelsen?
Utom nallen och någon till — tack, det berömmet gladde mig!
Sedan är det ju skillnad på teori och praktik, och teorin är det väl ingen som säger att aspergare ska vara dåliga på? Och slutligen är det ju som det brukar vara, inte alltid fullt så enkelt som de säger.
Re: Den vänliga språkpolistråden
(Jag kan känna mig utanför när det nördas in för mycket på isländska när det främst är svenska språket som diskuteras. Inte för att jag inte blir imponerad av somligas häpnadsväckande språkkunskaper, men jag hänger inte alls med.)
På förekommen anledning vill jag bidra med att förklara skillnaden mellan oro och orolighet:
Oro = personlig känsla, d v s man oroar sig över något.
Oroligheter = något som brukar nämnas på nyheterna i samband med inbördeskrig, upplopp och revolutioner. "Idag rapporteras oroligheter i västra Sudan." I detta sammanhang används ordet ofta som en behändig underdrift som egentligen betyder att det troligen gått mer våldsamt till än vi vill veta (eftersom det inte händer hos oss, eller i USA).
På förekommen anledning vill jag bidra med att förklara skillnaden mellan oro och orolighet:
Oro = personlig känsla, d v s man oroar sig över något.
Oroligheter = något som brukar nämnas på nyheterna i samband med inbördeskrig, upplopp och revolutioner. "Idag rapporteras oroligheter i västra Sudan." I detta sammanhang används ordet ofta som en behändig underdrift som egentligen betyder att det troligen gått mer våldsamt till än vi vill veta (eftersom det inte händer hos oss, eller i USA).
Re: Den vänliga språkpolistråden
Någon av er otroligt kunniga i språket kanske orkar skriva ett begripligt inlägg (hänvisningar till isländska är alltid trevliga, dock ofta inte så klargörande för oss som inte är så nördiga) som klargör brukandet av de och dem och när det kanske rent av är bättre att använda dom.
Re: Den vänliga språkpolistråden
Miche skrev:Någon av er otroligt kunniga i språket kanske orkar skriva ett begripligt inlägg (hänvisningar till isländska är alltid trevliga, dock ofta inte så klargörande för oss som inte är så nördiga) som klargör brukandet av de och dem och när det kanske rent av är bättre att använda dom.
post588637.html#p588637
Re: Den vänliga språkpolistråden
HGJ skrev:Miche skrev:Någon av er otroligt kunniga i språket kanske orkar skriva ett begripligt inlägg (hänvisningar till isländska är alltid trevliga, dock ofta inte så klargörande för oss som inte är så nördiga) som klargör brukandet av de och dem och när det kanske rent av är bättre att använda dom.
post588637.html#p588637
I vanlig skrift är det alltid okej att använda "dom". Även i skriftlig konversation med myndigheter och företag.