Den svenska arbetskraften är (för) dyr
78 inlägg
• Sida 4 av 4 • 1, 2, 3, 4
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
slackern skrev:Alien skrev:Först lades sådan verksamhet som utfördes av lågutbildad och lågavlönad arbeskraft utomlands (t ex textilindustrin). Men nu flyttas även forskningen utomlands.
Men du vet väl att det förekommer forskning inom textil? Hur tror du annars att det uppfanns material som viskos, nylon, akryl och polyester?
Kan du nämna en textilfiber till normala kläder som uppfunnits efter att ransoneringen tog slut efter andra världskriget?
Viskos är från 1892. Nylon från 1935.
När man talar om akrylplast menar man oftast polymetakrylsyrametylester från 1877 eller polyakrylnitril från 1940. Det första är hårt och började användas som plexiglas från 1933, det andra kan användas till textiler.
Polyester är ett väldigt allmänt begrepp. Den polyester som används till dagens textiler är främst polyetentereftalat från 1941. Visst finns det nyare polyestrar men de brukar inte användas till kläder, som polymeriserad mjölksyra till biologiskt nedbrytbara tepåsar eller vectran till segel och rep.
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
Vildsvin skrev:slackern skrev:Men du vet väl att det förekommer forskning inom textil? Hur tror du annars att det uppfanns material som viskos, nylon, akryl och polyester?
Kan du nämna en textilfiber till normala kläder som uppfunnits efter att ransoneringen tog slut efter andra världskriget?
Viskos är från 1892. Nylon från 1935.
När man talar om akrylplast menar man oftast polymetakrylsyrametylester från 1877 eller polyakrylnitril från 1940. Det första är hårt och började användas som plexiglas från 1933, det andra kan användas till textiler.
Polyester är ett väldigt allmänt begrepp. Den polyester som används till dagens textiler är främst polyetentereftalat från 1941. Visst finns det nyare polyestrar men de brukar inte användas till kläder, som polymeriserad mjölksyra till biologiskt nedbrytbara tepåsar eller vectran till segel och rep.
Du har dyneema, aramid och kevlar t.ex. Du tror inte att det fortsätts att forska för att få fram starkare fibrer?
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
slackern skrev:Vildsvin skrev:slackern skrev:Men du vet väl att det förekommer forskning inom textil? Hur tror du annars att det uppfanns material som viskos, nylon, akryl och polyester?
Kan du nämna en textilfiber till normala kläder som uppfunnits efter att ransoneringen tog slut efter andra världskriget?
Viskos är från 1892. Nylon från 1935.
När man talar om akrylplast menar man oftast polymetakrylsyrametylester från 1877 eller polyakrylnitril från 1940. Det första är hårt och började användas som plexiglas från 1933, det andra kan användas till textiler.
Polyester är ett väldigt allmänt begrepp. Den polyester som används till dagens textiler är främst polyetentereftalat från 1941. Visst finns det nyare polyestrar men de brukar inte användas till kläder, som polymeriserad mjölksyra till biologiskt nedbrytbara tepåsar eller vectran till segel och rep.
Du har dyneema, aramid och kevlar t.ex. Du tror inte att det fortsätts att forska för att få fram starkare fibrer?
Som sagt, de "nya" (aramid 1961, kevlar 1963) fibrerna används aldrig till vanliga kläder. Jag tror helt enkelt att de är alltför hållbara material,om folk skull använda dem till något annat än skyddsdräkter skulle de hålla i år efter år och många skulle sluta köpa nytt. Jämför med tidiga nylonstrumpor som också var alltför hållbara, DuPont blev tvunget att övergå till svagare fibrer för att få det mer lönsamt.
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
Vildsvin skrev:slackern skrev:Vildsvin skrev:Kan du nämna en textilfiber till normala kläder som uppfunnits efter att ransoneringen tog slut efter andra världskriget?
Viskos är från 1892. Nylon från 1935.
När man talar om akrylplast menar man oftast polymetakrylsyrametylester från 1877 eller polyakrylnitril från 1940. Det första är hårt och började användas som plexiglas från 1933, det andra kan användas till textiler.
Polyester är ett väldigt allmänt begrepp. Den polyester som används till dagens textiler är främst polyetentereftalat från 1941. Visst finns det nyare polyestrar men de brukar inte användas till kläder, som polymeriserad mjölksyra till biologiskt nedbrytbara tepåsar eller vectran till segel och rep.
Du har dyneema, aramid och kevlar t.ex. Du tror inte att det fortsätts att forska för att få fram starkare fibrer?
Som sagt, de "nya" (aramid 1961, kevlar 1963) fibrerna används aldrig till vanliga kläder. Jag tror helt enkelt att de är alltför hållbara material,om folk skull använda dem till något annat än skyddsdräkter skulle de hålla i år efter år och många skulle sluta köpa nytt. Jämför med tidiga nylonstrumpor som också var alltför hållbara, DuPont blev tvunget att övergå till svagare fibrer för att få det mer lönsamt.
Jag pratar om textilindustrin. Textiler används till mer än att sy kläder. Du har varit inne på det som t.ex segel. Du tror inte att även klädestillverkare testar och forskar fram olika textiler? Med olika sammansättningar utav olika fibrer?
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
slackern skrev:Alien skrev:En gång i tiden fanns det många svenska läkemedelsföretag och både forskning och tillverkning fanns i Sverige. Pharmacia var väl ett av de mest berömda. Sedan har företagen köpts upp och allt mer lagts utomlands.
Nu är Pharmacia uppköpt av Pfizer och verksamheten nedlagd. Astra slogs ihop med brittiska Zeneca och den svenska verksamheten har krympt. Dessutom hotas AstraZeneca självt att köpas upp av Pfizer.
Först lades sådan verksamhet som utfördes av lågutbildad och lågavlönad arbeskraft utomlands (t ex textilindustrin). Men nu flyttas även forskningen utomlands.
Men du vet väl att det förekommer forskning inom textil? Hur tror du annars att det uppfanns material som viskos, nylon, akryl och polyester?
Är du säker på att forskarna var anställda av tekoindustrin?
Vanligen räknas trikåindustrin in under textilindustrin, medan konstfiberframställning (se även textil) anses tillhöra kemibranschen.
Nu tänkte jag på alla de arbetstillfällen som försvann för textilindustrin, och de var många.
http://sv.wikipedia.org/wiki/TekoindustriTillväxten fortsatte till början av 1950-talet, då textilindustrin gav Sverige en självförsörjningsgrad på 85 procent och hade ca 70 000 anställda.
---
Fortfarande sker en kontinuerlig minskning av branschen i Sverige, och 1996 uppgick antalet anställda till 8 143, med produktionsvärdet låg på ca 7,3 miljarder kr. Numera finns i Sverige endast en mindre fabrik i Borås som gör textil i metervara. I slutet av år 2002 stängde landets sista yllefabrik för beklädnadsväv, Marieholms Yllefabriks AB, portarna. Resten av de svenska textilfabrikerna är specialiserade inom olika nischer, såsom beklädnader till bilindustrin och liknande områden.
Det var många arbeten som gick förlorade, och alla fick nog inte nya arbeten. De nya som kom ut på arbetsmarknaden fick hitta nya arbeten. Men kommer det alltid att uppkomma nya arbeten för de alla som behöver?
http://www.svd.se/naringsliv/vartannat- ... vd?sidan=1Vartannat yrke kan automatiseras om 20 år, visar en ny studie som publiceras. Jobben som riskerar att försvinna är bland annat kassapersonal, försäljare och maskinoperatör.
För konfektionsindustrin är det väl snarare designers som fanns kvar i Sverige. Tills företagen sålts el gått i konkurs.
Den svenska arbetskraften är (för) dyr
Betr forskning om nya material för kläder så verkar forskningen ske på t ex Chalmers.
Så då kan man hoppas på fler arbetstillfällen inom cellulosaindustrin och mer exportinkomster. Men det dröjer, det behövs mera forskning och även investerare.
http://www.unt.se/ekonomi/skogen-ska-bl ... 30474.aspxTT/UNT skrev:Om några år kan dina jeans vara tillverkade av svensk skog i stället för bomull.
Skogsindustrin letar nya möjligheter när tidningspappret minskar. Och forskningen går framåt.
Textilanvändningen väntas fördubblas de kommande 20 åren. Fler människor i världen får högre levnadsstandard och vill ha allt från kläder till heltäckningsmattor.
Samtidigt finns stora frågetecken kring hur mycket bomullsproduktionen kan öka. Det är en arealkrävande, för att inte tala om smutsig, process som kräver mycket vatten.
Olja, råvaran bakom majoriteten av textilier, är inte förnyelsebar. Därför hoppas såväl skogsindustrin som forskare på att svensk skog ska få en viktig roll i framtiden, inte minst när efterfrågan på tidningspapper går ner.
Så då kan man hoppas på fler arbetstillfällen inom cellulosaindustrin och mer exportinkomster. Men det dröjer, det behövs mera forskning och även investerare.
Kläder av cellulosa är i sig inget nytt.
-Det är inte svårt att hitta viskos i butikerna i dag. Men det är i saker som sjalar och tunna blusar. Bomullen har många fördelar för att den är så slitstark. Där sker forskningen, säger Jan Lagerström, forskningsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna.
För att kunna ersätta bomull måste man alltså närma sig bomullens kvalitet. Ett österrikiskt företag har tagit fram den skogsbaserade lyocellfibern som anses ha bra egenskaper. Men mycket finns kvar att göra.
-Helt plötsligt kanske man knäcker en kemisk gåta, säger Hanna de la Motte, kemist och forskare vid Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Allt handlar om fibrer, förklarar de la Motte.
-Den stora utmaningen med att göra textilfiber från trä är att göra den stark. Det är lika med en bra kvalitet, som tål nötning bättre och håller längre.
När man gör textiler från trä löser man upp cellulosan och spinner sedan fibern från den lösningen. Det Hanna de la Motte och andra forskare försöker komma på är hur man ska optimera själva cellulosaupplösningen.