Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin år 2022 tilldelas den svenska biologen Svante Pääbo för ”hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”.

slackern skrev:Då har svensken Svante Pääbo fått Nobelpris i medicin 2022.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin år 2022 tilldelas den svenska biologen Svante Pääbo för ”hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/i- ... -i-medicin

Stort grattis till Svente och som svensk kan man känna sig stolt en dag som denna.

This year's Nobel Prize in Physics rewards research into quantum mechanics - the science that describes nature at the smallest scales.

The award goes to Frenchman Alain Aspect, American John Clauser and Austrian Anton Zeilinger.

DN igår skrev:Först arbetade hon som städare i Kalmar, sedan som servitris i Lund, alltmedan hon lärde sig svenska, läste in gymnasiet och sedan började studera botanik, kemi och zoologi på universitetet. Och det var i Lund som hon träffade den redan gifta forskaren Sune Bergström – och blev med barn.

I april 1955 föddes Svante och efter några år flyttade han och hans mamma till Stockholmsförorten Bagarmossen, som på den tiden ansågs vara ett problemområde. Efter att ha fått en professur i kemi på Karolinska institutet följde hans pappa Sune Bergström snart efter, även om han och hans andra familj bosatte sig på Östermalm.

– För mig var det inget konstigt och egentligen aldrig något problem. Förutom en gång i skolan när fröken frågade klassen vad ens pappor gjorde och jag svarade ”professor”. Fröken sa inget, men när lektionen var slut tog hon mig åt sidan och sa åt mig att sluta ljuga.
---
– På Östermalm hade fröken antagligen inte trott att jag ljög, säger han.

År 1982 tilldelades Sune Bergström Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Någon skrev:Följt Pääbos forskning genom att läsa tidningar och lyssna på radio.
Jag var redan tidigare fascinerad över honom som person. Han är så oerhört produktiv.
Hittade denna kommentar i ett offentligt inlägg på Facebook:

”Häftigt med Svante Pääbos Nobelpris. Jag minns en gång för säkert tjugo år sedan då jag fick de internationella universitetsrankingsystemen förklarade för mig. Då byggde de i princip på två faktorer: antalet nobelpristagare och antalet citat i de internationella tidskrifterna. Mitt eget universitet Stockholms universitet lyckades hålla sig på 100-bästa listan tack vare två saker:

De gamla naturvetenskapliga Nobelpristagarna från början av 1900-talet (typ Svante Ahrrenius) och

Svante Pääbo - som på egen hand stod för en överväldigande andel av forskningscitaten.

Dessutom är ju hans upptäckter begripliga för gemene man och oerhört fantasieggande. Visserligen tillhör han Max Planck institutet i Tyskland sedan många år, men lite stolt får man väl vara idag.”

Priset går till Carolyn Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless för utvecklingen av klickkemi.

– Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla, säger Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi.
---
– Årets pris handlar om ett funktionellt sätt att bygga molekyler, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) under prisutdelningen.

”Barry Sharpless och Morten Meldal har lagt grunden för en funktionell form av kemi – klickkemi – där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra. Carolyn Bertozzi har tagit klickkemin till en ny dimension och fört in den i levande organismer”, skriver KVA i ett pressmeddelande.
---
Den 81-årige amerikanen Barry Sharpless vinner priset för andra gången. Han myntade begreppet klickkemi omkring år 2000.

Dansken Morten Meldal, 68, var senare med och presenterade det som kallas ”klickkemins kronjuvel”, den kopparkataluserade azid-alkyn cykloadditionen. Den används bland annat för att utveckla läkemedel och att karlätta DNA.

SVT 7 OKTOBER 2022 skrev:Den fängslade belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski tilldelas Nobels fredspris för 2022.

Även människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties tilldelas priset.

Ales Bjalatski beskrivs av Nobelkommittén som en av initiativtagarna till demokratirörelse i Belarus under mitten av 1980-talet.

– Han har ägnat sitt liv åt att verka för demokrati och fredsutveckling i sitt hemland, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen vid tillkännagivandet.

Bland annat grundade han organisationen Vjasna 1996 som ett svar på den dåvarande presidentens grundlagsändring, som gav denne enhällig makt vilket skapade stora protester i landet.

Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i den forna Sovjetunionen och har efter dess kollaps kommit att bli den största människorättsorganisationen i Ryssland.

Nobels fredspris är ett erkännande av det Memorial har åstadkommit. Samtidigt är det svårt att glädjas i dessa tider. Det säger Sergej Krivenko, styrelseledamot på människorättsorganisationen Memorial International, när SVT Nyheter når honom på fredagen.

Memorial har tvingats till upplösning i Ryssland tidigare i år och de flesta anställda har flyttat utomlands.

Center for Civil Liberties grundades i Kiev 2007 med syftet att stärka de mänskliga rättigheterna i Ukraina. Organisationen har sedan dess stärkt Ukrainas civilsamhälle och pressat dess makthavare att göra landet till en fullfjädrad demokrati, enligt Nobelkommitténs motivering.

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina tidigare i år har Center for Civil Liberties både självständigt och tillsammans med andra internationella aktörer arbetat för att dokumentera och påvisa ryska krigsbrott mot den ukrainska civilbefolkningen, uppger Nobelkommittén vidare.

DN Ledare 2022-10-07 skrev:Sällan har ett fredspris landat så rätt i tiden som när det på Vladimir Putins födelsedag tilldelas människorättskämpar från Ryssland, Ukraina och Belarus.

Det går inte att förbjuda minnen.

Orden uttalades av Oleg Orlov samma dag som Internationella Memorial, organisationen där han sitter i styrelsen, förbjöds av Rysslands högsta domstol.

Det var den 28 december i fjol som DN:s Anna-Lena Laurén intervjuade Orlov, en veteran i kampen för mänskliga rättigheter. ”Vi överklagar”, sade han lugnt om domstolens beslut som givetvis var dikterat av Kreml och president Putin.

Memorial grundades i slutet av 1980-talet av bland andra ytterligare en fredspristagare – den legendariska dissidenten Andrej Sacharov. Dess syfte var att dokumentera övergrepp och offer från framför allt Sovjetperioden, men också att kartlägga dagens människorättsbrott.

Det räckte för att organisationen först skulle klassas som ”utländsk agent” av ryska justitieministeriet och därefter strypas av domstolsväsendet.

Utan Putin hade knappast heller de två övriga pristagarna varit aktuella.

Den ukrainska människorättsorganisationen Central for Civil Liberties bildades 2007 och har sedan dess fått fullt upp på grund av Putins krigsmaskineri.

Organisationen har kartlagt övergrepp i ockuperade områden som Krim och Donbass, kämpat för fängslade politiska dissidenter i Ryssland och dokumenterat ryska krigsbrott under kriget i Ukraina.

Den tredje pristagaren, människorättsaktivisten Ales Bialiatski, sitter för närvarande fängslad utan rättegång i Belarus. För två år sedan fick han Right Livelihood-priset och intervjuades då i DN.

”[Alexandr] Lukasjenko är en absolut auktoritär människa”, sa Bialiatski om landets blodbesudlade diktator, helt beroende av militärt och ekonomiskt stöd av Vladimir Putin. ”Det är ett post-stalinistiskt system, och han har ingen som helst avsikt att lämna makten.”

Det är inte alla fredspristagare som i efterhand lyckats behålla det goda renommé som priset medför. En betydande skara, däribland Aung San Suu Kyi, Etiopiens ledare Abiy Ahmed och den katolske biskopen Carlos Ximenes Belo.