Concerta?
32 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Re: Concerta
Jag undrar om ovanstående rapporter från undersökningar är rätt. Vad jag minns om den där undersökningen på råttor så kom den fram till att metydfenidrat inte hade några som helst långtidseffekter på hjärnan efter att man slutat ge det.
Tyvärr är mitt minne för VAR jag läser saker fullständigt åt helvete, men minnet för VAD jag läser är helt okej.
Ett skolbarn med konstaterad ADHD bör äta metydfenidrat. Annars blir skolgången lidande och h*n får inte tillgång till den kunskap h*n skulle kunna få.
Det finns gott om undersökningar om att vuxna med ADHD, som inte medicinerat i skolan, har betydligt sämre förutsättningar än dem som medicinerat. Det är att förvägra barnet utbildning helt enkelt.
Tyvärr är mitt minne för VAR jag läser saker fullständigt åt helvete, men minnet för VAD jag läser är helt okej.
Ett skolbarn med konstaterad ADHD bör äta metydfenidrat. Annars blir skolgången lidande och h*n får inte tillgång till den kunskap h*n skulle kunna få.
Det finns gott om undersökningar om att vuxna med ADHD, som inte medicinerat i skolan, har betydligt sämre förutsättningar än dem som medicinerat. Det är att förvägra barnet utbildning helt enkelt.
Re: Concerta
Flia skrev:Ett skolbarn med konstaterad ADHD bör äta metydfenidrat. Annars blir skolgången lidande och h*n får inte tillgång till den kunskap h*n skulle kunna få.
Det finns gott om undersökningar om att vuxna med ADHD, som inte medicinerat i skolan, har betydligt sämre förutsättningar än dem som medicinerat. Det är att förvägra barnet utbildning helt enkelt.
Det kan ju vara så att det finns andra alternativ till att medicinera med metylfenidat, i en av artiklarna så tar man upp kostens betydelse. Alla barn blev inte bättre av att lägga om kosten men det var en majoritet, 64 procent som blev bättre enligt studien. Har väl varit känt länge att kost med långsamma kolhydrater ska vara gynnsamt vid hyperaktivitet. Tydligen så beror även en del barns problem i skolan på omognad och inte ADHD och då tycker jag att det verkar fel att medicinera.
Re: Concerta
Jag har en ganska bred erfarenhet av Concerta vid det här laget och tar ett djupt andetag och försöker hitta ett bra sätt att börja...
Först: du har väl läst de trådar som finns om Concerta/Ritalin i forumet i övrigt? Mycket av det som står där gäller även för barn, det mesta faktiskt. Den stora skillnaden är att barn kan ha svårare att själva beskriva hur medicinen påverkar dem och hur de mår. Det är alltså viktigt att komplettera med mer objektiva bedömningar från tex skolan och andra vuxna i omgivningen - och er föräldrar så klart.
Jag har tre barn som äter eller har ätit Concerta och Ritalin (vi kallar det CS, centralstimulantia). Jag äter det själv periodvis och delar mitt liv med en man som äter det jämt. Vi har en ständigt levande diskussion här hemma om för- och nackdelar. Viktigt i sammanhanget är också att vi alla också har Asperger. Jag brukar beskriva det genom att sträcka ut armarna rakt ut åt sidorna och säga att i den ena handen har jag Aspergersidan av mig med förmågan till analys, fokusering, avskärmning och behovet av att vara ifred medan jag i den andra handen har ADHD-sidan av mig med det rörliga intellektet, flödet av associationer och plötsliga infall där impulserna utifrån är viktiga. Båda de här sidorna är jag men den som står utanför och betraktar mig ser det som blir summan av dem - nånting mitt i mellan och som på många sätt inte alls är jag utan mest en mix av ytterligheter åt olika håll. Om jag medicinerar med CS så tar det ner ADHD-sidan av mig och det gör att Aspergersidan får mer utrymme och blir tydligare. Det är bra om jag skall fokusera på att göra saker - en i taget för att faktiskt få dem färdiga - men mindre bra när barnen kommer hem från skolan på eftermiddagen fulla av dagens upplevelser och tankar och både vill och behöver dela med sig och de behöver min närvaro och uppmärksamhet på dem, inte på det jag själv var fokuserad på.
Så har jag sett att barnen fungerar också vilket gör att man i någon mån får välja mellan de kreativa infallen och förmågan att göra klart det de påbörjar. Tio halvfärdiga, sinsemellan olika, blomsterarrangemang av vilda växter där resterna ligger över högt och lågt både i köket och i resten av huset eller en enda, lite mindre fantasifull blombukett som trots allt blir färdig? Jag vet att alla inte tycker lika och jag gillar den där kreativa röran men jag har svårt att orka med den - både när den pågår eftersom det kräver min handräckning och stör det jag höll på med och efteråt när resterna av den ligger precis överallt och måste tas om hand på något sätt... Livet blir lite mindre blommigt och frodigt men det blir också mindre konfliktfyllt och energikrävande. Lite enklare att hantera och fungerar lite bättre ihop med andra människor. Man ska orka med att leva det vardagsliv man har trots allt.
Jag har också sett att CS tar bort småätandet och jag tror att just småätandet fyller samma funktion som CS. Dels ger det en sockerkick (även stärkelse ger liknande effekt) som piggar upp lite och dels ger det utlopp för den motoriska rastlösheten - något att plocka med helt enkelt. Ett av mina barn gick ner ganska mycket i vikt på kort tid efter att ha fått CS (det gjorde inget alls) och jag såg just det här minskade småätandet. Det gjorde också att aptiten vid måltiderna blev bättre - säkert en dubbel effekt av minskat småätande och mer ro att sitta kvar och faktiskt äta sig mätt vid måltiderna istället för att äta litegrann och sedan rastlöst vilja gå därifrån.
Sömnen blev bättre för den som haft svårt att somna tidigare och det tror jag hänger ihop med att hon var mer aktiv och vaken under dagtid - och alltså var mer "färdig med dagen" när det var dags att sova. I skolan såg vi en bättre förmåga att koncentrera sig och dessutom mindre och färre konflikter med andra människor - det gav några sekunders extra betänketid istället för att reagera blixtsnabbt i olika situationer vilket ofta ledde till konflikter. Det gav också en möjlighet att lära in andra sätt att hantera konflikter (med vad andra vill, med vad man själv hade föreställt sig, med oförutsedda händelser av olika slag) och en chans att komma ur rollen som ständig bråkmakare. Det är också viktigt, inte minst när det gäller barn.
Jag har mycket mer att säga men stannar här just nu för att ge dig en chans att reflektera och svara.
Först: du har väl läst de trådar som finns om Concerta/Ritalin i forumet i övrigt? Mycket av det som står där gäller även för barn, det mesta faktiskt. Den stora skillnaden är att barn kan ha svårare att själva beskriva hur medicinen påverkar dem och hur de mår. Det är alltså viktigt att komplettera med mer objektiva bedömningar från tex skolan och andra vuxna i omgivningen - och er föräldrar så klart.
Jag har tre barn som äter eller har ätit Concerta och Ritalin (vi kallar det CS, centralstimulantia). Jag äter det själv periodvis och delar mitt liv med en man som äter det jämt. Vi har en ständigt levande diskussion här hemma om för- och nackdelar. Viktigt i sammanhanget är också att vi alla också har Asperger. Jag brukar beskriva det genom att sträcka ut armarna rakt ut åt sidorna och säga att i den ena handen har jag Aspergersidan av mig med förmågan till analys, fokusering, avskärmning och behovet av att vara ifred medan jag i den andra handen har ADHD-sidan av mig med det rörliga intellektet, flödet av associationer och plötsliga infall där impulserna utifrån är viktiga. Båda de här sidorna är jag men den som står utanför och betraktar mig ser det som blir summan av dem - nånting mitt i mellan och som på många sätt inte alls är jag utan mest en mix av ytterligheter åt olika håll. Om jag medicinerar med CS så tar det ner ADHD-sidan av mig och det gör att Aspergersidan får mer utrymme och blir tydligare. Det är bra om jag skall fokusera på att göra saker - en i taget för att faktiskt få dem färdiga - men mindre bra när barnen kommer hem från skolan på eftermiddagen fulla av dagens upplevelser och tankar och både vill och behöver dela med sig och de behöver min närvaro och uppmärksamhet på dem, inte på det jag själv var fokuserad på.
Så har jag sett att barnen fungerar också vilket gör att man i någon mån får välja mellan de kreativa infallen och förmågan att göra klart det de påbörjar. Tio halvfärdiga, sinsemellan olika, blomsterarrangemang av vilda växter där resterna ligger över högt och lågt både i köket och i resten av huset eller en enda, lite mindre fantasifull blombukett som trots allt blir färdig? Jag vet att alla inte tycker lika och jag gillar den där kreativa röran men jag har svårt att orka med den - både när den pågår eftersom det kräver min handräckning och stör det jag höll på med och efteråt när resterna av den ligger precis överallt och måste tas om hand på något sätt... Livet blir lite mindre blommigt och frodigt men det blir också mindre konfliktfyllt och energikrävande. Lite enklare att hantera och fungerar lite bättre ihop med andra människor. Man ska orka med att leva det vardagsliv man har trots allt.
Jag har också sett att CS tar bort småätandet och jag tror att just småätandet fyller samma funktion som CS. Dels ger det en sockerkick (även stärkelse ger liknande effekt) som piggar upp lite och dels ger det utlopp för den motoriska rastlösheten - något att plocka med helt enkelt. Ett av mina barn gick ner ganska mycket i vikt på kort tid efter att ha fått CS (det gjorde inget alls) och jag såg just det här minskade småätandet. Det gjorde också att aptiten vid måltiderna blev bättre - säkert en dubbel effekt av minskat småätande och mer ro att sitta kvar och faktiskt äta sig mätt vid måltiderna istället för att äta litegrann och sedan rastlöst vilja gå därifrån.
Sömnen blev bättre för den som haft svårt att somna tidigare och det tror jag hänger ihop med att hon var mer aktiv och vaken under dagtid - och alltså var mer "färdig med dagen" när det var dags att sova. I skolan såg vi en bättre förmåga att koncentrera sig och dessutom mindre och färre konflikter med andra människor - det gav några sekunders extra betänketid istället för att reagera blixtsnabbt i olika situationer vilket ofta ledde till konflikter. Det gav också en möjlighet att lära in andra sätt att hantera konflikter (med vad andra vill, med vad man själv hade föreställt sig, med oförutsedda händelser av olika slag) och en chans att komma ur rollen som ständig bråkmakare. Det är också viktigt, inte minst när det gäller barn.
Jag har mycket mer att säga men stannar här just nu för att ge dig en chans att reflektera och svara.
Re: Concerta
Wine skrev:Flia skrev:Ett skolbarn med konstaterad ADHD bör äta metydfenidrat. Annars blir skolgången lidande och h*n får inte tillgång till den kunskap h*n skulle kunna få.
Det finns gott om undersökningar om att vuxna med ADHD, som inte medicinerat i skolan, har betydligt sämre förutsättningar än dem som medicinerat. Det är att förvägra barnet utbildning helt enkelt.
Det kan ju vara så att det finns andra alternativ till att medicinera med metylfenidat, i en av artiklarna så tar man upp kostens betydelse. Alla barn blev inte bättre av att lägga om kosten men det var en majoritet, 64 procent som blev bättre enligt studien. Har väl varit känt länge att kost med långsamma kolhydrater ska vara gynnsamt vid hyperaktivitet. Tydligen så beror även en del barns problem i skolan på omognad och inte ADHD och då tycker jag att det verkar fel att medicinera.
Du tycker så mycket.
Forumet är i princip fullt av ditt tyckande.
Re: Concerta
Tur att folk vågar tycka saker, det tycker jag!
Concerta har för- och nackdelar som alla mediciner. Jag har testat det själv och äter det just nu. Kolla runt på forumet lite! Det har skrivits en hel del om det.
Måste hämta ungar nu, så jag hinner inte skriva något mer just nu. Återkommer!
Concerta har för- och nackdelar som alla mediciner. Jag har testat det själv och äter det just nu. Kolla runt på forumet lite! Det har skrivits en hel del om det.
Måste hämta ungar nu, så jag hinner inte skriva något mer just nu. Återkommer!
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Re: Concerta
Personligen stör jag mig när man bemöter människors egna erfarenheter med någon sorts ideologisk propaganda och fyller ett helt forum med detta och inte diskuterar denna propaganda på ett normalt vis.
Men det är säkert något neurotypiskt drag jag har.
Men det är säkert något neurotypiskt drag jag har.
Re: Concerta
Nu är jag tillbaka! Rörigt liv... Kanske kan det bero på att vi är en familj där de flesta har någon variant av NPF?
Mitt råd är att testa om läkaren tycker det kan vara värt ett försök, men att vara väldigt uppmärksam och kritiskt granska om barnet har så stor nytta av medicinen att det är värt det, med tanke på eventuella biverkningar. Biverkningarna kan ju bli obefintliga och då är det ju toppen, men vissa får dem ju tyvärr.
Själv har jag aptitlöshet som ett stort problem. Jag tror att min huvudvärk som jag lider av dagligen just nu har delvis med medicinen att göra också (förkylning är också en bidragande faktor). Men som sagt, människor är olika, så man vet aldrig.
Just nu tar jag medicinen, för sedan skolstarten klarade jag mig inte längre med bara kaffe för att hålla mig koncentrerad (har fått diagnosen autismliknande tillstånd och ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning). Min son har också ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning och mår skit av att gå i skolan pga det. Han gör slut på all kraft och kommer hem ledsen och slutkörd varje eftermiddag. Vi hoppas att medicin ska hjälpa honom, men väntar på att han ska opereras för sitt hjärtfel först, för Concerta kan vara farligt för en person med hjärtfel.
En sak jag har märkt med Concerta är att ihop med för mycket kaffe kan jag få rysligt hög puls, men barn brukar ju inte dricka kaffe, så det är väl inget problem för er. Men massor av cola eller energidrycker med koffein skulle kunna ge samma reaktion kan jag tänka mig.
Mitt råd är att testa om läkaren tycker det kan vara värt ett försök, men att vara väldigt uppmärksam och kritiskt granska om barnet har så stor nytta av medicinen att det är värt det, med tanke på eventuella biverkningar. Biverkningarna kan ju bli obefintliga och då är det ju toppen, men vissa får dem ju tyvärr.
Själv har jag aptitlöshet som ett stort problem. Jag tror att min huvudvärk som jag lider av dagligen just nu har delvis med medicinen att göra också (förkylning är också en bidragande faktor). Men som sagt, människor är olika, så man vet aldrig.
Just nu tar jag medicinen, för sedan skolstarten klarade jag mig inte längre med bara kaffe för att hålla mig koncentrerad (har fått diagnosen autismliknande tillstånd och ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning). Min son har också ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning och mår skit av att gå i skolan pga det. Han gör slut på all kraft och kommer hem ledsen och slutkörd varje eftermiddag. Vi hoppas att medicin ska hjälpa honom, men väntar på att han ska opereras för sitt hjärtfel först, för Concerta kan vara farligt för en person med hjärtfel.
En sak jag har märkt med Concerta är att ihop med för mycket kaffe kan jag få rysligt hög puls, men barn brukar ju inte dricka kaffe, så det är väl inget problem för er. Men massor av cola eller energidrycker med koffein skulle kunna ge samma reaktion kan jag tänka mig.
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Re: Concerta
Kom på en sak till! Medicinen hjälper mig bara under förmiddagen. Min syster har samma problem med sin son, som är lika gammal som din son. Medicinen håller honom lugn i skolan, så lärarna är nöjda och glada, men läxläsningen på eftermiddagen är ett helvete! Vissa kan få medicin vid flera tillfällen utspritt över dagen för att inte få det problemet har jag hört.
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Återgå till Barn och föräldraskap