slackern skrev:

earlydayminer skrev:Wine: Om det ökar ångest och leder till kognitiva brister på sikt så är det onekligen extremt kontraproduktivt.

Om man använder medicinen skulle man kunna göra det när man gör saker man måste och stå över när man inte behöver medicinen. Saker som t ex vissa arbetsuppgifter, längre konferenser, studier etc. Men låg dos, korttidsverkande.

Verkar som psykiatrin är ganska kåt på att man ska fortsätta käka det regelbundet ändå.

Känns riktigt onödigt.

Jag har fått förklarat för mej utav en psykiatriker. Att om man känner att medicinen inte har lika bra verkan längre. Är för att man vänjer sej vid att saker fungerar och man orkar göra mer saker. Så ska man sänka tempon igen och inte slå på sej själv. Så kan man även ta en paus ifrån medicinerna ett par dagar. Så när man börjar igen så märker man hur pass mycket dom hjälper. Man blir helt enkelt van vid att fungera mer normalt.

Mycket möjligt.

När det gäller det här med att ha "mer ork" och "motivation". Jag vågar nästan sätta en mycket stor andel pengar (om jag hade det) på att regelbunden cardio och styrketräning + god kost och MYCKET rutin och regelbundhet kan bidra med mycket.

Det innebär dock att man kanske bör sluta med nikotin, dricka mindre mängder drycker med alkohol och koffein.

Jag är nästan säker på att det kan hjälpa väldigt mycket i relation till CS.

Grejen är oftast att folk med AD(H)D redan är så omotiverade och orkar inte hålla sig till den disciplin och regelbundhet som krävs vid en så stor förändring. Det är inte alla som KAN eller HAR TID till att fixa till det heller.

Men det borde definitivt ligga på listan över goda behandlingar. Det kommer i princip ingenting dåligt i att börja leva ett sundare liv, visst är det jobbigt att komma igång med det.. Det kan vara så jobbig att man gråter i början, men när man väl har regelbunden träning och kost, tillvaro och ett fungerade hem och liv = allting mycket enklare. Koncentration, planering, uppmärksamhet, arbetsminnet = saker man kan förbättra.

Det är kognitiva funktioner, exekutiva funktioner och det går att förbättra utan medicin. Det tar längre tid och kräver mycket mer av individen, men det är fullkomligt möjligt för de allra flesta. Det är vad jag tänker om det.

Jag vet. Jag borde diska nu, för det är viktigare än att svara på det här - men här är jag. Nu ska jag dock gå och diska, efter jag spelat lite gitarr - men jag hinner diska innan sambon är hemma.

earlydayminer skrev:Wine: Om det ökar ångest och leder till kognitiva brister på sikt så är det onekligen extremt kontraproduktivt.

Ja jag kan ju inte annat än hålla med om det.

Men läkemedelsbolagen tjänar nog bra på att öka de psykiska besvären så att man kanske blir tvungen att äta psykofarmaka för resten av livet. Sömnmedel är ju ett exempel på läkemedel som kan ge biverkningar i form av ökad ångest samt ökade sömnproblem som många sedan söker hjälp för och får nya preparat för. Ett annat exempel är statinbehandling som ges vid höga blodfetter för att sänka kolesterolet men som kan orsaka kronisk muskelvärk, myopati.

earlydayminer skrev:Det kommer i princip ingenting dåligt i att börja leva ett sundare liv, visst är det jobbigt att komma igång med det.. Det kan vara så jobbig att man gråter i början, men när man väl har regelbunden träning och kost, tillvaro och ett fungerade hem och liv = allting mycket enklare. Koncentration, planering, uppmärksamhet, arbetsminnet = saker man kan förbättra.

Långsiktigt tror jag det är det allra bästa.

Jag är tyst när det kommer till läkemedelsföretag, men det finns myglare i alla branscher. Skälet till min tystnad är att jag helt enkelt inte kan svara på vad som stämmer och vad som inte stämmer.

Jag har inte heller något mot psykiatrin. Jag är mot oförsiktigt förskrivning av starka preparat utan regelbunden och noggrann uppföljning.

---

Är du "anti-psykiatri"? Nej? Eller? Jag är så osäker på var du står i frågan, men jag vet att du föredrar terapi och argumenterar mycket mot mediciner, eller åtminstone framstår det som det ibland. Det är en helt neutral fråga, inget värderat - är bara nyfiken. För om vi håller med varandra och anser vissa saker lika är det viktigt att vi fortfarande står individuellt.

Jag är lite rädd för att hamna i fack om jag inte är med i det facket. Ursäkta om jag framstår som en pretentiös idiot.

earlydayminer skrev:Jag är tyst när det kommer till läkemedelsföretag, men det finns myglare i alla branscher.

Sant, pengar styr ju världen, girighet är en stark drivkraft, inget konstigt med det.

earlydayminer skrev:Är du "anti-psykiatri"? Nej? Eller? Jag är så osäker på var du står i frågan, men jag vet att du föredrar terapi och argumenterar mycket mot mediciner, eller åtminstone framstår det som det ibland.

Jag är inte "anti-psykiatri". Tror att det långsiktigt är bättre om man kan försöka klara sig utan att medicinera genom att exempelvis förändra vanor när det gäller kost, motion, sömn och hur man lever på olika sätt om det är möjligt.

Nu har jag fått Strattera utskrivet (som bara påverkar noradrenalin och inte dopamin) och är försiktigt hoppfull. Jag börjar på en låg dos; 10 mg, som ska ökas till 20 efter en vecka och sedan ytterligare till 30 efter några veckor. Jag läste i bipacksedeln att 40 mg är en vanlig startdos om man väger 70 kg eller mer, men eftersom jag är så känslig för vissa läkemedel bestämde doktorn att vi gör så här och det tycker jag låter bra.

Jag anser att jag har ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning (fast min NPF-utredning sade autismliknande tillstånd och "att det fanns tecken på att jag kan ha haft ADHD i barndomen").

Men efter att NP-teamet kommit fram till att min son har ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning tänker jag att det måste vara det jag också har. De har sagt att man alltid har en del autistiska drag vid den diagnosen. Min tanke är att de dragen förstärktes hos mig pga medicinering med Lamotrigin (som jag inte tar längre).

Strattera verkar vara det som brukar passar bäst vid den här typen av ADHD, så nu hoppas jag att det ska bli lagom fart på mig! Jag vill kunna koncentrera mig och ha ork att göra saker, men jag vill inte vara nervös och svänga hit och dit i humöret som jag gjorde med Concerta och Medikinet.

svartamolnet skrev:In 2008 psychopharmacologist Leandro F. Vendruscolo and his co-workers at Federal University of Santa Catarina in Brazil echoed these results using spontaneously hypertensive rats, which—like children with ADHD—sometimes show attention deficits, hyperactivity and motor impulsiveness. The researchers injected these young rats with methylphenidate for 16 days at doses approximating those used to treat ADHD in young people. Four weeks later, when the rats were young adults, those that had been exposed to methylphenidate were unusually anxious: they avoided traversing the central area of an op

Kombinera inte metylfenidat med kaffe! Det blir ju stimulant med stimulant. Det är många individer, däribland jag, som får betydligt mer biverkningar om man gör det. Koffeinfritt kaffe sabbar också, då det med påverkar pH-nivån och därmed upptag.

Vissa går det bra för, andra inte. Får du hög puls är ett starkt tips att åtminstone prova att inte göra det.

Wine skrev:Koncentration, planering, uppmärksamhet, arbetsminnet = saker man kan förbättra.

Ja, det är saker man kan förbättra en viss mängd själv. Det korrigerar dock inte kroppens genetiska fel som gjort att man producerar för lite dopamin och/eller noradrenalin. Om du klarar dig utan läkemedel, grattis! Om inte råder jag dig att inte ge upp bara för att första eller femte medicinen inte fungerar. Det går att hitta medicin eller mediciner som i kombination gör livet dramatiskt bättre.

Wine skrev:I studier med djurförsök har man tydligen sett att adhd-mediciner bl.a. kan förändra strukturen i hjärnan och hur hjärnan fungerar, öka ångest, sänka humöret samt leda till kognitiva brister på längre sikt:

Op-Ed: Dr. Joseph Biederman Plays God With ADHD Meds
By Paul Solomon Jul 18, 2009

The increased usage of stimulants is causing questions to be raised about their long-term use. There is a growing concern that the drugs might take a toll on the brain in the long run. Methylphenidates such as Ritalin and Concerta have a chemical structure "similar to cocaine," according to Higgins, and they act on the brain in a similar way as cocaine.

According to Higgins: "Indeed, a smattering of recent studies, most of them involving animals, hint that stimulants would alter the structure and function of the brain in ways that may depress mood, boost anxiety, and, contrary to their short-term effects, lead to cognitive deficits. Human studies already indicate the medications can adversely affect areas of the brain that govern growth in children." He goes on to speculate as to what additional harmful side-effects have yet to be found.

Det är bara ett problem. Det stämmer inte. Ja, man kan och kommer få hjärnskador ifall man inte har ADHD och tar stimulantmedicin under längre bruk. Det finns studier gjorda på djur som visar att friska djur som i unga år får stimulantmedicin under uppväxtåren får kronisk ångest och andra problem. Djur som däremot hade ADHD från när de föddes reparerades hjärnan på tack vare bruket av stimulantmedicin. Det är alltså oerhört viktigt att inte det blir feldiagnos. Nu tror jag det är ett litet beskymmer i Sverige där snarare för få verkar få diagnos, till skillnad mot i USA där jag får intrycket att alltifrån för lite sömn till näringsbrist korrigeras med ADHD-medicin istället för att korrigera grundproblemet.

Hur ser det ut hos människor då? Jo, 2011 släppte forskare i Storbritannien en mycket intressant rapport:
http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx
som visar att långtidsbruk av stimulantmedicin hos människor tycks reparera ADHD-problem i hjärnan.

Så för att förtydliga: ångest och oro har alltså sjunkt hos de som fått korrekt medicin under lång tid.

Sen är det viktigt att skilja på stimulant och stimulant. Metylfenidat är generellt sett neuroprotective, dvs skyddar hjärnans neuroner. Amfetamin är neurodegenerative, dvs skyddar inte och kan åtminstone vid långvarigt missbruk potentiellt ge skador som kanske blir permanenta. Om de experiment som visat detta om amfetamin utförts på friska eller ADHD-specifika individer vet jag inte.

Det är dock inte så enkelt som att säga, aha! Vad var det jag sa, amfetamin är gift! Anledningen är därför att det finns en stor mängd personer i USA som fått Dexedrine (dextroamfetamin) utskrivet i över 30 år mot koncentrationsproblem och ännu inte blivit dumma i huvudet. Tvärtom har deras liv fungerat tack vare medicinen. Det kan alltså vara så, och det är något jag personligen tror, att medicinen hos personer som inte har en fullt fungerande hjärna snarare reparerar saker. Jämför med att ta medicin mot sköldkörtelproblem. En frisk som tar medicinen blir sjuk.

Wine skrev:

earlydayminer skrev:Jag är tyst när det kommer till läkemedelsföretag, men det finns myglare i alla branscher.

Sant, pengar styr ju världen, girighet är en stark drivkraft, inget konstigt med det.

earlydayminer skrev:Är du "anti-psykiatri"? Nej? Eller? Jag är så osäker på var du står i frågan, men jag vet att du föredrar terapi och argumenterar mycket mot mediciner, eller åtminstone framstår det som det ibland.

Jag är inte "anti-psykiatri". Tror att det långsiktigt är bättre om man kan försöka klara sig utan att medicinera genom att exempelvis förändra vanor när det gäller kost, motion, sömn och hur man lever på olika sätt om det är möjligt.

Är din uppfattning att de flesta som i Sverige får ADHD-diagnos alltså har problem de i grund och botten orsakat själva? Att de äter fel, sover för lite etc?

JvA00 skrev:Är din uppfattning att de flesta som i Sverige får ADHD-diagnos alltså har problem de i grund och botten orsakat själva? Att de äter fel, sover för lite etc?

Det var inte så jag skrev. Det jag skrev gällde mer generellt och var ett svar till earlydayminer att jag tror att det långsiktigt är bättre om man kan försöka klara sig utan att medicinera genom att exempelvis förändra vanor när det gäller kost, motion, sömn och hur man lever på olika sätt om det är möjligt. Fast jag tror nog att det kan finnas rätt många som har ADHD symtom som skulle bli bättre eller helt bra utan mediciner bara genom att ändra t.ex. kostvanor samt eventuellt även andra vanor.

I en studie blev 64 procent av barn med ADHD bättre av kostomläggning:

SvD - Kostbyte kan lindra adhd
4 februari 2011 kl 05:00, uppdaterad: 4 februari 2011 kl 07:18

Den kontroversiella funktionsnedsättningen adhd kan bero på överkänslighet mot livsmedel. Ändrad kost borde därför testas på alla drabbade. Den sensationella förklaringen lanseras nu av en världsledande medicinsk tidskrift.

Under fem veckor fick de 50 barnen i princip enbart äta en kost bestående av tio livsmedel som är kända för att inte ge upphov till allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Samtidigt testades samtliga barn regelbundet med olika adhd-tester.

– Av de 41 barn som fullföljde kostomläggningen kunde vi påvisa märkbara förbättringar hos 32, det vill säga 64 procent, säger professor Jan Buitelaar från Radboud-universitet i Nijmegen som lett studien.

– Vi såg också att dessa barn försämrades när de började äta normalt igen. Det innebär att så mycket som mer än vartannat fall av adhd skulle kunna ha kostanknytning, slår han fast.

JvA00 skrev:

Wine skrev:I studier med djurförsök har man tydligen sett att adhd-mediciner bl.a. kan förändra strukturen i hjärnan och hur hjärnan fungerar, öka ångest, sänka humöret samt leda till kognitiva brister på längre sikt:

Op-Ed: Dr. Joseph Biederman Plays God With ADHD Meds
By Paul Solomon Jul 18, 2009

Det är bara ett problem. Det stämmer inte. Ja, man kan och kommer få hjärnskador ifall man inte har ADHD och tar stimulantmedicin under längre bruk. Det finns studier gjorda på djur som visar att friska djur som i unga år får stimulantmedicin under uppväxtåren får kronisk ångest och andra problem.

Men då är det väl så att ovanstående och det jag citerat tidigare stämmer?

JvA00 skrev:Djur som däremot hade ADHD från när de föddes reparerades hjärnan på tack vare bruket av stimulantmedicin.

Har du någon referens på det?

JvA00 skrev:Hur ser det ut hos människor då? Jo, 2011 släppte forskare i Storbritannien en mycket intressant rapport:
http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx
som visar att långtidsbruk av stimulantmedicin hos människor tycks reparera ADHD-problem i hjärnan.

Så för att förtydliga: ångest och oro har alltså sjunkt hos de som fått korrekt medicin under lång tid.

Har du kollat eventuella bindningar till läkemedelsindustrin?

När jag klickar på länken du bifogat ovan så kan man bl.a. läsa detta om studien:

The research, led by Dr David Mataix-Cols and Professor Katya Rubia at the IoP at King’s, also found that patients who had received long-term stimulant medication to treat ADHD did not show this abnormal brain structure, but had similar brains to healthy individuals.

http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx

Sedan när man tar fram lite mer info om studien här:

http://psychiatryonline.org/article.asp ... eid=180142

Så kan man läsa under View Author and Article Information att bl.a. Eli Lilly varit med och bidragit ekonomiskt:

Received Feb. 17, 2011; revision received May 20, 2011; accepted June 6, 2011.

Dr. Rubia has received research funding and/or speakers honoraria from Eli Lilly, Medice, and Shire.

Wine skrev:

JvA00 skrev:

Wine skrev:I studier med djurförsök har man tydligen sett att adhd-mediciner bl.a. kan förändra strukturen i hjärnan och hur hjärnan fungerar, öka ångest, sänka humöret samt leda till kognitiva brister på längre sikt:

Det är bara ett problem. Det stämmer inte. Ja, man kan och kommer få hjärnskador ifall man inte har ADHD och tar stimulantmedicin under längre bruk. Det finns studier gjorda på djur som visar att friska djur som i unga år får stimulantmedicin under uppväxtåren får kronisk ångest och andra problem.

Men då är det väl så att ovanstående och det jag citerat tidigare stämmer?

JvA00 skrev:Djur som däremot hade ADHD från när de föddes reparerades hjärnan på tack vare bruket av stimulantmedicin.

Har du någon referens på det?

JvA00 skrev:Hur ser det ut hos människor då? Jo, 2011 släppte forskare i Storbritannien en mycket intressant rapport:
http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx
som visar att långtidsbruk av stimulantmedicin hos människor tycks reparera ADHD-problem i hjärnan.

Så för att förtydliga: ångest och oro har alltså sjunkt hos de som fått korrekt medicin under lång tid.

Har du kollat eventuella bindningar till läkemedelsindustrin?

När jag klickar på länken du bifogat ovan så kan man bl.a. läsa detta om studien:

The research, led by Dr David Mataix-Cols and Professor Katya Rubia at the IoP at King’s, also found that patients who had received long-term stimulant medication to treat ADHD did not show this abnormal brain structure, but had similar brains to healthy individuals.

http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx

Sedan när man tar fram lite mer info om studien här:

http://psychiatryonline.org/article.asp ... eid=180142

Så kan man läsa under View Author and Article Information att bl.a. Eli Lilly varit med och bidragit ekonomiskt:

Received Feb. 17, 2011; revision received May 20, 2011; accepted June 6, 2011.

Dr. Rubia has received research funding and/or speakers honoraria from Eli Lilly, Medice, and Shire.

Första svaret
Nja, som jag förstod det du skrev så gällde skadorna oavsett frisk eller ADHD-ig. Det britterna kunde påvisa var att ångest och liknande inte alls ökade hos personer som från tidig ålder fick medicin utan tvärtom blev mer normala. Normala personer blev det tvärtom med, och de fick troligen, precis som du skriver, ökad ångest och andra problem. Gissningsvis pga skador.

Är inte så konstigt egentligen. Rimligen utvecklas hjärnan åt olika håll beroende på vad den har för signalsubstanser tillgängligt. Jämför med diabetiker (insulin) eller personer med brist på sköldkörtelhormon.

Andra svaret
Det nämns delvis här:
"A review of psychostimulant-induced neuroadaptation in developing animals"
http://www.springerlink.com/content/x54002453v2kph88/
(råttorna bibehöll alltså förändringar orsakade av medicinen när de blev äldre)

Och här nämns det mer ingående:
"Juvenile but not adult methamphetamine exposure improves performance in the Morris Water Maze in male rats"
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 481200007X

Tredje
Jepp, och så är det ju med många studier på ADHD-medicin, att de är samfinansierade. Ser inget konstigt i det. Man får läsa kritiskt.
Det jag ser som betydligt mer negativt är att informationen patienter får om ADHD och medicin i Östergötland är foldrar direkt från Jensen-Cilag, de som gör Concerta. Landstinget har inte förmått sig att ta fram eget material utan litar helt okritiskt till det som står i reklamfoldrarna.

Citatet: Precis. Hjärnorna hade fått permanent påverkan av medicinen så de börjat bete sig mer som friska hjärnor gör. Det är riktigt bra!

Annat
Att vid unga år upprepat sövas ner verkar vara betydligt farligare för hjärnans utveckling:
http://visiontherapy.ca/ESW/Files/Atten ... thesia.pdf

JvA00 skrev:Är inte så konstigt egentligen. Rimligen utvecklas hjärnan åt olika håll beroende på vad den har för signalsubstanser tillgängligt. Jämför med diabetiker (insulin) eller personer med brist på sköldkörtelhormon.

Ja det verkar ju helt rimligt och som du tidigare skrev i ett inlägg så gäller det ju alltså då också att inte personer blir feldiagnostiserade och att det då också av den anledningen verkligen krävs kompetenta utredare/utredningsteam som diagnostiserar ADHD.

JvA00 skrev:Citatet: Precis. Hjärnorna hade fått permanent påverkan av medicinen så de börjat bete sig mer som friska hjärnor gör. Det är riktigt bra!

Det står också att forskningen visade att volymen av de basala ganglierna normaliserades med åldern oavsett om patienten medicinerade eller inte, vilket tyder på att barn med ADHD kan växa ur strukturella avvikelser i de basala ganglierna:

The research also found that the volume of the basal ganglia returned to normal with age whether or not the patient was taking medication, suggesting that children with ADHD may grow out of structural abnormalities in the basal ganglia.

http://www.kcl.ac.uk/iop/news/records/2 ... rADHD.aspx

Annars har jag sett att det finns två stora vetenskapliga studier som undersökt långtidseffekterna av medicinering med läkemedel mot ADHD:

SvD - Inga bevis för att medicinering hjälper
11 januari 2011 kl 12:22

”Det finns inga bevis för att medicinering är bättre än ingenting – inga bevis alls”, konstaterar William Pelham, en av männen bakom Concerta och en av 21 forskare i den hittills största långtidsstudien (MTA) som en gång för alla skulle bevisa nyttan av medicinering. Han sammanfattar: ”På kort sikt kan medicinering hjälpa barnet att uppföra sig bättre, på lång sikt gör den det inte – och denna information måste föräldrar vara mycket medvetna om.”

Inte heller den australiensiska Rainestudien som kom förra året kunde finna några som helst positiva långtidseffekter.

BBC News - What Next for Craig?
By Shelley Jofre, Page last updated at 10:14 GMT, Monday, 12 November 2007

As Panorama revealed in 2000, the US-based Multimodal Treatment Study of Children with ADHD (MTA study) compared the treatment of 600 children with ADHD and found that medication was superior to behavioural therapy.

Fast forward to 2007, though, and I discovered that the MTA study group was about to publish some new findings.

They had continued to monitor the 600 children and - after three years - reached a surprising conclusion; medication is actually no better than therapy in the long-term and can stunt children's growth.

Things have gone from bad to worse for Craig
MTA co-author, Professor William Pelham, a world authority on ADHD, told Panorama:

"I think that we exaggerated the beneficial impact of medication in the first study. We had thought that children medicated longer would have better outcomes.

"That didn't happen to be the case. There's no indication that medication's better than nothing in the long run."

JvA00 skrev:Tredje
Jepp, och så är det ju med många studier på ADHD-medicin, att de är samfinansierade. Ser inget konstigt i det. Man får läsa kritiskt.

Fast jag tycker det är ett ganska stort problem att studier beställs och finansieras av läkemedelsindustrin men det gäller ju för övrigt inte bara studier om effekten av läkemedel för ADHD. Som jag förstått det så är också de flesta studier av läkemedel för att behandla ADHD korttidsstudier som inte sträcker sig mycket längre än omkring ett år. Vet inte om du läst det jag postat tidigare i tråden men här finns det exempelvis en artikel som handlar om den världskända barnpsykiatriern Joseph Biederman som är verksam på Harvard Universitetet, (Professor of Psychiatry at Harvard Medical School), specialist på ADHD och hans samarbete med läkemedelsbolag, han ska tydligen ha bestämt resultatet av läkemedelsprövningar av Concerta och Risperdal i förväg innan studierna ens startat och också tagit emot ekonomisk ersättning från läkemedelsbolag:

The New York Times - Drug Maker Told Studies Would Aid It, Papers Say
By GARDINER HARRIS Published: March 19, 2009

An influential Harvard child psychiatrist told the drug giant Johnson & Johnson that planned studies of its medicines in children would yield results benefiting the company, according to court documents dating over several years that the psychiatrist wants sealed.

He is the world’s most prominent advocate of diagnosing bipolar disorder in even the youngest children and of using antipsychotic medicines to treat the disease, but much of his work has been underwritten by drug makers for whom he privately consults. An inquiry by Senator Charles E. Grassley, Republican of Iowa, revealed last year that Dr. Biederman earned at least $1.6 million in consulting fees from drug makers from 2000 to 2007 but failed to report all but about $200,000 of this income to university officials.

A slide listing “Key Projects for 2005” mentioned a planned study in adolescents of Concerta, a stimulant manufactured by Johnson & Johnson. The study will “extend to adolescents positive findings with Concerta in A.D.H.D. N.O.S. in adults,” the slide said, referring to unusual cases of attention deficit hyperactivity disorder.

In 2006, Dr. Biederman was co-author of a study showing that children given Concerta for a prolonged period did not have reduced growth, allaying a significant concern about the medicine.

Josephine Johnston, a research scholar at the Hastings Center, a bioethics research institute, said the documents “raise questions about how well-designed Dr. Biederman’s trials were in that he promised a result to his funders.”

“It’s another shadow over his work,” Ms. Johnston said.

Arbetarbladet - ADHD-droger inte bra på lång sikt
Publicerad 12 augusti 2011

Den internationella barnpsykiatrins absolut största auktoritet, Joseph Bierderman, har nyligen i framlagda rättegångsdokument blivit grundligt avslöjad, rapporterar NEW YORK TIMES. Bierderman hade bestämt resultatet av läkemedelsprövningar av CONCERTA och RISPERDAL- innan studierna ens startat.
Läkemedelsbolag utbildar svenska lärare att ge ADHD-diagnoser. Det är en explosion av droger till barn. Sverige är nu det land som troligen har störst procentuell ökning av ADHD-droger till barn. Läkemedelsbolag som utbildar lärare i USA tvingas nu betala miljardbelopp i böter. Psykofarmaka ligger bakom majoriteten ( 86% ) av alla självmordsfall anmälda enligt Lex Maria. Biverkningsregistret har kollapsat.

Finns fler exempel på liknande samt flera whistle-blowers som arbetat inom läkemedelsindustrin som har gått ut och berättat om hur läkemedelsföretag manipulerar, mörkar och döljer negativa resultat av studier m.m.

I det här YouTube klippet berättar t.ex. whistleblower John Virapen, tidigare chef på Eli Lilly om hur läkemedelsbolaget Eli Lilly orsakar stort lidande hos många människor på grund av läkemedel och även att folk dör på grund av förskrivning och användning av läkemedel.



Han berättar i klippet om hur han under sin tid som anställd på Eli Lilly använt mutor för att få det antidepressiva läkemedlet Prozac godkänt i Sverige.

LäkemedelsVärlden - Mutor skulle bana vägen för Prozac
30 november 2007, klockan 9:09 Ämnen: ETIK

Samtidigt som läkemedlet Prozac gjorde succé i många länder runt om i världen blev det tvärstopp i Sverige. Här godkändes det först nästan tio år senare, och då med namnet Fontex. Nu publicerar John Virapen, tidigare vd för Eli Lilly i Sverige, sin självbiografi som bland annat avslöjar vad som hände bakom kulisserna när Prozac skulle godkännas.

Eli-Lilly har fått betala en rekordsumma i böter i USA på grund av hur det antipsykotiska läkemedlet Zyprexa marknadsförts. Han berättar att förutom att människor har dött på grund av hjärtsvikt och njurproblem så är en annan biverkning av Zyprexa diabetes och att Eli Lilly lämpligt nog även är en av de största producenterna av just läkemedel mot diabetes:

Eli Lilly fick böta 1,4 miljarder dollar 2009 för att ha marknadsfört läkemedlet Zyprexa för demenssjukdomar trots att läkemedlet inte var godkänt för detta:

NBCNews.com - Eli Lilly settles Zyprexa lawsuit for $1.42 billion
Drugmaker pleads guilty to illegally marketing drug for unapproved use


It states that Lilly marketed the drug for the treatment of dementia, including Alzheimer's-related dementia, even though the drug is not approved for that use.
Zyprexa is approved to treat schizophrenia and bipolar disorder. Doctors are allowed to prescribe it for other uses, but Lilly is not allowed to market the drug for any other illnesses because it lacks Food and Drug Administration approval.

"The company made hundreds of millions of dollars by trying to convince health care providers that Zyprexa was safe for unapproved uses," Magid said, noting that they hold the drugmaker "responsible for putting thousands and thousands of patients at risk." She added that off-label marketing circumvents "the very process put in place to protect the public."

JvA00 skrev:Det jag ser som betydligt mer negativt är att informationen patienter får om ADHD och medicin i Östergötland är foldrar direkt från Jensen-Cilag, de som gör Concerta. Landstinget har inte förmått sig att ta fram eget material utan litar helt okritiskt till det som står i reklamfoldrarna.

Ja det är ju också ett problem samt att läkemedelsindustrin utbildar läkare om deras läkemedel.

http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm

Det finns alltid en fallande personlig skala på vilken aktivitet som ger som ger mest dopamin: droger som amfetamin med flera frisätter normalt mest dopamin, därefter alkohol, sex, sötsug, olika beteenden, mat, motion, fysisk träning...

När det inte räcker med en redan optimal kost och frisättningen av dopamin fortsätter att sjunka till en nivå där man får Parkinson-symptom, vilket av de andra ska man då ta till?
Vet inte vad de räknas som "olika betenden". Chicken race? Bungyjump?

Undrar varför nikotin inte fanns med i listan, det borde väl dela plats med alkoholen?

Dopminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, depression, sömnbrist, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Stor dopaminbrist kan leda till psykiska sjukdomar, depressioner, Parkinsons sjukdom, RLS (rastlösa ben) mf. Finns även koppling mellan dopaminobalans och ADHD, låga halter av amfetamin höjer dopminhalten och används därför ibland mot ADHD. Schizofreni har däremot kunnas kopplas till förhöjda dopaminhalter, det samma gäller vid psykoser.

​

Hej. Jag är Therese.

Jag tar medicin varje dag. Min omgivning har börjat undra om medicin
kan få en gå upp i vikt. Att man har medicin än vad behöver.

Vad säger du om det.

Jo, ja, visst finns det medicin som gör det.

Oftast beror det väl på att man kanske behåller mer vätska och äter mer. Brukar vara tvärtom gällande just dessa mediciner dock.

skrivare skrev:Hej. Jag är Therese.

Jag tar medicin varje dag. Min omgivning har börjat undra om medicin
kan få en gå upp i vikt. Att man har medicin än vad behöver.

Vad säger du om det.

Mirtazapin kan exempelvis göra att man går upp i vikt. Vanligast är att folk får mer aptit och äter mer, men det kan också vara så att medicinen sänker kroppstemperaturen. När kroppen inte är lika varm lagras mer energi som fett istället för att göras om till värme.

Om du går upp i vikt av din medicin kanske du ska diskutera med din läkare om att byta till en annan?

Wine skrev:Ja det verkar ju helt rimligt och som du tidigare skrev i ett inlägg så gäller det ju alltså då också att inte personer blir feldiagnostiserade och att det då också av den anledningen verkligen krävs kompetenta utredare/utredningsteam som diagnostiserar ADHD.

Precis! Det upplever jag att vi har i Sverige. I USA däremot kan ju en allmänläkare, vilken som helst, skriva ut metylfenidat på väldigt lösa grunder. Det behövs alltså ingen formell utredning av psykolog och psykiatriker. Det är troligen därför så många fler där borta har ADHD-medicin jämfört med Sverige. Säkert är det många som har diverse andra problem, kanske kost, som borde åtgärdats istället.

Man måste dock komma ihåg att vissa länder rent naturligt (genetiskt?) tycks ha fler fall av ADHD än andra. Ukraina ska vara ett sådant land med nära 20% som tycks ha ADHD. Om det beror på långvarig historia av supande och att flera barn då fått skador under graviditeten vågar jag inte spekulera om.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11128329

Wine skrev:Det står också att forskningen visade att volymen av de basala ganglierna normaliserades med åldern oavsett om patienten medicinerade eller inte, vilket tyder på att barn med ADHD kan växa ur strukturella avvikelser i de basala ganglierna:

Det är riktigt. De basala ganglierna styr frivilliga rörelser. Med andra ord så normaliserades samtliga barns motorik oavsett ADHD eller inte. Om de alltså skulle kunnat diagnostiserats med DAMP som barn kan man säga att det växte bort och kvar enbart var ADHD som vuxen. Deras koncentrationssvårigheter växte alltså inte bort.

Med medicinering i tidigt stadium såg man däremot en trend att koncentrationssvårigheterna minskade och att effekten blev mer och mer permanent. De fann alltså stöd för att tidig medicinering kunde bota/förhindra en onormal utveckling av ADHD-barnens hjärnor.

Wine skrev:Annars har jag sett att det finns två stora vetenskapliga studier som undersökt långtidseffekterna av medicinering med läkemedel mot ADHD:

Jag har inte läst de noga men är tveksam till att dessa barn medicinerats i mycket tidiga år, eftersom man inte gjort det tidigare. Att enbart behandla ADHD med medicin uppmanar inte ens tillverkarna till. Andra insatser ska följa, som terapi och hjälp till att förändra tidigare invanda negativa beteenden.

Personligen tror jag att en stor del av problemen med medicinering kan bero på att patienter fått fel medicin. I Sverige är exempelvis alla amfetamin-baserade läkemedel licenspreparat. Det betyder att det är mycket krångligare att skriva ut de till en patient för en läkare än att hålla sig till metylfenidat-baserade eller Strattea. Motståndet till att jag skulle få amfetamin-baserad medicin var väldigt stort från min läkare, men det har ju visat sig vara den enda som fungerar superbra på mig, i lägre doser än barn har t o m!

Jag tror detta främst beror på två saker. Okunskap i vården och lobbying mot vården och politiker. Den klinik jag går till delar ut informationsmaterial som är tryckt direkt av Jensin-Cilag istället för att ha eget. Min läkare får betalt för att hålla information från Jensen-Cilag och Eli Lily. Det lär ju göra att han både har mer kunskap om de medicinerna och kanske även får belöning i någon form för att skriva ut dessa. Helt i strid med lagen, ja visst, men risken att åka fast får nog anses vara obefintlig i naiva Sverige.

Wine skrev:Finns fler exempel på liknande samt flera whistle-blowers som arbetat inom läkemedelsindustrin som har gått ut och berättat om hur läkemedelsföretag manipulerar, mörkar och döljer negativa resultat av studier m.m.

I det här YouTube klippet berättar t.ex. whistleblower John Virapen, tidigare chef på Eli Lilly om hur läkemedelsbolaget Eli Lilly orsakar stort lidande hos många människor på grund av läkemedel och även att folk dör på grund av förskrivning och användning av läkemedel.

Mycket riktigt. Finns en bra bok angående Pfizer om detta. Den heter Sjuka pengar och är skriven av en tidigare vice VD på Pfizer, en svensk vid namn Peter Rost. Så länge det finns enkla sätt för dessa företag att missbruka sin ställning kommer det ske. Det är ju helt naturligt. Moraliskt förkastligt, ja, men man får inte bättre system än det man lagstiftat om. Fungerar sen inte heller brottsbekämpande myndigheter effektivt är det som uppbäddat för kaos.

Selma skrev:Undrar varför nikotin inte fanns med i listan, det borde väl dela plats med alkoholen?

Nikotin ger ungefär dopaminutsöndring i klass med stimulanter som metylfenidat och amfetamin. Dock får man tolerans mycket snabbt på rent nikotin, så det fungerar inte som medicin. I tobak finns flera andra ämnen som minskar risken för tolerans och gör cigaretter och snus bättre men mer beroendeframkallande. Nu innehåller ju tobak tyvärr även flera dåliga saker så att medicinera med det är inte så optimalt. Det är synd eftersom man både kan bli fokuserad (dopamin/noradrenalin) och lugn (serotonin) av det.

Jag slutade snusa drygt 14 år efter första snusen och jag kan inte påstå att min fokus blivit sämre. Min koncentrationsförmåga och uppmärksamhetsförmåga har ökat ganska markant sedan dess. Jag upplever att en hel del av mina andra kognitiva förmågor blivit bättre, med undantag vid vissa tillfällen - men det är för att jag medicineras med alprazolam och det kan bidra till vissa kognitiva funktionsnedsättningar, vid sidan av mina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det yttrar sig mest i att jag missar ord eller skriver två ord som en början på två liknande fraser, men att jag efter första eller andra ordet väljer den ena frasen framför den andra och då blir det kråkspråk. Lite arbetsminne/uppmärksamhet.

Jag äter även SSRI, men en del av SSRIs kan stöta kognitiva funktioner, då främst arbetsminnet (som jag har erfarit och även hört från många andra).

Alprazolam påverkar utan all tvekan kongitiva funktioner, även där ligger mycket främst i arbetsminnet.

NPF + alprazolam eller liknande + SSRI = kan alltså skruva till för en ur ett kognitivt perspektiv, men givetvis så är det inte alls säkert att det gör det om man håller sig till en rimlig dos inom en rimlig tidsperiod. Men lite småsaker märker man om man är uppmärksam på vissa förändringar. Jag uppmärksammar ofta att jag missar ord, men först efter den korta tidsperioden man har på sig att ändra sitt inlägg.

---

I övrigt vill jag tillägga att även om jag under berusning av substansen metylfenidat, så känner jag att ett lugnande preparat gör att jag kan sitta längre och fokusera längre på en och samma sak. Så det är intressant att det visat sig att jag har uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter när jag är så exceptionellt bra på att sitta stilla och fokusera ett tag. Jag blir inte lugn av metylfenidat, jag blir fokuserad, men inte på ett bra sätt. Och jag drar iväg från sak till sak mer. Jag börjar tugga tänder på bara 17,3 mg metylfenidat och blir speedad.

Mitt största problem är igångsättningssvårigheter. Jag är helt enkelt för passiv och initiativlös, men det är något som försvinner när jag under påverkar av lugnande.

VÄRT!!! Att påpeka är att jag har koll på min kost, dricker mycket lite alkohol, rör mycket (alltså regelbunden MTB (cardio, uthållighet, frisk luft, fokus, uppmärksamhet etc), styrketräning (fokus, uppmärksamhet) på mig nu igen efter drygt 3-4 veckors uppehåll. Det påverkar givetvis signalsubstanserna och frigör endorfiner m.m.

JvA00 skrev:

Wine skrev:Ja det verkar ju helt rimligt och som du tidigare skrev i ett inlägg så gäller det ju alltså då också att inte personer blir feldiagnostiserade och att det då också av den anledningen verkligen krävs kompetenta utredare/utredningsteam som diagnostiserar ADHD.

Precis! Det upplever jag att vi har i Sverige. I USA däremot kan ju en allmänläkare, vilken som helst, skriva ut metylfenidat på väldigt lösa grunder. Det behövs alltså ingen formell utredning av psykolog och psykiatriker. Det är troligen därför så många fler där borta har ADHD-medicin jämfört med Sverige. Säkert är det många som har diverse andra problem, kanske kost, som borde åtgärdats istället.

Ja men det är inte det intrycket jag fått. Nu vet jag ju inte riktigt hur det går till i USA när man utreder men jag tycker det verkar som att det även här i Sverige förekommer bristfälliga utredningar, utredningar som kanske bara tar några timmar där det inte kontrolleras tillräckligt noga genom exempelvis provtagningar om ADHD-symtomen beror på något annat som exempelvis underfunktion i sköldkörteln, missbruk, depression eller ångest. I vissa fall medverkar heller inte anhöriga eller utomstående som kan bekräfta att problematiken funnits sedan barndomen. Det verkar även som att diagnoser kan ha ökat bland barn på grund av sambandet mellan diagnos och stöd till skolor:

Lärarnas Nyheter - Kraftig ökning av diagnoser

Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt på bara sex år. Det visar statistik från Socialstyrelsens patientregister.

Gunnar Åsén, projektledare för Skolverkets utvärderingar, säger att han tror att det starka sambandet mellan diagnos och stöd kan innebära en risk för ”överdiagnostisering”.

I USA, där antalet symtomdiagnoser, som adhd och autism, är betydligt fler än här, presenterades nyligen forskning som visar att en miljon barn kan vara feldiagnostiserade med adhd. Enligt den studien är det 60 procent troligare att de yngsta och minst mogna barnen får en diagnos.

JvA00 skrev:Man måste dock komma ihåg att vissa länder rent naturligt (genetiskt?) tycks ha fler fall av ADHD än andra. Ukraina ska vara ett sådant land med nära 20% som tycks ha ADHD. Om det beror på långvarig historia av supande och att flera barn då fått skador under graviditeten vågar jag inte spekulera om.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11128329

Intressant, missbruk av alkohol samt andra droger kan ju vara en förklaring.

fetalt alkoholsyndom bli förmodligen felaktigt intolkat i AS; ADHD osv, rätt sällsynt diagnos trots att var tredje graviditet är 'marinerad' i alkohol (*)

radix skrev:
fetalt alkoholsyndom bli förmodligen felaktigt intolkat i AS; ADHD osv, rätt sällsynt diagnos trots att var tredje graviditet är 'marinerad' i alkohol (*)

Inte sällan så tror jag det dessutom är medvetet. För att en unge ska få den diagnosen så krävs det (om jag tolkade det rätt senast jag kollade) att modern erkänner sitt graviditetsdrickande.

Alkohol är ett stort problem och ingen vill ta konsekvenserna. Rätt mycket skam inblandat och visserligen så blir det ju knappast per automatik bättre av att skämmas för det man gjort. Speciellt inte kanske såna som är i riskzonen att bli missbrukare. Jag har själv uppmärksammat ett fall och kan säga som så att informationen inte direkt togs emot med öppna armar.