Jag har boendestöd en gång i veckan, ca 2 timmar. Jag har egentligen beslut om två tillfällen, men just nu klarar jag mig med en gång. Jag behöver inte så mycket hjälp i hemmet, klarar det mesta själv.

Mitt boendestöd hjälper mig att komma iväg och träna på gym och är mer av ett socialt stöd. Jag känner att jag kan prata med min boedestödjare om det mesta som tynger mig eller när det uppstår svårigheter i vardagen. Det är mycket värdefullt för mig. Jag har annars ingen i mitt liv som jag vågar anförtro mig till på samma sätt.

En negativ sak är när man av olika anledningar måste byta boendestödjare, exempelvis att de slutar eller får barn. Då blir det jobbigt att behöva lära känna en ny person, vilket tar lång tid för mig. Hittills har jag 2 olika boendestödjare och det har tack och lov gått jättebra med båda.

Bump*

Jag fick hem ett brev från hemkommunen eftersom man ska söka boendestöd enligt LSS. I brevet så fanns det 2 blanketter, insatser enligt LSS och den andra inom SoL. Boendestöd fanns under blanketten SoL. Vad innebär insatser via SoL, kostnadsmässigt? Jag vet att insatser via LSS är det kostnadsfritt. Jag har inte koll på SoL överhuvudtaget.

Boendestöd kan sökas via LSS-handläggaren men beviljas enligt SoL:

A skrev:Även om LSS-tanterna ordnar med boendestöd så är det INTE enl den lag som kallas för LSS, utan enl SoL, Socialtjänstlagen.---

post363488.html#p363488

Om det kostar el inte kan tydligen variera från kommun till kommun: boendestod-kostar-pengar-t20889.html

MsTibbs skrev:Känner ni er respekterade och att ni talar bra er emellan? Skulle du rekommendera dina boendestödjare till andra?

Ser ut som att kommunikationen går bra. Så länge jag meddelar vad jag vill ha hjälp med från boendestöd så meddelar de mig om de kan stödja mig efter mina behov.

kvasten skrev:

De bemöter alltså aspergare som förståndshandikappade. Klockrent, Helge...

Det är ju det de inte gör. Däremot har de även utvecklingsstörda brukare och tycker att det är bra om deras lappar kan användas av alla brukare, oavsett förståndsnivå.

Det är ju det jag säger: de bemöter aspergare som utvecklingsstörda.
Jag skiter i varför de gör det. De får se till att organisera bättre.

Jag har boendestöd nu. I den kommun jag bor i är allt detaljstyrt. Kommer man på något nytt område man vill ha stöd med så får man göra en ny ansökan om det fallet. Mina boendestödjare ska i princip bokstavstolka de papper LSS - handläggaren skriver. Står det städning så är det i princip bara dammsugning , våttorkning av golv och gå ut med ev sopor. Dock räknas inte att gå till återvinningsstationen med förpackningar som städning. Det är heller inte inräknat bland sopor. Det blev en egen post.

De får inte hjälpa till med någonting som har med flytt att göra. Dvs sånt som igångsättning av packning i eller ur kartonger får de inte hjälpa till med. Det har inte med boendet att göra enligt kommunen. Har man problem med att komma igång med packning får man hyra in en flyttfirma.

Att följa med ut på promenader får de inte heller göra, det är en uppgift för en kontaktperson. Men då får man inte vara aktiv på nätet via sociala medier för då är man inte socialt isolerad. Det är bara om man är socialt isolerad som man får kontaktperson i denna kommunen.

Personalen som utför jobbet är det inget fel på. Det är deras uppdragsgivare som felar. Ludvika kommun alltså.

I Sala får man inte gå på simhallen med kp
eftersom man anses självständig där, men
vad har det med saken att göra?

Men ha en kp som skjutsar mig ut på affärer
och stöttar mig att bryta isoleringen är bra.


Nej jag ska begära att inte behöva träffa den handläggarn mer,
jag behöver folk som fokuserar på individen och inte deras egna
principer.

Jag är fruktansvärt besviken över mina boendestödjare och det bristfälliga informerandet på alla punkter. Det är katastrof. Vänner hjälper mig tvunget och nu får jag även extra hjälp privat från personal på min dagliga verksamhet då jag inte har boendestödjare alls nu och inte haft på fyra veckor (nu senast gjorde ena boendestödjaren "ett allvarligt tjänstefel" och ber sedan sin chef att säga upp mig som klient, troligt för att skydda sig själv).

Så, vad gör man? Frågan är retorisk, ni behöver inte besvara den.

Men ändå.

Nu ska jag byta boendestödsföretag ännu en gång och ruljansen som blir av imbeciller i min så kallade fristad är så jävla panikstartande att jag börjat misstänka påbörjan till magsår av att nu ha stressat med detta sedan i våras.

Jag fick ett tips från en av mina boendestödjare(M) att jag kan vara deprimerad och att jag kanske ska möta en läkare. Min första reaktion var att bli lite defensiv 'jag har ingen sjukdom'...men nu har jag blivit mer öppen inför iden.

Känns mer som att orsaken har med min sömnbrist ("vänt på dygnet") att göra samt att mycket har hänt den senaste tiden. Just nu har jag boendestöd varje dag(av tre olika personer M,D och T).
Annan orsak kan vara för att jag varit utan sysselsättning så länge samt haft problem med telefonen som har haft en jättedålig signal(i nån månad) i min lägenhet(2G Telia) men sedan i Måndags fick jag Telenor(3G) och nu får jag mycket bättre signal hemma.

Förutom daglig verksamhet (som jag inte ansökt till ännu) tänkte jag börja i kör (också ett förslag från M eftersom hon fick veta att jag gillar att sjunga och att jag gått i kör tidigare) så nu har jag mejlat en kör i närtrakterna.

Kort och gott är jag nöjd med mitt boendestöd. Jag kommer med ideer och de följer mina ideer, de lyssnar(ibland kommer de även med förslag) och genomför dem.
Ofta dock behöver jag upprepa det jag behöver hjälp med för som Aspergare behöver man "gång på gång"(upprepa) förklara för dem vad det innebär för de har inte bara Aspergare att stödja. Tror vi är minoritet där faktiskt...om inte ni känner till någon boendestödsgrupp som enbart har hand om Aspergare.

Jag har haft boendestöd men det hjälpte inte riktigt förutom att jag i början städade osv innan varje gång dom kom för att dom inte skulle se hur stökigt det var.

Tyvärr blev det för mycket stress för att det skulle hålla i längden så sen blev det normalt igen.
Som tur är så är det inte en sanitär risk där jag bor jag blir bara mindre stressad om det är städat (just nu är det städat däremot eftersom jag har en anledning att hålla det städat nu när jag väntar barn).

Jag kan tänka mig boendestöd om det behövs sen då jag fått barn däremot, men behövs det inte så behövs det inte.

Jag tror att min stress kommer från boendestödet. Förresten känner jag att de inte skött sig. De har nog utnyttjat min naiva sida...

Tor_och_i2p skrev:Kort och gott är jag nöjd med mitt boendestöd.

Sådan naivitet har jag redan fått betala för med att jag börjar om från 0 nu på Arbetsförmedlingen.

Jag har nog egentligen ett bra boendestöd i jämförelse med alla "skräckhistorier" som skrivs i denna tråd. Det finns säkert många som skulle vilja ha det stöd som jag har. De har hjälpt mig mycket i min lägenhet. Det är bara en "bad apple" som de gjort när de föreslog att vi skulle ägna en stödtid åt att skriva ut mig från Arbetsförmedlingen.
Habiliteringen konstaterade att det var en mycket dålig ide.

Skulle någon här kunna förklara för mig vad exakt det innebär att ha boendestöd? Förstår inte riktigt vad en boendestödjare gör och vad exakt jag kan få hjälp med.

Jag var på Habiliteringen för ett tag sedan och blev där återigen tillfrågad om jag skulle vilja ha boendestöd. De har frågat mig om det tidigare men jag har hela tiden tyckt (och tycker fortfarande) att det känns pinsamt och dumt att jag skulle behöva någon typ av hjälp för att klara av mitt vardagsliv. Jag resonerar i princip som så att "jag är 25 år gammal, jag borde kunna ta hand om mig själv!" Hursomhelst, sist de frågade (för några dagar sedan) var första gången det kändes lite lockande och anledningen till att det känns lockande nu är för att jag inte får någonting gjort på grund av dåligt mående (skippar föreläsningar, har tappat intresse för saker jag egentligen är intresserad av, vill inte göra någonting osv).

Min hjärna försöker övertala mig om att jag bara är lat och dum och det gör att jag blir ännu mer osäker på det där med boendestöd. Tänker ju inte utnyttja resurser jag inte har rätt till. Hursomhaver, det jag skulle behöva hjälp med är att få någon slags struktur på vardagen, vilket jag har svårt med, men jag förstår inte riktigt hur en boendestödjare kan hjälpa mig med det.

Moderator: Slog ihop med tidigare tråd.

Neutrino skrev:Jag resonerar i princip som så att "jag är 25 år gammal, jag borde kunna ta hand om mig själv!" Hursomhelst

Frågan som är relevant är om du fixar det eller ej, inte om du borde eller inte.

Jag har inte boendestöd och klarar mig precis om allt annat fungerar. Minsta lilla rubbning som inträffar orsakar enorma tvätthögar, gammal mat i kylskåpet, ingen frukost eller middag äten, diskberg, dammråttor med mera.

Jag åker istället lite snålskjuts på frugans boendestöd...

Boendestöd är den mest effektiva hjälpen att begränsa dagens stressade sammhälles inverkan på oss.
Hade jag bott själv hade jag behövt boendestöd.

Neutrino skrev:Min hjärna försöker övertala mig om att jag bara är lat och dum och det gör att jag blir ännu mer osäker på det där med boendestöd. Tänker ju inte utnyttja resurser jag inte har rätt till. Hursomhaver, det jag skulle behöva hjälp med är att få någon slags struktur på vardagen, vilket jag har svårt med, men jag förstår inte riktigt hur en boendestödjare kan hjälpa mig med det.

Om man är lat så lider man inte av konsekvenserna.

Att skapa rutin och att upprätthålla rutinerna är de experter på.

Tycker du ska prova. Man kan avsäga sig boendestödet närhelst man vill. Jag provade under en period, men de var mycket inställda på att hjälpa med städ-tvätt-disk och det behöver jag inte hjälp med. Skulle isåfall behöva hemtjänst snarare då jag lider av trötthet och inte orkar med rent fysiskt. Snackade om hemtjänst med min LSS-kurator nyligen faktiskt, men avvaktar.

Blev mycket att man satt och snackade eller gick på promenad istället. En hjälpte mig att åka och handla, men det blev mest ett stressmoment. Särskilt iom han verkade få mer ångest än jag av det .

Så det var inget för mig, klarar mig bättre utan. Men som sagt, ge det en chans, man kan skräddarsy det ganska mycket.

@sugrövmanövern


+1

Ok, men jag förstår fortfarande inte riktigt vad en boendestödjares roll är. Skulle jag kunna få några konkreta exempel på vad en sådan person kan hjälpa en person med AS med?

Berättade precis för min sambo att jag funderar på det där med boendestöd eftersom min vardag känns ganska kaotisk. Han sa att han inte ens märker att den är kaotisk. Antar att det bara är något som jag märker av i mitt huvud. Det kanske inte gör det hela mindre legitimt men det känns så ibland. Behöver jag verkligen ett boendestöd om mitt kaos inte ens märks utåt?

Neutrino skrev:Ok, men jag förstår fortfarande inte riktigt vad en boendestödjares roll är. Skulle jag kunna få några konkreta exempel på vad en sådan person kan hjälpa en person med AS med?

Berättade precis för min sambo att jag funderar på det där med boendestöd eftersom min vardag känns ganska kaotisk. Han sa att han inte ens märker att den är kaotisk. Antar att det bara är något som jag märker av i mitt huvud. Det kanske inte gör det hela mindre legitimt men det känns så ibland. Behöver jag verkligen ett boendestöd om mitt kaos inte ens märks utåt?

Det beror på vad du har bekymmer med.

De kan hjälpa till att få disk-tvätt-städ utfört, hjälpa till att mat äts, se till att promenader tas, att medicin äts, att du kommer upp i tid till jobb/skola, att du kommer ut med hund, att du... Tja... Det mesta.

Alltså, det jag tänker mig att jag behöver hjälp med är följande:

- Hjälp att få någon slags struktur på vardagen (komma iväg på föreläsningar, planera veckan osv)
- Hjälp att få någon slags struktur på mina matvanor
- Hjälp med att komma ut och röra på mig lite (har svårt att motivera mig till att gå ut på promenader ganska ofta)

Disk, tvätt och städning behöver jag inte lika mycket hjälp med nu när jag har sambo (hade jag bott själv hade jag definitivt behövt hjälp med det) då han "pushar" mig till att komma igång. Skjuter dock upp det en del ändå.

Det du räknar upp nu är typiska boendestödgrejer, sånt där kan de hjälpa dig med!

Och så borde du kanske träffa en arbetsterapeut. De är bra på att hjälpa en med att välja ut hjälpmedel som almanackor, anslagstavlor, komma med idéer om hur man ska lägga upp sin tillvaro etc. Sedan kan boendestödjarna arbeta vidare kontinuerligt utifrån den ordning du har fixat.

- Hjälp att få någon slags struktur på vardagen (komma iväg på föreläsningar, planera veckan osv)

Här kan de göra allt från att ringa och påminna dig till att göra upp listor, scheman, påminnelser i telefonen. Kanske tom skjutsa dig eller följa dig till stället alternativt ha någon liten aktivitet i samband med att du ska iväg. Hjälpa dig lägga upp hur du enklast ska hinna med dusch, frukost etc innan du ska iväg.

- Hjälp att få någon slags struktur på mina matvanor

De kan hjälpa dig laga mat, fixa storkok, hjälpa dig komponera matlista, inköpslista, följa med och handla maten till detta tex.

- Hjälp med att komma ut och röra på mig lite (har svårt att motivera mig till att gå ut på promenader ganska ofta)

Här kan man nog lätt få med sig en promenadvillig boendestödjare för att du ska komma igång.

Nu kan det se olika ut i olika delar av landet med hur mycket de får hjälpa till och vilka grejer de kan ställa upp med, men jag är rätt säker på att de kan göra det allra mesta av det jag ger exempel på.

Jag har boendestöd, hon hjälper mig att komma ut ur lägenheten och med städning, fungerar störtbra

sugrövmanövern skrev:Det du räknar upp nu är typiska boendestödgrejer, sånt där kan de hjälpa dig med!

Och så borde du kanske träffa en arbetsterapeut. De är bra på att hjälpa en med att välja ut hjälpmedel som almanackor, anslagstavlor, komma med idéer om hur man ska lägga upp sin tillvaro etc. Sedan kan boendestödjarna arbeta vidare kontinuerligt utifrån den ordning du har fixat.

Jag träffar redan en arbetsterapeut då och då. Det var faktiskt hon som senast föreslog det här med boendestöd. Vi har försökt med hjälpmedel som scheman och så men hon tycker att det skulle vara bra med ett boendestöd som kan hjälpa till att implementera det då jag har svårt att få till det av någon anledning.

Men ja, tack för svaret! Jag ska nog fundera vidare och sedan fråga arbetsterapeuten om hon tror att ett boendestöd kan hjälpa mig med det jag känner att jag eventuellt skulle vilja ha hjälp med. I så fall kanske jag provar (speciellt om man kan "säga upp det" när man vill).