alfapetsmamma skrev:nåt som ofta stör mig...

Just det, så har det väl alltid hetat, tills för kanske ett tiotal år sen när ungarna istället började säga nåt jag ofta stör mig på.
Här i Norrkôpingstrakten iaf.

Jag är uppvuxen med båda uttrycken, även hos gammalt folk. Sedan är det förstås roligare att höra när någon upprätthåller nyansskillnaden mellan dem.

Dagobert skrev:Från vårt eget forum:

Att leva som Aspergare
Om livet i relation till sig själv och samhället med dess krav, regler och förväntningar.

"Om livet i relation till sig själv"... Livet i relation till livet, det är för djupsinnigt för mig.

1+

... däremot är det ett tag sedan jag hörde någon reta sig på något. Eller inbillar jag mig bara det?

geocache skrev:

HGJ skrev:Eller adjektivformer på -dt, såsom solidt?

Sedan är det ju det med ordet "rädd"... någon som vet hur man gör med det ordet? Man kan ju inte skriva "räddt" om exempelvis ett skrämt barn... samma med "rädt"och skriver man "rätt" blir det ju en helt annan betydelse. "Räd" är ju dessutom inget adjektiv...

Svårt...

Stavningsreformen skedde väl delvis på tydlighetens bekostnad. Exempelvis kan ju det nutida vitt motsvara såväl hvitt som vidt i äldre ortografi (huset är hvitt, ljuga vidt och bredt o.s.v.). Neutrum singularis av rädd måste enligt nutida regler skrivas rätt, liksom man numera skriver gott, ont, brett, rött, solitt och inte godt, ondt, bredt, rödt, solidt. Före reformen skulle det väl bara vara ett d i neut. sg. av rädd. Man skrev ju sedt (huset blev sedt) och inte seddt, trots att sedd har två d.

Sedan har som sagt rädd och vissa andra adjektiv ansetts mer eller mindre obrukliga i neut. sg., men det har väl inte så mycket med stavningen att göra.

HGJ skrev:

Zombie skrev:Ibland kan det ju råka bli historiskt rätt även hos de unga som kan engelska bättre än svenska. Som också när någon faktiskt råkar använda adjektivändelsen -e om en mansperson eller pluralt verb till pluralt subjekt.

Eller adjektivformer på -dt, såsom solidt?

Som ett ytterligare exempel på detta kan man nog betrakta ändelselösa adjektiv- och pronomenformer vid neutrala substantiv i pluralis.

Det kasus som närmast ligger till grund för dagens adjektivböjning är nominativ. I fornsvenskan finner man följande ändelser hos adjektiv i nominativ (0 = ingen ändelse):

SG
mask. -r (föregånget av svarabhaktivokal), fem. 0, neut. -t

PL
mask. -i(r)/-e(r), fem. -a(r), neut. 0

Systemet är ännu bevarat i isländskan: hvítur hundur, hvítir hundar (mask.); hvít bók, hvítar bækur (fem.), hvítt hús, hvít hús (neut.). Adjektivens ändelser överensstämmer delvis med substantivens: i hvítur hundur slutar båda orden på -ur, och i hvít bók liksom i hvít hús är båda ändelselösa. I neut. sg. har däremot adjektivet ändelsen -t, som inte finns hos något neutralt substantiv.

I svenskan har ändelsen i mask. sg. försvunnit: en hviter hunder har blivit en hvit hund. I neut. sg. finns däremot ändelsen kvar: ett hvitt hus. I pl. har ändelserna i mask. och fem. utsträckts till neut.: hvita hus, i äldre språk även hvite hus. (Dessutom är -e i mask. pl. numera nästan helt försvunnet till förmån för -a. Ännu finns dock gode män och fullmäktige.) Nú eru góð ráð dýr säger man på isländska, men i modern svensk tappning lyder ordspråket nu är goda råd dyra.

Ännu i 1700-talets svenska lagbok finner vi följande (BB 22:1):

Är then [bisvärmen] i annat trä; hugge neder, och tage bi sin saklöst.

Om bisvärmen är i något annat träd så får biägaren hugga ner det och saklöst ta sina bin. Possessivpronomenet (sin) saknar alltså ändelse när det här står med ett neutralt substantiv (bi) i pluralis. (Även substantivet saknar förresten ändelse; -n i pluralis av neutrala substantiv med slut på vokal är en ganska sen svensk novation.) Här är det fråga om ackusativ och inte om nominativ, men dessa två kasus är alltid lika i neutrum.

Om svin (också neutralt) heter det dock i samma lagbok (BB 11:4):

Tå kiäle ur jorden är, skola svin ringade vara, at the ej måge rota up gräsmarken, och vare Brofogde skyldig, at hafva noga acht ther å. Tage ock up, eller märke alla the svin, som han oringada finner, och löse ägaren them igen af honom, med två marck för hvarthera.

Här har (o)ringad fått en böjning som tidigare endast förekommit i maskulinum. Som nämnts hade mask. nom. pl. ändelsen -e. I mask. ack. pl. var ändelsen däremot -a. I textstycket ovan finner vi ringade som subjektspredikativ och oringada som objektspredikativ. Hade lagens upphovsmän hållit sig till fornnordisk böjning skulle det ha stått ringad respektive oringad, alltså ingen ändelse i någotdera fallet. (Nom. och ack. är som sagt alltid lika i neutrum.)

I nutida svenska hittar man inte så sällan ändelselösa adjektivformer tillsammans med latinska neutrala pluralformer på -a: ny fakta, svensk media etc. Konstruktionen kan föra tankarna till isländskan (ett nytt ord, nya ord blir på isländska nýtt orð, ný orð) eller fornnordiskan, men den troligaste förklaringen till den är väl att den latinska formen uppfattats som utrum (mask./fem.) singularis. Alltså troligen ett exempel på att något råkar bli historiskt rätt.

Tack HGJ för uttömmande svar !

Ja, tack HGJ

För min del får jag nog fortsätta lita till min mer eller mindre naturliga språkkänsla, det du skrev kan jag inte tillgodogöra mig så här, och mitt intresse för den sortens detaljer poppar bara upp sporadiskt.

Zombie skrev:... däremot är det ett tag sedan jag hörde någon reta sig på något. Eller inbillar jag mig bara det?

Du kan ju förstås inte höra mig, Zombie , men jag retar mig på både det ena & andra jag.

Stör mig, känns, oftast, inte alls "rätt" för mig i de situationer jag kan känna mig smått frustrerad, eller så är det situationerna som inte är de "rätta" för det uttrycket...!?

Att störa sig på och reta sig på något har nog en ganska stor skillnad för mig, iaf när jag ska försöka sätta ord på min egen känsla, men jag förstår förstås att båda uttrycken kan ha "samma" betydelse när andra använder dem.

Knepigt det här med språket, som sagt, men "sköj kan dä´ allt va´"!

På Guldbaggegalan råkade Richard Wolff visst vara lite smaklös...det blev både hemskt och roligt på samma gång. Han sade nämligen: "Jag glömmer aldrig Per Oscarssons brinnande ögon...."

Hmmm.

Hahaha, mest roligt va...tycker jag iaf.

På min kattmatsförpackning står det: "Går att öppna och tillsluta". Jag tycker att det är väldigt bra att förpackningen går att öppna.

Richard Wolff uttalas Rickard Vållf - inte Woolf eller Vollf.

När DVD-askar skryter med att DVD:n har interaktiva menyer.

"Jahaaa, jammen vilken tur att de har såna där interaktiva menyer, det är ju så gammeldags med menyer man inte kan interagera med!"

"Stövlar till tjejer i naturgummi."

Ur dagens reklamblad från XXL (sportkedjan).

Har väl alltid tyckt det är något konstigt med hyn på dessa modeller...

Och vad är stövlarna av? Råskinn?

Zombie skrev::idea: Har väl alltid tyckt det är något konstigt med hyn på dessa modeller...

Och vad är stövlarna av? Råskinn?

alfapetsmamma skrev:"Stövlar till tjejer i naturgummi."

Ur dagens reklamblad från XXL (sportkedjan).

Fint att även Uppblåsbara Barbara kan få något att ha på fötterna när det regnar!

Råskinn, hahaha....så typiskt Zombie-skämt...
Och så säger de att vi inte förstår ironi och inte kan skämta...

Just fan. Men inte kom jag på att påpeka att om modellerna är uppblåsta så syns det iallafall inte...

Blown-up Barbies?

Vad ska en sådan ha på fötterna för, hö hö...

Ingen gillade min grej om interaktiva DVD-menyer som något nytt och häftigt?

Klart att det är interaktivt!! Tänk er ett spel som hade att det var interaktivt som en selling point (och jag vet inte vad det heter på svenska pga sömnbrist, ser suddigt, hehe)... Det... Ja, det vore underhållande. Som dendär texten om mannen som köper "en data som inte är en data" och sådär. Undrar om de vet vad ordet interaktivt betyder, eller om de tror att det betyder högteknologiskt/fräcka effekter...

Vad är en ickeinteraktiv meny?

Mellanvärld skrev:Vad är en ickeinteraktiv meny?

Big Mac & Co till exempel...

Windfarne skrev:

Mellanvärld skrev:Vad är en ickeinteraktiv meny?

Big Mac & Co till exempel...

Den är väl i högsta grad interaktiv när den blir uppäten...

Det var ju det som var det roliga ju, det absurda i att skryta om en interaktiv meny. Om man bara får se en bild av en meny men inte får välja något, det kanske är en ickeinteraktiv meny?