"som sakt"
"lungt"
"dem säger"

*ryser av obehag*

"Ve och fasa"

"Straxt"

"Would of" (istället för "would have", bara för att det lite slarvigt uttalas ungefär så i USA).

Inger skrev:"Ve och fasa"

"Straxt"

"Would of" (istället för "would have", bara för att det lite slarvigt uttalas ungefär så i USA).

Straxt använder min syster flitigt, vilket jag blir tokig på.

Även hallåan på Kuskapskanalen, vilket jag blir galen på. (Vill minnas att jag klagat på detta tidigare, kanske t o m i den här tråden fast jag är för trött för att kolla.)

Inger skrev:Även hallåan på

Kuskapskanalen,

vilket jag blir galen på. (Vill minnas att jag klagat på detta tidigare, kanske t o m i den här tråden fast jag är för trött för att kolla.)

Kommentar känns överflödig.

Heter det inte "ve och fasa"? Det heter kanske "ve o fasa"? Eller?
Känner mig lite korkad här...

Ved och brasa?

Inger skrev:"Would of" (istället för "would have", bara för att det lite slarvigt uttalas ungefär så i USA).

Det finns även britter som skriver så.

Ja, tyvärr, fast det verkar vanligare i USA. Har sett många liknande exempel men kommer inte på dem just nu.

Inger skrev:Har sett många liknande exempel men kommer inte på dem just nu.

Såsom sammanblandning av where och were? Fast de orden uttalas väl i regel olika, till skillnad från svenskans (h)var (interrogativt adverb, tidigare stavat med nordiskt hv motsvarande engelskt wh) och var (preteritum- och imperativform). När den svenska stavningsreformen höll på att drivas igenom i början av förra seklet (varigenom bl.a. hv ersattes av v) och gammal och ny stavning under en längre tid existerade sida vid sida uppstod sådan förvirring att en tidningsman råkade skriva Hvar NN skyldig? i en rubrik.

Dråpligt exempel.

Det vanligaste engelsktalande blandar ihop är annars there, their, they're (som ju uttalas likadant).

Ve och fasa? Varför är det något fel med att säga så?

I de böcker jag läst har det stått "ve o fasa", som jag uppfattat som en förkortning av uttrycket "O ve, o fasa". Men nu säger Zombie att det står "ve och fasa" i de böcker han läst.

Vad säger övriga språkpanelen i detta tvistemål?

Inger skrev:I de böcker jag läst har det stått "ve o fasa", som jag uppfattat som en förenkling av uttrycket "O ve, o fasa". Men nu säger Zombie att det står "ve och fasa" i de böcker han läst.

Eller "O ve, o fasa!" alternativt "O ve! o fasa!".
"Ve o fasa" har jag mött i skrift, men uppfattat som ett sådant där "modernt obildat" uttryck sprunget ur osäkerhet eller missförstånd (likt "blomma ut" för "blomma upp" eller "på återtåg" för "på frammarsch", men något äldre än de).

Inger skrev:Det vanligaste engelsktalande blandar ihop är annars there, their, they're (som ju uttalas likadant).

Också your och you're blandas samman, liksom t.o.m. our och are. Men vanligare än allt detta är nog ändå it's i stället för its.

HGJ skrev:

Inger skrev:Det vanligaste engelsktalande blandar ihop är annars there, their, they're (som ju uttalas likadant).

Också your och you're blandas samman, liksom t.o.m. our och are. Men vanligare än allt detta är nog ändå it's i stället för its.

Vissa man ser på nätet verkar nästan göra det medvetet, som att de inte bryr sig i hastigheten.

KrigarSjäl skrev:Triologi

Den formen har noterats i nån trailer på TV3:

blandade-sp ... tml#247866
proffsig-trailer-pa-tv3-som-rullar-regelbundet-nu-t10812.html

Ligg på som en rem.

barracuber skrev:

HGJ skrev:

Inger skrev:Det vanligaste engelsktalande blandar ihop är annars there, their, they're (som ju uttalas likadant).

Också your och you're blandas samman, liksom t.o.m. our och are. Men vanligare än allt detta är nog ändå it's i stället för its.

Vissa man ser på nätet verkar nästan göra det medvetet, som att de inte bryr sig i hastigheten.

Man kan annars tycka att its borde gå aningen snabbare att skriva än it's.

Vill, trots att jag är en höggradig språknazist, ändå påpeka att fenomenet med betydelseförskjutningar är uråldrigt.

Ordet "Ganska", som exempel, härrör sig från tyska "ganz" vilket betyder alldeles, fullkomligt, helt osv. På detta sätt användes det i Sverige för århundraden sedan, vartefter det började betydelseförskjutas till att få en motsatt innebörd till sin ursprungliga.

HGJ skrev:

barracuber skrev:

HGJ skrev:Också your och you're blandas samman, liksom t.o.m. our och are. Men vanligare än allt detta är nog ändå it's i stället för its.

Vissa man ser på nätet verkar nästan göra det medvetet, som att de inte bryr sig i hastigheten.

Man kan annars tycka att its borde gå aningen snabbare att skriva än it's.

Det kan nog förklaras med dels att många kanske inte fått lära sig detta undantag från genitiv-s-regeln eller orkar bry sig om skillnaden, dels att det är så sällan man använder its och så ofta man använder it's att det är lätt för fingrarna att skriva det man är mest van vid i hastigheten även om man vet den rätta stavningen.

Har hänt att även jag gjort den missen.

Windfarne skrev:Vill, trots att jag är en höggradig språknazist, ändå påpeka att fenomenet med betydelseförskjutningar är uråldrigt.

Ordet "Ganska", som exempel, härrör sig från tyska "ganz" vilket betyder alldeles, fullkomligt, helt osv. På detta sätt användes det i Sverige för århundraden sedan, vartefter det började betydelseförskjutas till att få en motsatt innebörd till sin ursprungliga.

Ja, sånt finns det massor av exempel på.

Frälsa betyder inte lägre 'rädda' i vilket sammanhang som helst ('frälsarkrans' om livboj t ex) utan 'att bli religiös'.

Delikat betyder inte längre bara 'fin' eller 'ömtålig' utan används oftast specifikt om något utsökt välsmakande.

Rar betyder inte längre 'sällsynt' (även om det finns kvar i ordet 'raritet' och väl fortfarande kan användas i den betydelsen) utan i vardagligt tal 'gullig' eller 'näpen'.

Det är därför det kan bli hur tokigt som helst när man översätter ett ord som fortfarande har kvar sin ursprungliga betydelse i originalspråket till motsvarande ord som har fått en helt annan betydelse i det språk man översätter till, eller tvärtom.

Som t ex i dokumentären om Sam Wagstaff där de envisades med att översätta curator (konstintendent på ett museum) med 'curator'. Finns vad jag vet inget som heter curator med c på svenska, och en kurator med k är ju något helt annat!

Lyrics = sångtext och lyric = sång till lyra, inte 'lyrik' (fast lyrical fortfarande betyder lyrisk). Lyrik heter lyric poetry.

Chef = kock, inte chef.

Flask = fickplunta, inte flaska.

Advocate = förespråkare i vilket sammanhang som helst, inte bara 'advokat' i juridiska sammanhang.

Inger skrev:

HGJ skrev:

barracuber skrev:Vissa man ser på nätet verkar nästan göra det medvetet, som att de inte bryr sig i hastigheten.

Man kan annars tycka att its borde gå aningen snabbare att skriva än it's.

Det kan nog förklaras med dels att många kanske inte fått lära sig detta undantag från genitiv-s-regeln eller orkar bry sig om skillnaden,

Å andra sidan kan man tycka att det borde kännas konstigt att klämma in en apostrof just i its när det inte finns någon apostrof i andra genitivformer av personliga pronomen. Genitivformen av he har också s på slutet (liksom de självständiga formerna yours, hers, ours och theirs). Jag har nog aldrig sett he's i stället för his.