Blandade språkfel, stavfel och liknande.
jonsch skrev:Windfarne skrev:poängen var att det är arbetsamt att ställa tillbaka den långt där inne - om man nu tar saker lite mer bokstavligt än nödvändigt, vilket inte är helt ovanligt bland medlemmarna på detta eminenta forum.
Aha! Men just det felet tycker jag att skyltkmnakarna kan förlåtas. Jag är mer med ... HGJ:s anmärkning.
Noterar följande - skyltkmnakarna. En gång är en gång men två gånger är fler.
...
På Rapport häromdagen hade man ett inslag om Kd och för att göra det tydligt hade man också en bildtext under inslaget lydande Krisdemokraterna. Ja, nog är det kris i deras parti men inte så pass att de måste byta namn.
Senast redigerad av atoms 2011-05-04 19:09:26, redigerad totalt 1 gång.
"motvalls kärring" är bra uttryck, men jag gillar "kärringen mot strömmen" bättre
Senast redigerad av Angelic Fruitcake 2011-05-04 19:09:26, redigerad totalt 1 gång.
- Angelic Fruitcake
- Inlägg: 3352
- Anslöt: 2010-05-21
- Ort: Täby
Angelic Fruitcake skrev:"motvalls kärring" är bra uttryck, men jag gillar "kärringen mot strömmen" bättre
Hej Angelic Fruitcake!
Jag gillar också det uttrycket bättre .
http://sv.wikipedia.org/wiki/Barbro_Alving
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 19:09:26, redigerad totalt 1 gång.
Stavfel i isländskan
HGJ skrev:Svenskt ö och isländskt ö har dock oftast olika ursprung. Det isländska går tillbaka på det ljud som i fornisländskan tecknades med ǫ ("o med hake") och som uppkom genom u-omljud av a (och genom u-brytning av e). (A blev till ǫ genom påverkan av ett följande, i senare tid ofta bortfallet, u.) U-omljudet är betydligt sällsyntare i svenskan än i isländskan; svenskan har i regel bevarat a där isländskan har övergången a > ö. Svenskans ö (tecknat ø i fornnordiskan) har oftast sitt ursprung i i-omljud av o (eller sänkning av y, i sin tur uppkommet genom i-omljud av u) eller i den s.k. östnordiska monoftongeringen av de s.k. nordiska primärdiftongerna au och ey. Det nämnda i-omljudet förekommer även i isländskan. Där har dock det genom omljudet uppkomna ø (som långt även tecknat œ) delabialiserats till e respektive æ och bokstaven ø (samt œ) försvunnit. Ex: fornsv. grøn > nysv. grön, fornisl. grǿnn (grœnn) > nyisl. grænn.
Den nämnda isländska utvecklingen av vokalerna ø och œ (ǿ) kan ses som en del i en större process. Denna startade på 1200-talet och resulterade i att alla främre rundade vokaler — y, ý, ø, œ samt diftongen ey — blev delabialiserade, d.v.s. förlorade sin rundning. Därigenom kom de i uttalet att sammanfalla med sina orundade motsvarigheter — i, í, e, æ respektive ei.* (De accentuerade vokaltecknen samt ligaturerna æ och œ betecknade ursprungligen långa vokalljud. Kort y-ljud skrevs y, långt skrevs ý; kort ö-ljud skrevs ø, långt skrevs œ (eller ǿ) etc.)
Sammanfallet fick till följd att bokstäverna ø och œ (ǿ) kom ur bruk och alltså saknas i det moderna isländska alfabetet. Medan svenskan fortfarande har olika vokaler i t.ex. lära och föra (såväl i skrift som i tal) så heter det på nutida isländska læra och færa, att jämföra med fornisländskans læra och fœra.
Bokstäverna y och ý har däremot inte försvunnit ur isländskan, trots att de sedan hundratals år uttalas likadant som i respektive í. Av denna anledning har många isländska skribenter svårt att hålla isär i, í och ei från de fordom rundade varianterna. Från svensk synpunkt är det emellertid ofta enkelt att avgöra om ett isländskt ord ska stavas med i/í/ei eller y/ý/ey. Några tumregler:**
- isl. i = sv. i el. e; ex.: fiskur = fisk, limur = lem
isl. y = sv. y, ö el. ju; ex.: flytja = flytta, myrkur = mörker, syngja = sjunga
isl. í = sv. i; ex.: hvíla = vila
isl. ý = sv. y el. ju; ex.: þýða = tyda, dýr = djur
isl. ei = sv. e; ex.: heita = heta
isl. ey = sv. ö; ex.: heyra = höra
- við skyljum ekki, ska vara skiljum — jfr. sv. vi skiljer inte (inte skyljer eller sköljer)***
sólin skýn, ska vara skín — jfr. sv. solen skiner (inte skyner eller skjuner)
allt [var] svo hreynt, ska vara hreint — jfr. sv. allt var så rent (inte rönt)
- ég skít
þú skítur
hann skítur
við skítum
þið skítið
þeir skíta
- ég skýt
þú skýtur
hann skýtur
við skjótum
þið skjótið
þeir skjóta
*) I nutida isländska är u (dock inte ú) och ö (som återgår på fornisländskt ǫ) främre rundade vokaler. Detta beror dock på en senare utveckling (palatalisering). Fornisländskans u och ǫ var BAKRE rundade vokaler.
**) Några kommentarer till dessa regler:
- 1) Två fall där isländskt i INTE motsvarar svenskt i eller e är isl. kirkja = sv. kyrka och isl. mikið = sv. mycket.
2) Att isländskans (tryckstarka) i och y ofta motsvaras av e respektive ö i svenskan beror på en senmedeltida svensk sänkning av kort i och kort y. (Isländskans ändelsevokal i motsvaras i princip av e i svenskan. Undantag utgör svenskans supinum av starka verb. Ex.: dreginn = dragen — perf. part, dregið = draget — perf. part. neut. sg. — el. dragit — sup.)
3) Vanligare än att svenskan har ju där isländskan har y eller ý är att isländskan har jó eller jú där svenskan har y. Ex.: fljóta = flyta, drjúgur = dryg.
4) Att isländskt ei och ey motsvaras av svenskt e respektive ö beror på den s.k. östnordiska monoftongeringen. Genom denna övergick au och ey till långt ö och ei till långt e. Monoftongeringen är genomförd i danskan och svenskan och delvis i norskan. Det senare språket har ofta dubbelformer. Ex.: isl. rauður = no. raud el. rød = sv. röd, isl. steinn = no. stein el. sten = sv. sten, isl. eyra = no. øyre el. øre = sv. öra.
****) Avljudsverben kännetecknas av att stammen har vokalväxling, s.k. avljud, mellan olika former. Fyra s.k. avljudsstadier, vart och ett med sin vokal (monoftong eller diftong), uppträder enligt följande:
- 1) infinitiv, imperativ, presens indikativ, presens konjunktiv, presens particip
2) preteritum indikativ singularis
3) preteritum indikativ pluralis, preteritum konjunktiv
4) perfekt particip
Första klassens avljudsverb har växlingen í - ei - i - i. Eftersom í i pres. och i i pret. är främre vokaler förekommer inget i-omljud i denna klass. Böjningsexempel:
- pres. ind. sg.: hann skítur
pres. ind. pl.: þeir skíta
pret. ind. sg.: hann skeit
pret. ind. pl.: þeir skitu
pret. konj.: hann skiti
perf. part.: hann hefur skitið
- pres. ind. sg.: hann skýtur
pres. ind. pl.: þeir skjóta
pret. ind. sg.: hann skaut
pret. ind. pl.: þeir skutu
pret. konj.: hann skyti
perf. part.: hann hefur skotið
- han skiter
de skita
han sket
de skito
han skite
han har skitit
- han skjuter
de skjuta
han sköt
de skuto
han skute
han har skutit
*****) Andra sådana verbpar är bíða — bjóða, klífa — kljúfa, líta — lúta, rífa — rjúfa, síga — sjúga. (Hann bíður 'han väntar' låter likadant som hann býður 'han bjuder' o.s.v.)
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 19:09:26, redigerad totalt 1 gång.
Bortsett från att det faktiskt innebär ett "språkfel" att blanda samman talesätt, tycker jag att det kan vara roligt att skapa nya betydelser ur existerande dylika.
Dock brukar jag lyckas bäst när det är oavsiktligt. Som när jag blandade samman uttrycken "Med facit i hand" och "I backspegeln" till "Med handen i backspegeln..."
Den sistnämnda ordalydelsen understryker även att det som skett hör till det förgångna, och att man bara förvärrar saker genom att "köra in handen i backspegeln" för att åtgärda det. Se även bilden.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 19:09:27, redigerad totalt 1 gång.
Fortsatt många skador bland skejtare
Stockholm/TT
Blåmärken, brutna handleder och skrapsår. Olycksrisken är fortsatt hög bland skejtare och andra entusiaster.
Beware!
Inte bara skejtare således. Säkraste sättet att undvika blessyrer är att ha en livsföring präglad av apati, letargi och negativism.
Stockholm/TT
Blåmärken, brutna handleder och skrapsår. Olycksrisken är fortsatt hög bland skejtare och andra entusiaster.
Beware!
Inte bara skejtare således. Säkraste sättet att undvika blessyrer är att ha en livsföring präglad av apati, letargi och negativism.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 19:09:28, redigerad totalt 1 gång.
Läser just DNs sammanfattning av Alliansens valmanifest från idag. Bland de saker som Reinfeldt anser krävs för full sysselsättning står bl.a.:
"- Drivkrafter för jobb som måste vara tydliga. "
Är det drivkrafterna eller jobben som måste vara tydliga? Gissningsvis syftar han på det första. Fast det kanske vore bättre om han menade att jobben måste vara tydliga? Det borde göra det lättare för aspergare att arbeta.
"- Drivkrafter för jobb som måste vara tydliga. "
Är det drivkrafterna eller jobben som måste vara tydliga? Gissningsvis syftar han på det första. Fast det kanske vore bättre om han menade att jobben måste vara tydliga? Det borde göra det lättare för aspergare att arbeta.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 19:09:28, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir skrev:Läser just DNs sammanfattning av Alliansens valmanifest från idag. Bland de saker som Reinfeldt anser krävs för full sysselsättning står bl.a.:
"- Drivkrafter för jobb som måste vara tydliga. "
Är det drivkrafterna eller jobben som måste vara tydliga? Gissningsvis syftar han på det första. Fast det kanske vore bättre om han menade att jobben måste vara tydliga? Det borde göra det lättare för aspergare att arbeta.
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Med andra ord får valmanifestet en mindre lyckad start, vilket måhända inte bådar så gott.
Men det skulle kunna röra sig om en journalists sammandrag.
När den granskande makten underträffar den styrande makten i yrkesskicklighet, ja då är tillståndet i nationen allvarligt.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 19:09:28, redigerad totalt 1 gång.
Miche skrev:Bild länkad från avigsidan
Har inte Metro (varifrån texten kommer) ingen som helst utbildning i svenska språket?
Vittnet kanske arbetade i lokalen varför h*n inte var att betrakta som gäst. Men visst var språket i texten olyckligt formulerad.
Senast redigerad av atoms 2011-05-04 19:09:29, redigerad totalt 1 gång.
atoms skrev:Miche skrev:Har inte Metro (varifrån texten kommer) ingen som helst utbildning i svenska språket?
Vittnet kanske arbetade i lokalen varför h*n inte var att betrakta som gäst. Men visst var språket i texten olyckligt formulerad.
Syftningsfel var bara förnamnet... Jag betraktar dessutom tydligen Metro som en självständig varelse som författat texten...
(Det borde nog stått Metros journalister.)
Senast redigerad av Miche 2011-05-04 19:09:29, redigerad totalt 1 gång.
Miche skrev:Bild länkad från avigsidan
Har inte Metro (varifrån texten kommer) ingen som helst utbildning i svenska språket?
Texten är ju rent surrealistisk!
Hur vet man att gästen inte satte sig vid sitt, eller för den delen Hans' bord?
Vidare säger notisen att ett vittne säger att ett vittne säger att de verkade vara bekanta.
Vittnet har dock antagligen inte mött det i lokalen närvarande vittnet, utan snarast bevittnat Aftonbladets webbsida.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 19:09:29, redigerad totalt 1 gång.
"Det fanns bara en gäst där, och han (?) satte sig vid dennes bord.
Ett vittne som befann sig inne på kaféet uppger till Aftonbladets webbsida att de verkade vara bekanta."
BASTA!
Och jag vet tusan knappt vad subjekt och predikat är, än mindre är jag vare sig journalist eller lärare.
Ett vittne som befann sig inne på kaféet uppger till Aftonbladets webbsida att de verkade vara bekanta."
BASTA!
Och jag vet tusan knappt vad subjekt och predikat är, än mindre är jag vare sig journalist eller lärare.
Senast redigerad av Windfarne 2011-05-04 19:09:29, redigerad totalt 1 gång.
Jag har tyvärr ingen bild på det men i högstadiet lyckades jag med konststycket att göra samma stavfel två gånger när jag skulle rista in mitt förnamn i en lerskål - jag glömde den mellersta bokstaven i mitt namn. Resultatet blev Toas (skålen finns kvar).
Senast redigerad av atoms 2011-05-04 19:09:31, redigerad totalt 1 gång.
Windfarne skrev:"Det fanns bara en gäst där, och han (?) satte sig vid dennes bord.
Ett vittne som befann sig inne på kaféet uppger till Aftonbladets webbsida att de verkade vara bekanta."
BASTA!
Och jag vet tusan knappt vad subjekt och predikat är, än mindre är jag vare sig journalist eller lärare.
Queneau rör på sig...
Senast redigerad av atoms 2011-05-04 19:09:31, redigerad totalt 1 gång.