Nån annan som är intresserade om bin och bihållning?
Jag och min man skaffade bin i sommras och även om jag inte är hälften så intresserad som min man så är dom ändå facinerande (och söta och snälla) varelser.

Jag trodde faktiskt inte innan vi skaffade bin att man skulle ställa sig och prata med dom (ont om svar dock) eller ens tycka dom är söta.

Dom är väldigt facinerande faktamässigt också men tyvärr kommer jag inte på nått utantill förutom att dom har skrämmande parning, att dom inte går på "toa" under hela vintern, att dom finns överallt i världen förutom antaktis och lite andra småsaker

Nå är jag ensam här eller?

hittade lite fakta för dom som skulle kunna vara rädda för bin http://www.munkabi.se/fakta.html
där står det att hundar tex är 100 000 farligare än bin

Oj, vad häftigt med biodling! Har du blivit stucken något?

Jesters Tear skrev:Oj, vad häftigt med biodling! Har du blivit stucken något?

nix inte ens när jag stått bredvid kupan utan skyddsdräkt.
Men jag kommer nog nån gång bli stucken, om dom blir rädd så sticker dom ju... och sen dör dom stackarna

Varroa-kvalster och hungriga björnar är ett elände vid biodling. Åtminstone björn borde väl finnas i skogarna runt Lycksele?

LordNelson skrev:Varroa-kvalster och hungriga björnar är ett elände vid biodling. Åtminstone björn borde väl finnas i skogarna runt Lycksele?

björn finns mindre än en km härifrån (vi har sett spår) så nått kommer antagligen måste göras som försvar mot det, (björnar brukar ju därmeot vara som hungrigst på våren så ur björnhungersperspektiv så ligger vi bra till tidsmässigt, och jag vet inte om dom vill komma så nära huset heller... eller jag hoppas)
däremot så är lycksele i ett av dom få områderna i världen där man inte har varroa

På hösten måste björnarna äta upp sig för att överleva vintern så nu är de glupska som bara den!

Miche skrev:På hösten måste björnarna äta upp sig för att överleva vintern så nu är de glupska som bara den!

dom är glupska men inte desperata vad jag förstår, bikupan står inte många meter från huset och björnar brukar vara försiktiga av sig när det gäller människor och deras doft.

vi slungade honungen för övrigt idag, det blev inge mkt eftersom det var ett väldigt nytt samhälle men vi fick 2,5 kilo

Hej!
Jag har varit biodlare i totlt 16 år (slutade 2011 p.g.a. förestående flytt från villa till lägenhet.)
Det är en oerhört intressant syssla som hela tiden bjuder på överraskningar - mestadels av positiv art.
Binas värld är oerhört fascinernade och genom kontakt med andra biodlare och läsning av litteratur samt genom internet finns det i princip obegränsat med information att hämta.

Varrokvalstret är ett givetvis problem, men under flera år använde jag mig av thymol (utvunnet ur Timjan), vilket hade mycket god effekt på att hålla varroapopulationen på "kontrollerad" nivå. Detta har jag "kvitto" på från SLU, Uppsala dit man kan skicka in bin för bl.a varoaanalys.

För att hjälpa bina extra på traven i varroabekämningen skar jag även ut täckt drönaryngel från en speciell sk. byggram - som placeras i yngelrummet. Eftersom drönarynglen behöver några fler dygn än arbetsbina på sig för att bli fullbildade bin hinner varroahonan lägga ett ägg till i den täckta drönarcellen.
Byggramen fungerar också som en "svärmbarometer" - när byggbina slutar bygga ut den ramen har de troligtvis svärmning på gång.

Drönarynglen har en annan doft, vilket gör att varroakvalstret i första hand söker upp drönarceller strax innan de ska täckas.
Beträffande thymol måste det vara naturligt thymol utvunnet ur Timjan.
Använder man syntetiskt thymol tar man kål på bina.

Att dessutom prova att odla egna drottningar och fripara dom i den egna bigården är en extra krydda i sysslan.

Lycka till med er biodling!

Fraktal skrev:Hej!
Jag har varit biodlare i totlt 16 år (slutade 2011 p.g.a. förestående flytt från villa till lägenhet.)
Det är en oerhört intressant syssla som hela tiden bjuder på överraskningar - mestadels av positiv art.
Binas värld är oerhört fascinernade och genom kontakt med andra biodlare och läsning av litteratur samt genom internet finns det i princip obegränsat med information att hämta.

Varrokvalstret är ett givetvis problem, men under flera år använde jag mig av thymol (utvunnet ur Timjan), vilket hade mycket god effekt på att hålla varroapopulationen på "kontrollerad" nivå. Detta har jag "kvitto" på från SLU, Uppsala dit man kan skicka in bin för bl.a varoaanalys.

För att hjälpa bina extra på traven i varroabekämningen skar jag även ut täckt drönaryngel
från en speciell sk. byggram - som placeras i yngelrummet. Eftersom drönarynglen behöver några fler dygn än arbetsbina på sig för att bli fullbildade bin hinner varroahonan lägga ett ägg till i den täckta drönarcellen.
Byggramen fungerar också som en "svärmbarometer" - när byggbina slutar bygga ut den ramen har de troligtvis svärmning på gång.

Drönarynglen har en annan doft, vilket gör att varroakvalstret i första hand söker upp drönarceller strax innan de ska täckas.
Beträffande thymol måste det vara naturligt thymol utvunnet ur Timjan.
Använder man syntetiskt thymol tar man kål på bina.

Att dessutom prova att odla egna drottningar och fripara dom i den egna bigården är en extra krydda i sysslan.

Lycka till med er biodling!

varroa finns ju inte härikring (som tur är)
men vem vet kanske om ett tag (?) så då kanske de uppgifterna kan hjälpa.
allmänt mot varroa så ska väl att hålla bina hälsosamma hjälpa (finns somsagt inte här så jag har inte sååå stor koll).

drottningsodling är defenitivt nått vi vill testa längre fram, särskilt eftersom det knappt finna andra med bin i närheten men det är lååångt dit.

Tvenne tips:

1. Att varroakvalstret ännu inte finns i era trakter är givetvis bra.
Förr eller senare kommer det dit - tyvärr ofta med biodlares "hjälp".
Det har visat sig att ett kvalster kan hålla sig vid liv utanför ett bisamhälle
upp till tre månader.

Mitt tips är att förbereda sig genom att läsa böcker i ämnet, ta del av
information i biodlarkretsar m.m.

Genom att vara förberedda när det är "varroadags" är sannolikheten sannolikheten god
att er biodling kan bedrivas utan större problem p.g.s. kvalstret.
Om man behandlar kvalstret på ett effektivt och gärna med bi-ologiskt bra metoder
(inte använda kemiska bekämpningsmedel) blir egentligen inte biodlingen mer arbetskrävande.


2. Drottningodling kan enkelt realiseras genom att göra en avläggare från ett starkt samhälle.


Önskar ni ytterligare information - skicka mig ett PM.

Jo varroa läses det på om, bara inte i samma utsträckning som annat och det bästa skyddet jag sett folk skiva om är faktiskt hälsosamma samhällen och det vill vi ha hur som haver såklart (det skyddar ju mot andra sjukdomar också)

Avläggare kommer nog att göras om vi hittar nån bra att göra det på, vi får se hur mkt som hinns med och hur sommaren blir.
Däremot vill vi också kunna få fram drottningar som klarar av vårt klimat också och då blir det på lite högre nivå (men det är ett bra tag kvar)

honung är ju nyttigt, och stillar sötsuget.

http://biodlarna.se/website1/1.0.1.0/36/1/

fint initiativ, denna biodlar tråd!
i länken finns vidare info, angående kvalstren som skadar bina.

Issa Jesus, Krishna,
Jesuiten magnus.

Issa Jesus skrev:fint initiativ, denna biodlar tråd!

Verkligen!

Bin är fascinerande sysselsättning och man lär sig saker hela tiden.

Att biodling dessutom - om allt går bra med samhällena - ger en biprodukt(!) i form av honung är trevligt.

Ett normalstarkt bisamhälle (50 000 - 80 000 bin i ett samhälle) drar in ungefär 30 kg pollen ("frömjöl") och lika många kilogram vatten under ett biår.
Man brukar säga att biodlaren "tar" 1/3 av den indragna honungen (egentligen är det nektar bina hämta från blommorna som de sedan omvandlar till honung) resten är foder för bina.

Binas enda proteinkälla är pollen som ambina (de bin som matar larverna) använder för att tillverka fodersaft av. Ett fullvuxet (d.v.s. ett kläckt) bi äter ingen pollen för egen del utan födan består av honung (eller socker - strösocker eller som sockerlag - som biodlaren kan behöva ge bina vid dåligt drag (ingen nektar att hämta).

Vaxet producerar arbetsbina från speciella körtlar (vaxkörtlar, 8 stycken) på undersidan av bakkroppen. Man brukar räkna med att arbetsbina i et normalstarkt samhälle producerar ca. 30 kr vax per säsong.

Vad gör bina om det blir för varmt i samhället?
Jo, dels ställer sig arbetsbin vid flustret (ingången/utgången) och fläktar med vingarna dels sticker(!) arbetsbin ut och hämtar vatten som de placerar i tomma celler. När vattnet avdunstar tar det värme från luften i kupan.

Bin har oerhört känsliga sensorer för bland annat temperatur, luftfuktighet, koldioxidnivå och tid.
Ja, de har ett oerhört välutvecklat sinne för tid har man visat i försök.
Bina kan skilja på sju olika sockerarter.

Bin ser också elektromagnetisk stråling i det infraröda våglängdsområdet.
Många blommor har "vägvisare" som vi inte ser med våra ögon som visar var nektariet i blomman finns.
Smart!

En bidrottning kan lägga upp till 2 000 (vissa bivetare påstår närmare 3 000) ägg per dygn under vår och försommar, vilket lär motsvara mer än hennes egen kroppsvikt.
Inte illa.

När bidrottningen ska lägga ett ägg mäter hon upp cellen med frambenen. då vet hon om det är en cell för ett arbetsbi eller för en drönare. Är det en arbetsbicell (6 mm) befruktar hon ägget när hon lägger det, är det en drönarcell (9 mm) befruktar hon inte ägget.
En drönare är alltså resultatet av en jungfrufödsel.
Drottningen parar sig en enda gång med upp till 20 drönare och parningen sker ett antal meter upp i luften - under flygning alltså
Såvida hon inte svärmar är det enda gången hon lämnar samhället under sitt liv.
När drönaren parat sig med drottningen "sprängs" organet bort och han går en långsam förblödningdöd till mötes. Kanske är han ändå nöjd med att få ha fört sina gener vidare?

Allt i bisamhället styrs av kemiska doftämnen som drottningen utsöndrar - feromoner.
En äldre drottning utsöndrar mindre feromoner vilket kan leda till att bina byter ut henne.
Det brukar betyda att samhället kommer att svärma- om inte biodlaren upptäcker vad som är på gång och vidtar lämpliga åtgärder.

Drottningen gör heller inget själv förutom att lägga ägg, hon får istället hjälp av sina hjälpbin med att äta, dricka och bajsa. Skulle hon inte få hjälp med det (tex att hjälpbina skulle dö) så skulle hon dö.

Drottningen är också egentligen samma som arbetsbina fast hon har fått bättre mat under uppväxten därför blir hon en drottning. En drottning lever också i flera år medan arbetsbina bara lever i några månader (sommarbina som drar in honungen till vintern får inte använda den dom dör innan) arbetsbina arbetar helt enkelt ihjäl sig.
Jag vet faktiskt inte vilken jag skulle vilja vara. arbetsbi och arbeta mig själv till döds, drottning och vara helt beroende av andra + lägga 2000 äg/dag eller drönare och antingen då av att mitt könsorgan slits av eller av att bli utkastad på hösten för att drönare inte behövs under vintern

En kort film om biodling hos Malmöoperan.