Tiblan skrev:Problemet som jag ser det är att alla jobb och utbildningar flyttar till storstäderna till exempel Stockholm. Om alla utbildningar efter gymnasiet flyttas till landsort istället samt alla myndigheter så skulle man inte ha problemet med detta. Man river ju fullt schyssta lägenheter i Sverige för att ingen vill bo där och i Stockholm skövlar man naturen för man måste bygga bostäder. Nä, nånting är ju kardinalknas när man gör på det sättet.

De har slutat riva bostäder nu, det har blivit brist även på landsbygden. Där jag bor rev man lägenhetshus på nittotalet, men nu skall de bygga nytt istället. Anledningen är att det kommer så enormt många invandrare, efter att det blivit fullt i storstäderna har migrationsverket nu fått fixa bostäder även i småsamhällen till dom. Här där jag bor kunde man få en lägenhet på dagen för bara fem år sedan men idag kan man glömma det, nu skall de bygga nya hus till och med.

Bump!

Det är fortfarande kris på bostadsmarknaden. Det byggs för litet. Och det byggs för dyrt.

DN Ekonomi skrev:Byggkostnaderna i Sverige ligger drygt 70 procent över genomsnittet för EU, enligt lobbygruppen Nybyggarkommissionen.

Bristande konkurrens och politiskt bestämda och höga krav på allt från bullernivåer till tillgänglighet fördyrar byggandet.

http://www.dn.se/ekonomi/darfor-ar-det- ... dsmarknad/

Det sades ju förut att byggkostnaderna skulle sjunka pga ökad konkurrens när företag från hela EU skulle komma med anbud på byggandet. Men så blev det inte. Skulle man inte kunna få dispens från kraven på buller och handikappanpassning i bostäder för unga?

Något som fördröjer bostadsbyggande är att det är kommunerna som bestämmer vad som får byggas. Så när regeringen beslutat att bygga 250.000 lägenheter till år 2020 undrar man hur. De kan inte tvinga kommunerna, de måste locka. Och subventionera lägenhetsbyggandet får de inte göra längre.

Sedan har ju alla kommuninvånare rätt att överklaga kommunernas detaljplaner. Vilket ofta görs. De som redan har bostäder vill inte förlora sina grönområden och sin utsikt. "Bygg gärna, men inte där jag bor"

Kan vi lära av Tyskland?

DN Ekonomi skrev:Svenska politiker har kapitulerat i bostadspolitiken. Det har varit för mycket väljarfrieri genom åren som skapat dagens krisläge. I Berlin och Hamburg har politikerna visat en helt annan handlingskraft. Det anser Anna Granath Hansson, bygg- och fastig­hetsdoktorand vid KTH.

– Den tyska bostadspolitiken fokuserar mycket på socialt blandade bostadsområden, då segregation ses som ett stort samhälls­problem och är något man vill undvika. Här råder det heller inte någon brist på bostäder, säger Anna Granath Hansson.

http://www.dn.se/ekonomi/politikerna-ha ... politiken/

I Tyskland har man en flexiblare lagstiftning som gör att planeringsprocessen går snabbare. Dessutom samarbetar politikerna över blockgränsen. Låter som något Sverige borde ta efter men antagligen inte gör.

I Tyskland fokuserar man på billiga lägenheter till låginkomsttagarna, vilket bör innefatta de flesta ungdomar.

Vi får väl trösta oss med att vi har lägenheter av extra hög kvalitet i Sverige. Smakar det, så kostar det.

Alien skrev:Och subventionera lägenhetsbyggandet får de inte göra längre.

Vad är det som explicit hindrar detta?

För övrigt är det knepigt att ALLA bostäder skall handikappanpassas. Det kostar enormt. Mer effektivt vore att man anpassade en viss procent av alla bostäder och att handikappade fick förtur till just dessa.

Gripandekylig skrev:Med ett mer uppenbart behov av lägenheter åt människor som mer på riktigt lever bostadslösa utan tak över huvudet skulle man kanske kunna få folkopinionen att gå mot att sänka svenska krav m.a.p. högkvalitativa byggnormer, höga minimilöner bland byggarbetare och liknande. Vi får hoppas.

Sänkta löner för byggarbetare är utanför statens och folkopinionens kontroll och skulle ha marginell betydelse (lön för byggnadsarbetare utgör ca 18% av byggkostnaderna). Att sänka byggnormer är generellt en kortsiktig lösning som sannolikt straffar sig på sikt. Till exempel borde energieffektivitetskraven i de nationella byggnormerna istället skärpas och därmed minska enskilda kommuners behov av egna normer.

Sverige har troligen inte mycket högre byggkostnader än andra länder med jämförbar ekonomisk standard. Det finns dock exempel på att det idag är möjligt att bygga betydligt billigare. Byggkostnader hålls sannolikt uppe av bostadsbrist och höga hyror. Det är inte kapitalkostnader utan driftskostnader som har ökat stadigt (och dramatiskt) de senaste decennierna. Kapitalkostnaderna utgör ungefär en fjärdedel av de totala. Sambandet mellan produktionskostnad och hyra är svagt.

Privata fastighetsägare har höga avkastningskrav och är främst intresserad av att bygga i attraktiva områden för kapitalstarka personer. Olyckligtvis har allmännyttans produktion stadigt minskat de senaste trettio åren. Det krävs kraftfulla statliga riktade stimulansåtgärder får att få upp bostadsbeståndets ökningstakt till tillräckliga nivåer.


Moderator Alien: Flyttat från inte-latt-att-vara-sjuk-och-rik-t46159.html

Kanin skrev:

Gripandekylig skrev:Med ett mer uppenbart behov av lägenheter åt människor som mer på riktigt lever bostadslösa utan tak över huvudet skulle man kanske kunna få folkopinionen att gå mot att sänka svenska krav m.a.p. högkvalitativa byggnormer, höga minimilöner bland byggarbetare och liknande. Vi får hoppas.

Sänkta löner för byggarbetare är utanför statens och folkopinionens kontroll och skulle ha marginell betydelse (lön för byggnadsarbetare utgör ca 18% av byggkostnaderna). Att sänka byggnormer är generellt en kortsiktig lösning som sannolikt straffar sig på sikt. Till exempel borde energieffektivitetskraven i de nationella byggnormerna istället skärpas och därmed minska enskilda kommuners behov av egna normer.

Sverige har troligen inte mycket högre byggkostnader än andra länder med jämförbar ekonomisk standard. Det finns dock exempel på att det idag är möjligt att bygga betydligt billigare. Byggkostnader hålls sannolikt uppe av bostadsbrist och höga hyror. Det är inte kapitalkostnader utan driftskostnader som har ökat stadigt (och dramatiskt) de senaste decennierna. Kapitalkostnaderna utgör ungefär en fjärdedel av de totala. Sambandet mellan produktionskostnad och hyra är svagt.

Privata fastighetsägare har höga avkastningskrav och är främst intresserad av att bygga i attraktiva områden för kapitalstarka personer. Olyckligtvis har allmännyttans produktion stadigt minskat de senaste trettio åren. Det krävs kraftfulla statliga riktade stimulansåtgärder får att få upp bostadsbeståndets ökningstakt till tillräckliga nivåer.

Det håller faktiskt på att hända här i Stockholms län. Tunnelbanan ska byggas ut och det planeras 140000 nya lägenheter på under en 10 års period.

slackern skrev:Det håller faktiskt på att hända här i Stockholms län. Tunnelbanan ska byggas ut och det planeras 140000 nya lägenheter på under en 10 års period.

Enligt Boverkets prognos (http://www.boverket.se/globalassets/pub ... ggande.pdf) behövs det ca 261 600 nya bostäder i Stockholmsregionen 2012-2025, med störst behov i början av perioden.

Kanin skrev:

slackern skrev:Det håller faktiskt på att hända här i Stockholms län. Tunnelbanan ska byggas ut och det planeras 140000 nya lägenheter på under en 10 års period.

Enligt Boverkets prognos (http://www.boverket.se/globalassets/pub ... ggande.pdf) behövs det ca 261 600 nya bostäder i Stockholmsregionen 2012-2025, med störst behov i början av perioden.

Sant men det har byggts för lite under väldigt långtid så det är trotts allt en väldigt stor satsning. Men det sägs att det flyttar in 2 busslaster per dag till STHLM. Jag vet inte om dom menar länet eller Stockholms kommun.

Kanin skrev:Privata fastighetsägare har höga avkastningskrav och är främst intresserad av att bygga i attraktiva områden för kapitalstarka personer. Olyckligtvis har allmännyttans produktion stadigt minskat de senaste trettio åren.

Även kommunala fastighetsbolag har vinstkrav. Så att de inte bygger är naturligt. När miljonprogramhusen var nya märktes det inte om pengarna som skulle ha gått till underhåll istället användes i den kommunala verksamheten. I praktiken betalade alltså hyresgästerna en extra kommunalskatt via hyran.

Detta är en viktig anledning till att renoveringsbehovetet i miljonprogramområdena är så stort.

Vildsvin skrev:

Kanin skrev:Privata fastighetsägare har höga avkastningskrav och är främst intresserad av att bygga i attraktiva områden för kapitalstarka personer. Olyckligtvis har allmännyttans produktion stadigt minskat de senaste trettio åren.

Även kommunala fastighetsbolag har vinstkrav. Så att de inte bygger är naturligt.

Lagen kräver att de har marknadsmässiga avkastningskrav, men avkastningen är ändå lägre än i privata fastighetsbolag. Trots krav på affärsmässighet tar många kommunala bostadsföretag ett särskilt socialt ansvar. En allmännyttig verksamhet bör också generellt ha möjlighet till större långsiktighet i investering.

Framför allt finns det en större potential för bostadsbyggande i offentlig regi att lösa bostadsbristen, men då krävs ett helt annat politiskt ansvarstagande än de senaste regeringarna har visat upp.

Kanin skrev:Framför allt finns det en större potential för bostadsbyggande i offentlig regi att lösa bostadsbristen, men då krävs ett helt annat politiskt ansvarstagande än de senaste regeringarna har visat upp.

Medelsvensson har enorma bostadslån. Skulle man bygga massa billiga bostäder skulle medelsvenssons bostadsrätt bli värdelös och de politiker som genomdrev detta skulle inte bli omvalda.

När det gäller villor är amorteringstider på 200 år inte ovanliga idag. Så höga är lånen.

Läste om kraven för att få bli hyresgäst.

Hos det kommunala bostadsbolaget krävs bara att man har inkomst minst sex månader. Men inga krav på inkomstens storlek. Dessutom granskar företaget om man har tidigare hyresskulder el betalningsanmärkningar.

Privata bostadsföretag kräver mera. Den sökande måste ha en månadsinkomst före skatt som är minst tre gånger så stor som hyran. Om hyran för en trea är 11.500 kr/mån, måste inkomsten vara minst 34.500 kr/mån.

En student med studielån på 9.000 kr/mån har ingen chans hos de privata företagen. Företagen påstår sig vara oroliga för att hyresgästerna kan få betalningsanmärkningar och ekonomiska problem om de inte har tillräckligt hög inkomst. En person med socialbidrag kan få bostad hos det kommunala bolaget men inte hos de privata. Segregerat boende? Jajamensan!

Alien skrev:Företagen påstår sig vara oroliga för att hyresgästerna kan få betalningsanmärkningar och ekonomiska problem om de inte har tillräckligt hög inkomst. En person med socialbidrag kan få bostad hos det kommunala bolaget men inte hos de privata. Segregerat boende? Jajamensan!

De privata vill ha segregation. Det leder till högre status vilket leder till bättre urval av boende vilket leder till lägre utgifter och färre problem samt boende som bor längre, vilket genererar lägre kostnader.

Eftersom hyran är styrd leder lägre kostnader till högre vinst.

Plus att de boende blir mer nöjda med segregerade områden.

Så har det alltid fungerat, överallt.

Det är därför man måste ha starka och styrda allmännyttiga bolag eller bedriva social housing.

Bump igen!

Det finns fortfarande för få bostäder och i synnerhet för få billiga bostäder.

Enligt prognoserna skulle vi blivit ca 10 miljoner i Sverige år 2050. Men i stället blev vi det redan år 2017. De räknade inte med den höga invandringen.

DN 2018-08-08 skrev:Ett flerbostadshus tar i snitt tio år att bygga från ax till limpa. Processen inkluderar allt ifrån detaljplanering och bygglov, till överklaganden och själva byggandet. Det krävs därför god framförhållning.

De senaste åren har nybyggnationen tagit fart igen. I fjol färdigställdes 48.000 bostäder, varav 36.000 lägenheter i flerbostadshus. Så mycket har det inte byggts i Sverige sedan 1992. Ytterligare 3.000 bostäder tillkom förra året genom ombyggnation.

Enligt Boverkets senaste prognos behöver 93.000 bostäder byggas årligen i Sverige fram till 2020 för att täcka behovet. Det är alltså betydligt fler än de 48.000 bostäder som färdigställdes i fjol.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/fakta ... dsbristen/

I de allra flesta av kommunerna råder det bostadsbrist:

Av Sveriges 290 kommuner uppger 255 att det i dag är underskott på bostäder på marknaden, en ökning med 72 kommuner på två år. Bostadsbristen tar sig uttryck på olika sätt i landet. I vissa kommuner är läget ansträngt för grupper som är nya på bostadsmarknaden, såsom unga och nyanlända. I andra kommuner saknas det bostäder som är särskilt anpassade för den åldrande befolkningen.

Villor är förstås inget alternativ för unga ensamstående el låginkomsttagare. Mer för unga familjer men ofta bor en ensam pensionär i villan. Hade det inte varit bättre om en ung barnfamlj flyttat dit från sin trånga hyreslägenhet, som kunde gått till unga barnlösa par med ännu låga löner? Men varför flyttar inte pensionärerna till lägenheter? En orsak är förstås att det är jobbigt att flytta. En annan är att de får mindre yta för mera pengar. Villan är redan betald och har billigare månadskostnad. En tredje är reavinstbeskattningen.

Drygt 362.000 villor bebos av ensamhushåll. Det motsvarar en femtedel av samtliga villor. I majoriteten av dessa bor personer över 65 år – och de bor dessutom förhållandevis stort, genomsnittsvillan för denna grupp är på drygt 100 kvadratmeter. Som jämförelse bor en tvåbarnsfamilj på i snitt 30 kvadratmeter per person.

En del som skulle vilja flytta till ett ställe där det finns (fler) arbeten, kan inte det pga bostadsbristen. Andra kan inte flytta från sina föräldrar. Ytterligare andra kan inte flytta ihop och skaffa barn.

Snitthyran för en nybyggd hyresrätt på två rum och kök var 8.200 kronor i månaden år 2016. Det är 53 procent dyrare än hyran i motsvarande lägenhet i det befintliga beståndet.
Bostadsköerna är långa i alla de tre svenska storstäderna. Förra året var den genomsnittliga kötiden i Stockholms stad drygt tio år. Det gör det särskilt svårt för ungdomar, nyanlända och andra utsatta grupper att få en bostad.

Det är hög tid för en blocköverskridande överenskommelse från partierna för ett långsiktigt beslut. Men något sådant tycks inte vara på gång.

Enligt boverket minskade bostadsbyggandet med 20% i år och förväntas minska ytterligare nästa år.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/ ... marknaden/

Behovet av bostäder finns, men inte pengarna.

Då är det ju extra bra att riksdagen röstade igenom en budget där byggsubventionerna tagits bort.

Jag tror enda lösningen på byggandet är att låta boverket sänka kraven på bostäder så man kan bygga billigare. Folk måste bo mindre och enklare, om de nu inte kan finansiera ett lyxboende som vi har idag.

Huggorm skrev:Jag tror enda lösningen på byggandet är att låta boverket sänka kraven på bostäder så man kan bygga billigare. Folk måste bo mindre och enklare, om de nu inte kan finansiera ett lyxboende som vi har idag.

Jösses, ja. Har för mig att vi har varit inne på detta tidigare, men ja: en hel del av byggnormerna är onödigt fördyrande. Kikar man på gamla hus och lägenheter som inte uppfyller nutida normer ser man att det gick alldeles utmärkt att bo i alla fall.

Det finns tydligen särskilda ungdomsbostäder, men det är väl en droppe i havet.

För att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden väljer fastighetsägare att reservera vissa bostäder för unga. Ungdomsbostäder erbjuds i de flesta fall personer i bostadskön som är mellan 18 och 25 år. I vissa fall gäller en högre åldersgräns på 27 eller 30 år. Bostäderna är oftast mellan 20 och 40 kvadratmeter och har en relativt låg hyra.
---
Får du ett förstahandskontrakt så fortsätter det att gälla även efter att du fyllt 25 år. För korttidskontrakt gäller att du behöver flytta ut när hyrestiden tar slut, men du behåller å andra sidan din kötid.
---
Kompiskontrakt ger möjlighet för dig som är mellan 18 och 25 år att dela lägenhet och kontrakt med en kompis. Både du och din kompis ska vara mellan 18 och 25 år. Din kompis behöver också vara registrerad som medboende till dig. Båda står på kontraktet och har samma villkor. Lägenheterna förmedlas utifrån kötid.

I kompiskontrakten ingår inget besittningsskydd till lägenheten. Du behåller därför din kötid i bostadskön om du tackar ja till ett kompiskontrakt. Ett kompiskontrakt gäller under maximalt fyra år. Du kan inte byta din bostad under kontraktstiden.

https://bostad.stockholm.se/ungdom

Det verkar inte som att dessa lägenheter är enklare än vanliga lägenheter, bara små. Så de är bara billigare pga fastighetsägarnas godhet?

Känner till områden med små lägenheter som skulle passa låginkomsttagare och unga men de är så slitna att de anses obeboeliga nu. Det senaste området jag läste om var under en period asylboende. Förstår inte hur det kan bli så förstört.

Enligt Migrationsverkets standard bor det i snitt två personer per rum i en lägenhet, vilket är fler än snittet för en lägenhet i Sverige. Eftersom boendet är kortsiktigt är omsättningen i exempelvis lägenheter högre än vad det skulle vara om en privatperson skulle hyra lägenheten. På grund av det slits de lägenheter Migrationsverket hyr ibland mer än vad som bedöms som normalt slitage inom branschen.

https://www.migrationsverket.se/Andra-a ... enden.html

Problemet skjuts på framtiden om man har bostäder med låga hyror för mindre bemedlade för när det väl är dags för renovering så saknas pengarna. Det finns stiftelser i Göteborg som äger fastigheter med hyresrätter som ska hyras ut till fattiga, men när man nu börjar renovera och därför måste höja hyrorna så klagar de boende.

Men måste man höja hyrorna? Idén (även om det inte (längre) är lagstadgat) är väl att en del av hyrorna är just inbetalningar för kommande renoveringar.

Sen är det ju ofta så att bolagen passar på att höja standarden så att de kan höja hyrorna på grund av det, och alltså inte bara renoverar som underhåll - och det hjälper inte om hyresgästerna klagar och vore nöjda med befintlig standard.

Problemet beror ju till någon del på att det är brist på hyreslägenheter, tillgång och efterfrågan gör att uthyrarna har makten. När man så försöker lagstifta bort detta faktum så vill ingen bygga nya lägenheter och då blir bristen ännu större.

Det här är i-landsproblem! Typiskt

Det kan möjligen ses som ett i-landsproblem jämfört med människor i u-länder som inte har några bostäder alls utan måste sova på gatan.

Men det är illa nog om ungdomar inte kan flytta hemifrån, skaffa de jobb de vill ha i en annan stad el bilda familj pga brist på billiga bostäder. En bostad är inte vilken vara som helst utan en nödvändighet.