Alien skrev:Det är inte säkert att bostadsbidraget räcker till.

Den högsta hyra som kan ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag är till exempel 5 900 kronor per månad för en familj med två barn. Det beloppet har inte höjts sedan 1996.

5 900 kronor var en hög hyra 1996, men i dag är det under genomsnittet för en trerummare. Om familjen redan har en hyra på den nivån, påverkas inte bostadsbidraget alls om hyran skulle höjas till 8 000 kr, till exempel efter en större renovering.

https://hurvibor.se/avdrag-bidrag/bostadsbidrag/

Eller att socialbidraget räcker till:

UNT 6 april 2021 skrev:– Socialtjänsten godkänner inte en hyra över 3 000 kronor i månaden. Eftersom jag inte hittat någon lägenhet med den hyran bor vi i friggeboden, berättar Eva [ensamstående mor].

https://unt.se/artikel/j86o2y4r]

Huggorm skrev:

slackern skrev:

Huggorm skrev:Men om det nu skulle vara så, är cementfabriken i Estland miljövänligare än den på Gotland? Släpper den ut mindre CO2? Tillräckligt mycket mindre för att kompensera för de längre frakterna? Jag tvivlar.

Men hur svårt ska det vara att förstå att det är kalktäkten i Slite och inte fabriken som har blivit stoppad? Det stod ju till och med så i länken du länkade till.

Hur släpper en kalktäkt ut CO2? Problemet med den är grundvattnet i området, koldioxiden släpps ut när kalken bränns i stora ugnar. Nu har man ju bestämt att växthusgaser inte är så bra och cementfabriken i Slite släpper ut näst mest av all industri i hela landet.

Huggorm skrev:

antonius skrev:

Huggorm skrev:Jo, men grunden måste fortfarande vara av betong. Men det går förstås inte åt så mycket som när man bygger hela huset då. Å andra sidan är det ju brist på timmer också nu.

man kan sno en presenning och rulla in sig i under en bro, tur det finns så mycket broar att bo under, så att många ryms

Fast broar kan vi ju inte heller bygga fler av, utan betong

slackern skrev:

Huggorm skrev:

antonius skrev:
man kan sno en presenning och rulla in sig i under en bro, tur det finns så mycket broar att bo under, så att många ryms

Fast broar kan vi ju inte heller bygga fler av, utan betong

Finns ju ett par broar i Sverige som är byggda utav trä, i och för sig klarar dom nog inga tyngre transporter.

antonius skrev:

slackern skrev:

Huggorm skrev:Fast broar kan vi ju inte heller bygga fler av, utan betong

Finns ju ett par broar i Sverige som är byggda utav trä, i och för sig klarar dom nog inga tyngre transporter.

Stål mina herrar, stål, SSAB levererar stålbalk...

Här kollapsar bron över sjö i Ryssland mitt under körningen

slackern skrev:

antonius skrev:

slackern skrev:
Finns ju ett par broar i Sverige som är byggda utav trä, i och för sig klarar dom nog inga tyngre transporter.

Stål mina herrar, stål, SSAB levererar stålbalk...

I Ryssland verkar dom inte bygga särskilt hållbara broar.

Här kollapsar bron över sjö i Ryssland mitt under körningen

https://www.svt.se/nyheter/har-kollapsa ... -korningen

antonius skrev:Stopp för Cementa – innebär kris för LKAB, för stannar LKAB, stannar till slut hela Sverige. Ingen malm till SSAB, inget stål till ramar åt Volvo lastvagnar, eller Saab Scania, eller någon stålproduktion what so ever, då mina damer och herrar är det inte någon krisande byggsväng, utan total stopp...

”Det är en säkerhetsfråga och en förutsättning för modern, säker underjordsbrytning. Vi talar om väldigt stora volymer cement. Mer än vad som går åt till att gjuta bottenplattor åt alla småhus som byggs i Sverige”

https://www.dagensps.se/foretagare/stop ... -for-lkab/

UNT 7 augusti 2021 skrev:Det är omöjligt att täcka bortfallet från produktionen av cement i Cementas fabrik i Slite med import. Att få cement som når upp till svenska standarder kan ta upp till två år, enligt branschföreträdare.

Enligt Tidskriften Betongs granskning kommer det att ta lång tid att ersätta svensk cement med importerad. Schwenk Sverige är Sveriges största importör av cement och gör nu en kartläggning över hur företaget ska kunna hjälpa till om det blir brytningsstopp i Slite den 1 november. Enligt Schwenk Sverige är det omöjligt på kort sikt att ersätta de omkring två miljoner ton per år som fabriken i Slite producerar.

Ola Johansson operativ chef på Thomas Concrete Group som producerar och distribuerar fabriksbetong, ser heller inga möjligheter att på kort sikt ersätta cement från Slite med import. Detta eftersom det bara finns tre företag förutom Cementa som har hamnterminaler som kan hantera cement och dessa tre har inte den kapacitet som erfordras.

Den importerade cementen kommer ha en sämre miljöprofil än den som produceras i Slite och andra tekniska egenskaper som inte är anpassade för den svenska marknaden.

Alien skrev:Det är bekymmersamt med cementen. Inte så lätt att importera heller.

slackern skrev:

Alien skrev:Det är bekymmersamt med cementen. Inte så lätt att importera heller.

Varför skulle vi behöva importera cement? Vi som har läst artiklarna och fattat innebörden så har inte Cementas fabrik blivit stoppad utav en miljödom utan deras kalktäckt, så det bör ju vara hur enkelt som helst för dom att importera kalksten och producera cement, men klart att det är en kostnadsfråga det är inte lika billigt som att bryta den själv.

antonius skrev:

slackern skrev:

Alien skrev:Det är bekymmersamt med cementen. Inte så lätt att importera heller.

Varför skulle vi behöva importera cement? Vi som har läst artiklarna och fattat innebörden så har inte Cementas fabrik blivit stoppad utav en miljödom utan deras kalktäckt, så det bör ju vara hur enkelt som helst för dom att importera kalksten och producera cement, men klart att det är en kostnadsfråga det är inte lika billigt som att bryta den själv.

För att få ekonomi i det måste de ta kalk från något ställe som skiter i miljö eller har sämre kvalité osv, och då blir det protester och svårt att sälja cementen till köpare som har miljökrav på sin byggnation, det är en lång räcka av saker som måste följas...

slackern skrev:

antonius skrev:

slackern skrev:
Varför skulle vi behöva importera cement? Vi som har läst artiklarna och fattat innebörden så har inte Cementas fabrik blivit stoppad utav en miljödom utan deras kalktäckt, så det bör ju vara hur enkelt som helst för dom att importera kalksten och producera cement, men klart att det är en kostnadsfråga det är inte lika billigt som att bryta den själv.

För att få ekonomi i det måste de ta kalk från något ställe som skiter i miljö eller har sämre kvalité osv, och då blir det protester och svårt att sälja cementen till köpare som har miljökrav på sin byggnation, det är en lång räcka av saker som måste följas...

Vad jag har förstått så ägs Cementa utav ett tyskt företag och så vitt jag vet så finns det väldigt mycket kalksten i Tyskland. Om nu inte Cementa skulle lyckas att producera cement för att täcka Sveriges behov så kommer något annat företag att ta över, det är så kapitalism fungerar tillgång och efterfrågan.

antonius skrev:

slackern skrev:

antonius skrev:
För att få ekonomi i det måste de ta kalk från något ställe som skiter i miljö eller har sämre kvalité osv, och då blir det protester och svårt att sälja cementen till köpare som har miljökrav på sin byggnation, det är en lång räcka av saker som måste följas...

Vad jag har förstått så ägs Cementa utav ett tyskt företag och så vitt jag vet så finns det väldigt mycket kalksten i Tyskland. Om nu inte Cementa skulle lyckas att producera cement för att täcka Sveriges behov så kommer något annat företag att ta över, det är så kapitalism fungerar tillgång och efterfrågan.

Ja men en eventuell kund kan ha vissa miljökrav, och då kan det bli problem, men det går väl att lösa fast priserna går givetvis upp, och då kanske vissa byggmästare drar sig ur, om de inte kan köpa cement med ett visst certifikat. Ingen vill bygga något med fel cement, tänk om något innertak på en förskola rasar och klämmer ihjäl 20 ungar, då ligger det byggföretagets chef pyrt till...

UNT 23 OKTOBER 2021 skrev:Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) är glad över markförsäljningen.

– Det är ett tillskott av bostäder och utgångspunkten har varit att de ska vara mindre hyresrätter. Uppsala är en studentstad och första steget ut på bostadsmarknaden är inte så lätt, man konkurrerar med många andra. De här bostäderna behövs.

UNT 8 DECEMBER 2021 skrev:Åtta byggnader med 264 hyresrätter ska byggas i Nyby. Lägenheterna är små ettor, tvåor och treor. "Det finns väl ingenting som Uppsala behöver mer än yteffektiva lägenheter för ungdomar", säger Johan Berg, vd vid Fortis fastigheter.

Det som ska byggas är små ettor, tvåor och treor. Hälften av lägenheterna är ettor.

– De är tänkta som ungdomsbostäder. Vi har inte medel att styra vem som bor där, det kan bli vem som helst, men det har vi planerat för.

Johan Berg berättar att de nya lägenheterna ska bli energieffektiva med solceller på taket och värmeåtervinning.

Fenren skrev:

Alien skrev:Företagen påstår sig vara oroliga för att hyresgästerna kan få betalningsanmärkningar och ekonomiska problem om de inte har tillräckligt hög inkomst. En person med socialbidrag kan få bostad hos det kommunala bolaget men inte hos de privata. Segregerat boende? Jajamensan!

De privata vill ha segregation. Det leder till högre status vilket leder till bättre urval av boende vilket leder till lägre utgifter och färre problem samt boende som bor längre, vilket genererar lägre kostnader.

Eftersom hyran är styrd leder lägre kostnader till högre vinst.

Plus att de boende blir mer nöjda med segregerade områden.

Så har det alltid fungerat, överallt.

Det är därför man måste ha starka och styrda allmännyttiga bolag eller bedriva social housing.

Hyresgästföreningen skrev:1. Social housing angriper symtomen inte problemet
---
2. Social housing är en bakväg till marknadshyra
---
3. Social housing ökar segregationen
På 1930-talet prövades i Sverige en social housing-modell med så kallade barnrikehus som innebar lägenheter med subventionerad hyra avsedda för inkomstsvaga familjer. Barnrikehusen avvecklades några år senare, bland annat för att husen slets ned fort och fick en negativ social stämpel. Istället valde man att satsa på en generell social bostadspolitik.
---
”Kärnan i social housing är att förbjuda hyresgäster med en inkomst över en viss nivå att bo i lägenheterna – det är alltså segregerande och utpekande i sin grundidé” skriver exempelvis Sandro Scocco, utredningschef för Bostad 2030.
---
En viktig skillnad mellan social housing och sociala kontrakt är att lägenheter med sociala kontrakt är utspridda i kommunen, så att man inte kan se vad som är en social bostad, vilket har betydelse för den boendes integritet. Social housing däremot är ofta koncentrerat till vissa fastigheter eller bostadsområden, med konsekvensen att fastigheten eller området stigmatiseras/får en negativ social stämpel.

Alien skrev:Nackdelen med den övre inkomstgränsen är att om man går från arbetslöshet till arbete, från deltid till heltid el från lågavlönad till mer högavlönad, då kan man behöva flytta från sin bostad. (Den som får bostadsbidrag kan också anse att det inte är någon idé att få högre lön, eftersom man då förlorar bostadsbidraget. Men man behöver iaf inte flytta.)

Hyresgästföreningen är kritisk mot "social housing".

Hyresgästföreningen skrev:1. Social housing angriper symtomen inte problemet
---
2. Social housing är en bakväg till marknadshyra
---
3. Social housing ökar segregationen
På 1930-talet prövades i Sverige en social housing-modell med så kallade barnrikehus som innebar lägenheter med subventionerad hyra avsedda för inkomstsvaga familjer. Barnrikehusen avvecklades några år senare, bland annat för att husen slets ned fort och fick en negativ social stämpel. Istället valde man att satsa på en generell social bostadspolitik.
---
”Kärnan i social housing är att förbjuda hyresgäster med en inkomst över en viss nivå att bo i lägenheterna – det är alltså segregerande och utpekande i sin grundidé” skriver exempelvis Sandro Scocco, utredningschef för Bostad 2030.
---
En viktig skillnad mellan social housing och sociala kontrakt är att lägenheter med sociala kontrakt är utspridda i kommunen, så att man inte kan se vad som är en social bostad, vilket har betydelse för den boendes integritet. Social housing däremot är ofta koncentrerat till vissa fastigheter eller bostadsområden, med konsekvensen att fastigheten eller området stigmatiseras/får en negativ social stämpel.

https://www.hyresgastforeningen.se/var- ... l-housing/

Hyresgästföreningen skrev:En viktig skillnad mellan social housing och sociala kontrakt är att lägenheter med sociala kontrakt är utspridda i kommunen, så att man inte kan se vad som är en social bostad, vilket har betydelse för den boendes integritet.

Hem & Hyra 20 JUNI skrev:Det var en outhärdlig stank som spred sig i hyreshuset på Rosengård. Grannarna upplevde den så pass obehaglig att de i perioder inte klarade av att vistas i trapphuset. Men det slutade inte där, stanken letade sig även in i deras egna lägenheter.

Även besökare, som hantverkare eller fastighetsskötare, som kom till huset reagerade. Utanför 69-åringen dörr blev lukten extra intensiv.

”Lukten fanns i trappuppgången i samband med att vi kom in och den blev starkare när vi kom fram till lägenheten. Öppnade brevinkastet och kände den starka lukten”, vittnade en anställd hos bostadsbolaget.

Under flera år försökte fastighetsägaren komma in för att få göra en inspektion och om möjligt identifiera källan till den obehagliga lukten. Men hyresgästen ville inte samarbeta och lyssnade heller inte på varningar.

För drygt ett och ett halvt år sedan blev mannen till slut uppsagd med anledning av stanken och domstolsprocessen med efterföljande överklagande tog slut förra våren. Då kastade Svea hovrätt ut mannen vilket innebar att han flyttade efter att ha bott över 30 år på adressen.

Efter beslutet kunde fastighetsägaren för första gången genomföra en fullständig inspektion av bostaden. Enligt bedömningen var tvårummaren vanvårdad och totalt obeboelig. Hyresvärdens fakturor visar att i stort sett hela lägenheten har renoverats sedan dess och att den gamla inredningen har bytts ut, från mindre saker som eluttag och dörrkarmar till helt nytt kök.

DN Ekonomi idag skrev:Hyresgästföreningen har sedan år 1997 undersökt boendesituationen för unga vuxna i Sverige, och konstaterar att det blir allt svårare för unga att flytta hemifrån. Deras senaste rapport från 2023 (de ger ut en vartannat år) visar att var fjärde ung vuxen mellan 20 och 27 år bor kvar hemma hos sina föräldrar. Det är dubbelt så många som när Hyresgästföreningen påbörjade undersökningen.
---
Bland unga som har flyttat hemifrån lever 45 procent på mindre än Konsumentverkets basnivå efter att boendet är betalt.

– Man skulle behöva stärka bostadsbidraget. Trots att boendekostnaderna ökar så är det allt färre som får bostadsbidrag. Det handlar om att det finns maxgränser för bostadsbidrag, hur mycket man kan få stöd för. Går man över det anses man ha för dyra kostnader, säger Julia Synnelius.

– Allt det här beror ju på att det byggts alldeles för lite, och att de hyresrätter som har funnits har ombildats under lång tid. Hyresrättsbeståndet har urholkats under 2000-talet, menar Julia Synnelius.
Tvärt emot behoven har bostadsbyggandet bromsat in, enligt Boverket. Enligt Boverkets senaste beräkning behöver det tillkomma 67 000 bostäder per år fram till år 2030. Men förra året ska bara cirka 27 000 bostäder ha påbörjats, och i år väntas ungefär lika många börja byggas.

– Bostadsbristen drabbar unga värst, säger Julia Synnelius.

För att kunna köpa en etta någonstans i Storstockholm krävs en månadslön på 37 000 kronor och en kontantinsats på 366 651 kronor, enligt beräkningar från Mäklarsamfundet som utgått från priser i december 2023.

Sveriges befolkning väntas växa med 54 000 personer per år fram till 2040, enligt Statistikmyndighetens (SCB) senaste prognos.
---
Och det här får betydelse för bostadsbyggandet, menar statliga banken SBAB. I en ny rapport bedömer banken att 30 000 nya bostäder per år räcker, om man också tar hänsyn till människors betalningsförmåga.

Det är en mycket stor skillnad jämfört med Boverkets uppskattning att det behövs 67 000 bostäder per år fram till 2030.

SBAB utgår från betalningsförmåga, vare sig det gäller ägda bostäder eller hyrda. Och med det måttet så menar banken att det råder i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan och att 30 000 nya bostäder per år fram till 2030 räcker.