Aspergare har ofta mkt svårare än NT-folk att få en anställning efter avslutade studier vid t ex folkhögskola, universitet. Det jag undrar är hur alla löser sina ekonomiska svårigheter som följer när ni tagit studielån under studietiden (kan bli måånga år tillslut) o sedan inte får jobb..

En del hamnar tillslut hos AF, andra ordineras sjuk- eller aktivitetserättning och har det som enda inkomst. Hur överlever ni?

Oavsett hur höga studielånen är behöver du inte betala mer än 5% av inkomsten (7% för de över 50 år, 4,29% för mig...). De som inte får mer än lägsta sjuk-/aktivitetsersättning behöver inte betala något alls och kan få lånet avskrivet. Jag kommer aldrig att betala hela mitt studielån (det kommer knappt att minska alls).

Jag överlever ekonomiskt utan problem genom att leva snålt och ha små behov.

Jag begärde först samordning av mina två olika typer av studielån. Sedan skrev jag över de äldre till de nyare och fick en lägre årsavgift (4% av senast taxerade inkomst om jag minns rätt). Eftersom jag aldrig kommer att hinna betala tillbaka dem spelar det ingen roll hur mycket som till slut skrivs av när jag blir ålderspensionär. Vad jag betalar växlar mellan åren. I år ligger det omkring 1300 per månad.

Kanske skulle sätta sig i skolbänken 6 år kanske
man blir en människa......

Men de klart studielån....ja om man inte behöver betala av
allt vore de ju bra.

Jag har aktivitetsersättning och då behöver man inte betala tillbaka studielånen medan man har det. Det tog ett helt år innan jag fattade det. Att ansöka om anstånd var superlätt, man gick bara in på CSN:s hemsida och fyllde i en kort blankett. Däremot får man såklart börja betala tillbaka senare om man börjar jobba.

Jag kollade upp det där med nedsättning/avskrivning av studielån när jag hade aktivitetsersättning och det visade sig att jag var tvungen att betala så jag har betalat av hela mitt lån (vilket inte var så högt iofs). Så det där att man inte behöver betala måste vara nåt nytt de senaste åren.