Jag är i akut behov av råd, och tänkte att någon här kanske har erfarenhet. Snabba svar uppskattas.

Jag har precis tagit studenten och ska ansöka om aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Jag har AS och psykiska problem som hindrar mig från att fungera och klara mig på arbetsmarknaden i dagsläget, och ska inte söka till högskolan. Jag fick min aspergerdiagnos när jag var barn och det är det enda underlägg jag har, eftersom jag aldrig tagit kontakt med läkare/BUP/psyk för mina problem. Nu har jag en blankett att fylla i och diagnoser/utlåtanden att bifoga. Jag klarade inte av att söka hjälp samtidigt som jag hade skolan, utan tänkte skjuta upp det tills gymnasiet var avklarat, men jag klarar mig inte utan ersättning och det kan ta tid att få, så ansökan måste in.

På FK sa de att jag skulle skicka in det jag har och att det gick att komplettera i efterhand, men jag vet inte hur jag ska gå till väga. Jag antar att de inte godkänner en ansökan med enbart AS-diagnosen och utlåtandet från när jag var barn. Jag ska beskriva varför jag inte kan arbeta, men kan jag skriva utifrån hur jag upplever det eller bara fastställda diagnoser? Räcker det att skriva en diagnos och allt det innebär eller måste jag beskriva hur diagnosen påverkar mig personligen?

Jag vet inte hur min ansökan bedöms. Jag måste skicka in den så snart som möjligt för att kunna få retroaktiv ersättning (?) om detta tar lång tid. Jag är rädd för att de bara bestämmer att den inte duger och inte ber om komplettering eller gör någon vidare utredning. Förutom AS är jag helt isolerad, fungerar inte socialt (kan inte socialt samspel och har ångest), lider troligen av depression, har sömnproblem och är ständigt utmattad, men jag har som sagt inga andra diagnoser än AS - jag kan väl inte skriva allt detta i ansökan utan diagnos? Hur tungt väger enbart AS?

Min viktigaste fråga är - vad blir konsekvenserna om jag skickar in en ofullständig eller otillräcklig ansökan? Kan jag förlora chansen till aktivitetsersättning om jag gör misstag?
Jag är osäker på vart jag ska vända mig. Hjälp skulle vara otroligt uppskattat.


Moderator Alien: Delade in texten i stycken för större läsbarhet.

Kan tänka mig att de vill ha en bedömning av ditt nuvarande tillstånd från en läkare. Spontant känns det som att en myndighet inte kan fatta beslut på att en medborgare skickar in ett brev där de i princip skrivit att det inte mår bra. "Hej. Jag kan inte arbeta kan jag få ersättning?", det krävs en läkare som gör en bedömning av din arbetsförmåga.

Skaffa ett läkarutlåtande borde vara första prioritering.

Ja, men vart ska jag vända mig först - vården, eller FK för att de ska skicka mig vidare eller sköta undersökningen själva? Vad jag har förstått är det möjligt att få retroaktiv ersättning från och med när första ansökan skickades in. Jag klarar mig inte en lång period utan ersättning.
Att göra en psykiatrisk undersökning borde ta tid, det är inte direkt något man kan gå till vårdcentralen för...

Håller med Azo. Det ökar ens chanser att ha en läkare vid sin sida som förstår en. Man får räkna med att det behövs tid för att hitta en läkare som passar en. Det är viktigt att man får en bra relation med sin läkare, och att denne förstår ens problem för att kunna skriva intyg.

Ta kontakt med en läkare hos psykiatrin, boka en tid. Förklara situationen så skriver denne en bedömning. Bifoga utlåtande tillsammans med ditt eget brev, ett andra utlåtande från någon som känner dig väl kan med vara bra. Har du inte behövt ha kontakt med psykiatrin som vuxen kan det bli knepigt, beror mycket på kommunen du bor i

Håller med ovanstående. Jag väntar själv på svar om aktivitetsersättning.
Hör av dig till psykiatrin och be om att få en tid där. Där har dem läkare och psykologer som kan hjälpa dig med detta. Det är en läkare som ska skriva ett speciellt läkarintyg som fk kan basera sin bedömning på.

Pratade senast igår med fkassan då dem ringer en och man kommer få svara på lite frågor och beskriva hur ens vardag ser ut. Går du på några mediciner? Får du hjälp för dina sömnproblem? Är habilitering någonting som du kan tänkas behöva? Vad är det som gör att du inte är arbetsför idag och vad kan du tänkas behöva för hjälp under tiden? Är din arbetsförmåga nedsatt i mer än ett år?

Läkare eller psykolog kan också hjälpa dig att fylla i själva blanketten för aktivitetsersättning, dem har mer erfarenhet och hjälper dig mer än gärna när du själv inte riktigt vet vad som är viktigt/relevant att fylla i.

det kommer ta tid, hur man än gör tyvärr. tror de har handläggningstid på typ 90 dagar (om allt är i ordning dvs, och det är det nästan aldrig...).
men det finns möjlighet att under tiden du väntar få försörjningsstöd från soc, om du är sjukskriven (så där behövs också läkarkontakt, men har du en bra läkare på vc så kan det ordnas den vägen). så var det iaf för mig, och minst en till jag känner som också haft aktivitetsersättning. när ersättningen sedan beviljades betalades de pengar jag fått från soc tillbaka automatiskt direkt från fk, från den summan jag fick retroaktivt.

den retroaktiva summan räknas från den månad du skickat in ansökan från första början, oavsett hur lång tid det sen tar.
jag har fått avslag första gången alla gånger jag sökt aktivitetsersättning (man måste juh söka om efter ett eller flera år) men överklagat med hjälp av min läkare som då skrivit ett nytt, "skarpare" intyg och då har det gått igenom. det är JÄTTEvanligt att få avslag så oroa dig inte om du får det, bara överklaga!

det här är en svår och krånglig process och det säger jag inte för att du ska ge upp eller så, utan för att du ska vara förberedd på att det kommer ta en massa energi och förhoppningsvis inte tappa hoppet ändå.
har du någon i din närhet (familj, vän etc) som kan hjälpa dig att få reda i alla papper och intyg och kontakter är det en stor hjälp, alternativt en kurator som brukar kunna gå att få tag i via psyk eller vc (eller socialtjänsten tror jag).

du kan söka hur många gånger som helst, så om det inte funkar av någon anledning finns det inget som säger att du inte kan göra fler ansökningar om det behövs.
det är också deras skyldighet att meddela om och på vilket sätt din ansökan inte anses komplett så "skicka in det du har" är en bra grej att ta fasta på, det kommer inte skada dina möjligheter att få ersättning.

jättelycka till!

och glöm inte att samtidigt ansöka om bostadstillägg också (om du inte redan fått reda på att man kan det)!

LostInAForest skrev:det kommer ta tid, hur man än gör tyvärr. tror de har handläggningstid på typ 90 dagar (om allt är i ordning dvs, och det är det nästan aldrig...).

Kan ta betydligt mer tid än så.

I mitt fall sökte jag om om förlängning typ i Februari. Ungefär vid semestern fick jag avslag, så jag överklagade. Således 6 månader. Efter typ 4 månader kom avslag från försäkringskassans omprövningsnämnd. Sen överklagade jag till förvaltningsrätten. Då jag bad om extra tid för kompletterande så fick jag en extra månad. Sen tog det de ungefär en månad att bevilja mig 100% i aktivitetsersättning, försäkringskassan avslog helt. Så det gick från 0 till 100% när domstolen kollade på det.

Men där tog det ca. 1 år från första ansökningsblankett om förlängd aktivitetsersättning, tills jag fick beslut om det. Okej att det ingick två överklagningar, men det tar tid och är ingen lätt match. Så man får förbereda sig på att slåss med näbbar och klor. Och vid avslag kan man alltid överklaga. Första rundan är man tvungen att göra hos Försäkringskassan, där är risken väldigt stor det också blir avslag, men ge inte upp! Det är en chockerande stor del av alla fall som går till domstol som får rätt. Försäkringskassan har i uppdrag att avslå så många som möjligt och inte att följa lagen, domstolen däremot har i uppgift att följa lagen (låter karskt, men det verkar så).

Och oavsett hur förbannad och besviken du blir på handläggaren, ta det lugnt och argumentera, sänd in papper, skriv gärna ett personligt brev till de om din situation osv men bli inte otrevlig, det leder ingenstans. Argumentera för din sak, och tänk på att det är du som har rätt och inte de. Och tro mig, det är lättare sagt än gjort. Själv var jag ändra att vilja strypa min handläggare mer än en gång.

Som sagt, i mitt fall avslog Försäkringskassan ersättning helt. Men domstolen dömde ut försäkringskassans argumentation totalt och gav mig hel ersättning. Och förvaltningsrättens handläggningstid var bara en månad, och det utkast domstolen kom med var betydligt mer genomarbetat än det försäkringskassan kom med. Då syftar jag inte på att domstolen gav mig rätt, utan det stod betydligt mer utförligt hur de har bedömt och varför. De tog också upp betydligt mer information om mig än försäkringskassans handläggare, de genomförde således deras uppdrag på det sätt man bör göra. I försäkringskassans fall liknade avslaget mer någon form av standard fras vid avslag, medan förvaltningsrättens var genomarbetat och de nämnde en hel del information som försäkringskassan frånsett.

Men det är inte lätt att slåss mot försäkringskassan och det kan bli en väldigt jobbig procedur. Så stöd från vänner och släkt är viktigt, och ta gärna hjälp från föräldrar, syskon, nära vänner osv. Att göra allt helt själv skulle jag inte rekommendera. Om jag inte haft stöd från vänner och mina föräldrar hade jag aldrig klarat det.

Systemet verkar helt sjukt, era berättelser är inte roliga att läsa. Men det är bra att jag fick veta.
Jag hade förväntat mig att det skulle vara tufft, men jag tycker det är sjukt att man ska behöva gå igenom detta när man är som allra svagast. Det är inte lätt att kämpa och vara övertygande när man har svåra problem med sociala kontakter, till exempel. Det verkar som de står för mycket onödigt lidande när de avslår fastän domstolen skulle godkänna.
Tack för all information!

Vi har tagit hjälp av en person på LSS. Om man inte kan/vill sätta sig in i regelverket eller har svårt med sociala kontakter, så kan det vara en bra lösning.

anonym_94 skrev:Systemet verkar helt sjukt, era berättelser är inte roliga att läsa. Men det är bra att jag fick veta.
Jag hade förväntat mig att det skulle vara tufft, men jag tycker det är sjukt att man ska behöva gå igenom detta när man är som allra svagast. Det är inte lätt att kämpa och vara övertygande när man har svåra problem med sociala kontakter, till exempel. Det verkar som de står för mycket onödigt lidande när de avslår fastän domstolen skulle godkänna.
Tack för all information!

Åter igen beror mycket på vilken kommun du bor i jag har haft det lätt i Blekinge regionen men Skåne var all myndighetsutövning ett helvete att ha och gör med...

Man kan gå via psykiatrin för att få sjukpenning och eller sjukersättning. Den kanske dock inte blir permanent.

Det kan handla om depression och Asperger.

Hej! Jag har ansökt om att få komma till Daglig verksamhet och hade tänkt att även ansöka om aktivitetsersättning, men då säger min läkare att han inte vill skriva ett intyg om att jag inte klarar av ett vanligt arbete.. Jag förstår inte varför, jag hade lätt kunnat förklara för honom varför och så. Men han har aldrig ens träffat mig, han har bara läst min diagnos och pratat lite med min psykolog.Det är min psykolog som fixat mina mediciner och allt, har aldrig behövt träffa denna läkare. Så hur fan kan han veta att jag "klarar" ett vanligt arbete?

Hur ska jag göra?
Får panik!

jag har haft typ tusen praktiker, har aldrig mått bra eller trivts (har typ alltid skolkat eller blivit sjukskriven). Fick även hoppa av min första gymnasieskola pga. att jag inte klarade praktiken. Så hur tänker dom att jag skulle klara av att arbeta?
Jag har redan pratat med min LSS handläggare om att få komma till daglig verksamhet, har skickat in papper och pratat om det lite med henne.. Men det kommer ju inte gå om inte försäkringskassan får ett läkarintyg och beviljar mig aktivitetsersättning.
Kan min LSS handläggare intyga om att jag inte klarar av ett arbete? Kan hon prata med försäkringskassan istället?

Förlåt för att jag skrev så långt, men jag hoppas att ni här på sidan kan hjälpa mig..

Kram. Jossan

Moderator Alien:Slog ihop med tidigare tråd om aktivitetsersättning.

Jaa du. Kul det blivit i vården. Att inte ens få träffa den läkare som fattar beslut. Helt sjukt. Ja, vad säger man?

kiddie skrev:Jaa du. Kul det blivit i vården. Att inte ens få träffa den läkare som fattar beslut. Helt sjukt. Ja, vad säger man?

Jaa, ellerhur.. hur tänker dom.. Hur kan en läkare sitta och säga att jag klarar av ett arbete när han aldrig träffat mig..

Nånting måste du väl kunna klara? Eller är det helt kört?

RainBowChild skrev:Nånting måste du väl kunna klara? Eller är det helt kört?

Jag vet inte, det känns ganska kört. Jag har haft praktik på dagis, bageri, klädaffär, mataffär, blomaffär...Inget har vart särskilt bra..

Gå till en annan och mer förstående läkare helt enkelt?

@strondie: Känner igen mig i det där, har aldrig heller passat in riktigt nånstans. Vad har du för diagnos då? Om det är okej att man frågar?

Don't panic! För det kommer lösa sig på ett sätt eller annat.

Aktivitetsersättning är ju också bla till för att kunna leva på medans man kollar på om det finns något arbete eller någonting man kan göra.

Blue86 skrev:Gå till en annan och mer förstående läkare helt enkelt?

Jo, men får man bara gå och göra det sådär?

RainBowChild skrev:@strondie: Känner igen mig i det där, har aldrig heller passat in riktigt nånstans. Vad har du för diagnos då? Om det är okej att man frågar?

Don't panic! För det kommer lösa sig på ett sätt eller annat.

Skönt att höra att jag inte är ensam om det. Jag har Aspergers syndrom.

Blue86 skrev:Aktivitetsersättning är ju också bla till för att kunna leva på medans man kollar på om det finns något arbete eller någonting man kan göra.

Hur menar du? Så jag borde bli beviljad det, trots att dom inte är säkra eller hur tänker du?

@strondie: Hela poängen med en läkare är ju att dom ska lyssna på vad du har att säga, så precis som Blue86 säger skaffa en ny läkare för visst får man göra det.

Jag har själv aktivitetsersättning just nu men förstår inte ens hälften av vad allt innebär, dock har jag en kontaktperson som hjälper mig. Om du inte har en så kan jag rekommendera det.

RainBowChild skrev:@strondie: Hela poängen med en läkare är ju att dom ska lyssna på vad du har att säga, så precis som Blue86 säger skaffa en ny läkare för visst får man göra det.

Jag har själv aktivitetsersättning just nu men förstår inte ens hälften av vad allt innebär, dock har jag en kontaktperson som hjälper mig. Om du inte har en så kan jag rekommendera det.

Okejj, får helt enkelt be om att få komma till en annan läkare..
Jag är beviljad kontaktperson, men inte hunnit få någon ännu.
Får jag fråga hur gammal du är? Har du bara aspergers? Hur länge har du haft aktivitetsersättning?
Du måste inte svara..

@strondie: Jag är 29, bara Aspergers. Jag har haft Aktivitetsersättning sen 2008 men när man blir 30 så får man det inte längre så man får väl se vad dom hittar på då xD

Fråga på du bara, det är inte lätt när man inte vet saker (har själv suttit i den sitsen).