Det finns två saker som kritiseras ang gymnasiets praktiska program.

1. Att de har för dålig anknytning till yrkesbranschen.

DN skrev:Nya siffror visar att många elever i årskurs två inte har haft någon eller bara begränsad kontakt med sin framtida bransch. ”Det är skrämmande”, säger Skol­inspek­tio­nens utredare.
---
DN har tagit del av en hittills opub­licerad enkät från undersökningen som besvarades av 815 elever i årskurs två på de mest avhoppsdrabbade programmen.

Trots att både regeringen och oppositionen betonar vikten av en nära kontakt mellan yrkesprogrammen och yrkeslivet säger en stor del av eleverna att de har haft väldigt liten eller ingen kontakt alls med personer från det yrke de studerar till.

Nästan en tredjedel av eleverna har inte haft någon praktik. Det i sig är inte konstigt eftersom praktiken ofta ligger under det sista året på utbildningen. Men bara 45 procent av eleverna säger att de har fått besök på skolan av personer som arbetar med yrket de utbildar sig till. En fjärdedel av eleverna säger att de inte fått besök, och 30 procent att de inte vet. En tredjedel, 34 procent, av eleverna säger dessutom att de inte har gjort ett enda studiebesök på en arbetsplats.

http://www.dn.se/valet-2014/elever-dali ... rkeslivet/

2. Att yrkesprogrammen inte är högskoleförberedande

Med gymnasiereformen 2011 beslutade regeringen att yrkeselever inte längre behöver läsa till högskolebehörighet, även om möjligheten finns. Oppositionen har protesterat och lovat att återinföra kravet på högskolebehörighet om de vinner valet.
---
Helén Ängmo säger att det är svårt att på förhand veta vad det skulle innebära om Socialdemokraterna vinner valet och får igenom kravet om att på nytt göra yrkesprogrammen högskoleförberedande.

– Ett viktigt syfte med reformen 2011 var att programmen skulle yrkesprofileras mer. Ska man gå tillbaka till ett annat system måste man sannolikt utreda hur man ska balansera de högskoleförberedande och de yrkesprofilerade delarna i utbildningen, säger hon.

Ja, jag har också svårt att förstå varför yrkesprogrammen ska behöva vara högskoleförberedande. Man går ju de programmen för att de ska leda till ett yrke, inte för att läsa vidare på högskolan.

Men detta vill S, V och Mp.

Som det nu är så kan elever välja till kurser för att få högskolebehörighet men det är frivilligt.

Man ska kunna komplettera med komvux påpekar C och Sd. Ja, här håller jag med.

Yrkesprogrammen är till för dem som vill ha mindre teori och en yrkesutbildning. De kan vara trötta på det teoretsika, men de är ingen lösning för de som bara är skoltrötta och tror att det bara är att glida med.

DN skrev:Dålig information till skoltrötta högstadieelever leder till avhopp på gymnasiets praktiska program. Det säger både elever och skolpersonal på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium. ”Yrkesprogram är ingen räkmacka”, säger eleven Marcus Lundin.

Skolinspektionen har i sin granskning av yrkesprogrammen upptäckt stora brister som kan leda till ökade avhopp. På Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium har rektorn och grundaren Hans Cederberg ett eget knep för att tidigt upptäcka elever i farozonen.

– Vi tar med alla de nya eleverna för att köra gokart. Innan de får köra ger vi dem tydliga förhållningsregler. I varje klass är det alltid en handfull elever som struntar i allt vi sagt. Då tar vi in föräldrarna dagen efter och ställer ett ultimatum. Antingen gör eleverna som vi säger i fortsättningen, eller så kan de sluta.

http://www.dn.se/valet-2014/det-finns-i ... gymnasiet/

Smart tycker jag. De elever som inte kan el vill lyda, dvs följa reglerna, passar ju inte på en arbetsplats där den som inte följer reglerlna riskerar eget och andras liv och hälsa.

Men den metoden kan inte användas om gymnasieskolan blir obligatorisk, som socialdemokraterna lovat.

– Folk tänker att det är slappt på praktiska program men det stämmer inte. Det är tråkigt för dem som hamnar på fel linje och det är tråkigt för oss om det börjar många oansvariga på vår utbildning, säger Marcus Lundin som läser tredje året på transportprogrammet.

Det är alltså frivilligt för elverna att välja extra kurser som ger högskolebehörighet.

I somras var det bara 13 procent av eleverna på transportprogrammet som hade studerat de extra kurserna och gick ut med behörighet.

Detta gör att jag inte tror på obligatoriska högskolebehörighet. Eleverna är ju inte intresserade. Kanske blir de det om några år, men då bör komvux finnas som en möjlighet.

Jag håller helt med. Det viktiga är att dessa elever får en yrkesexamen så de blir anställningsbara. Vill de senare läsa vidare på högskola skall det vara enkelt att läsa in högskolekompetens. Dessa kurser bör vara möjliga att läsa på distans eller som kvällskurs så att de kan behålla sitt gamla jobb så länge som möjligt och slippa studiebidraget.