Jag har 100% aktivitetsersättning. Fick det efter att F-kassan blev klar med sin utredning som tog nästan ett halvår. Under tiden hade jag socialbidrag och allting skulle redovisas. Alla konton, inkomster/utgifter. Jag jobbade "ideellt" som ledare i en förening då och fick 400:-/termin som arvode. Men när de pengarna kom in på kontot så drog soc. bort det från nästa månads utbetalning.

När allt blev klart fick jag aktivitetsersättning från FK samt vårdersättning på ca 200:-/dag från TryggHansa (utbetalat månadsvis).

Jag fick efter 3 år förlängd ersättning på 1 år, men min gode man ringde och pratade med läkaren och förklarade på ett bättre sätt så han ändrade i sitt läkarutlåtande så jag blev beviljad 3 år till sedan. Och då betalade TryggHansa ut "ekonomisk invaliditet" i stället.
Nu har jag 1 år kvar, får se vad som händer då...

Deadly_Nightshade skrev:

Richard skrev:Jag antar att jag har det rätt gott ställt då... Har sjukersättning som jag håller på att förnya o hoppas jag får behålla den, ev. kommer den att minskas lite, iom. jag har passerat 30 år. Nu får jag ut lite mer än 14 000 kr.

Fast sist jag skulle förnya den, så glömde jag det. Då fick jag gå till soc. De betalade allt utom bil-kostnader, telefon, internet o sånt. Men fick ut runt 10 000 kr iaf. Men ja, de vill ha konto-utdrag. Men det är tur att man kan ha hemliga konton utomlands...

Jag har fri tandvård också.

14 000? Det låter ovanligt mycket. Det är ju fan mer än vad många låginkomsttagare har kvar efter skatt.

Har du lust att redovisa det där lite mer i detalj? Har du bostadstillägg och sådana saker då också?

Alltså no offense till dig som person men det är ju något allvarligt fel på samhället när vissa människor kan få så pass mycket utan att arbeta, medans andra arbetslösa får kämpa arslet av sig för att få hyra +3800 kr av soc. Obalansen är orättvis!

Jag tycker det inte är fel att staten betalar för de svagaste i samhället - men det är inte okay med all jävla särbehandling överallt. Alla människor är verkligen inte lika mycket värda i statens ögon

Din tandvård är väl ändå inte fri förresten? Är det ett sånt där tandkort du har så räknas ju bara tandvård som "vanlig" vård - så allt man betalar för behandling, mediciner och tandvård är vad? 1800 per år eller något i den stilen. Jag fick nyligen ett sånt där tandkort och inte någonstans har jag hört eller läst ordet "gratis". Eller ja... det blir ju gratis när man når upp till den där maxkostnaden.

Jo visst. Jag har 12 200 kr i sjukersättning. Sen bidrag för mitt boendestöd, samt lite bostadstillägg. Jag vet inte exakt hur mycket dessa ligger på, eftersom det är min gode man som har hand om min ekonomi. Sen får jag 1 800 av min pappa varje månad också, men det har jag inte räknat in.

Men du har rätt i att tandvården inte är helt gratis. Men efter 3 läkarbesök á 300 kr, så får jag frikort, o då blir den gratis. Mediciner får jag dock betala som vem som helst, nästan iaf. eftersom min pappa är apoteksdirektör, så det blir lite billigare.

Kan ju uppdatera med att säga att jag varit i kontakt med socialen för att få socialbidrag. Känner mig mer uppgiven och deprimerad än någonsin. För att få pengar så har de, utöver de vanliga kraven även krav på att man är med på ett sånt där jävla jobbtorg - vilket känns direkt kontraproduktivt för mig. Ingen verkar förstå sig på mitt handikapp heller utan varenda jävel jag talar med - från arbetsförmedling och habilitering till socialen - ställer såna krav på mig och förväntar sig att jag kan jobba med vafan som helst. Sen att man blir behandlad som en outbildad somalisk analfabet är inte heller någon höjdare.

Jobbtorg är iaf socialens egna lilla arbetsförmedling där man antingen hittar slaverijobb ("arbetspraktik" och annat) eller skitjobb. Det är fråga om jobb som antingen är väldigt socialt krävande (serviceyrken) eller fysiskt krävande (säg parkarbete, lager, osv) eller ja, dåliga och direkt opassande (för mig) på annat sätt.

Jag har redan fått ett jobberbjudande som drar igång efter sommaren (där jag får jobba med det jag är utbildad till). Så det är en fråga om 1, max 2 månaders socialbidrag som en NÖDLÖSNING. Detta skiter dock socialen i utan dom tycker att jag ska ta första jobb som erbjuds mig. Jag frågar mig själv: "vad är poängen med detta?" Det är väl ingen som anställer någon som säger att dom bara ska jobba där i en månad? Vidare så har vi detta i-landsproblem gällande att vara "överkvalificerad" för en position. Med två utbildningar i bagaget så har jag inte så stort förtroende för det här jävla jobbtorgstramset. Anställer dom ingenjörer på McDonalds kanske? Jag söker ju redan IT-jobb för helvete eftersom jag har sådan utbildning och främst eftersom kontorsjobb passar mig med tanke på mitt handikapp. Jag kan inte ha ett jobb med daglig, intensiv social kontakt för det bryter ned mig - jag vet av erfarenhet från tidigare jobb. Jag har försökt förklara detta men socialsekreteraren skiter fullständigt i allt vad det innebär. Spelar liksom ingen roll om man har ett handikapp.

Det värsta med allt detta är att jag verkligen känner hur det förstör mina chanser. Under för mycket stress så orkar jag inte ta tag i saker, jag blir passiv och sysslar då med annat för att återhämta mig. Jag känner att jag inte kan vara lika produktiv (söka jobb), kreativ (förbättra min portfolio osv) eller motivera mig själv till att göra det som är viktigt när jag har dom här kraven på mig. Jag ORKAR INTE helt enkelt!!!

Vidare så tycker dom att det är okay att jag bara betalar 25% av hyran (jag är inneboende).
Fast jag gav dom kontrakt på det dubbla så kommer jag få avslag eftersom jag har betalat 25% ändra fram tills nu. Orsaken till det är helt enkelt att min far har varit schysst. Han jobbar bara deltid och behöver egentligen mer pengar av mig - så vi skrev kontraktet på 50% av hyran han betalar. Men detta struntar ju socialen i. Dom tycker väl att vi "myglar" och att 25% av hyran på en tvåa är en vettig summa att få som ersättning från dom. Jag skulle vilja flytta till en skitlägenhet och tvinga socialen till att betala säg 4500 kr i hyra (plug el, gas, osv) eller vad som nu är "lagom" i Stockholm. Men då sabbar jag 4 års kötid bara för att få ut någon slags hämnd.

Varför ska dom vara så jävla byråkratiska istället för att titta på hur det verkligen ser ut och fungerar? Det är en retorisk fråga. För det är väl fan ingen som förstår sig på det tänket.

Deadly_Nightshade skrev:Vidare så tycker dom att det är okay att jag bara betalar 25% av hyran (jag är inneboende).
Fast jag gav dom kontrakt på det dubbla så kommer jag få avslag eftersom jag har betalat 25% ändra fram tills nu. Orsaken till det är helt enkelt att min far har varit schysst. Han jobbar bara deltid och behöver egentligen mer pengar av mig - så vi skrev kontraktet på 50% av hyran han betalar. Men detta struntar ju socialen i. Dom tycker väl att vi "myglar" och att 25% av hyran på en tvåa är en vettig summa att få som ersättning från dom. Jag skulle vilja flytta till en skitlägenhet och tvinga socialen till att betala säg 4500 kr i hyra (plug el, gas, osv) eller vad som nu är "lagom" i Stockholm. Men då sabbar jag 4 års kötid bara för att få ut någon slags hämnd.

Varför ska dom vara så jävla byråkratiska istället för att titta på hur det verkligen ser ut och fungerar? Det är en retorisk fråga. För det är väl fan ingen som förstår sig på det tänket.

Nä, jag har hört om så mycket dumt när det gäller sådant, så det är inte klokt.

En typisk sak är ju när vem som helst, även socialen (och de säger det själva också) förstår att en person kommer att gå på soc länge, tills den får sjukersättning typ. Personen har en köpt lägenhet av det billigare slaget, månadskostnad på en dryg tusing, färdigbetalt. Personen tvingas sälja lägenheten och får sedan bo på hotell för de 130 000 den fick för den. Det levs ju upp mycket fort. Sedan betalar soc gladeligen för en riktig skräplägenhet i ett skräpområde. I det fall jag hörde om senast, betalade de alltså hellre flera tusen för en skräplägenhet än en dryg tusing för en redan betald lägenhet.

Jag fattar inte hur fan de tänker. De tjänar väl noll på det, om inte personen löser situationen själv under tiden den bor på hotell (den korta tid som en vuxen och några barn kan bo på hotell för typ 130 000 kr). För att inte tala om vad det hade betytt för personen att få ha kvar sin egen lägenhet i det lugna området i stället för att flytta till socområdet.

Sedan förstår jag inte heller hanteringen. När en person har en köpelägenhet, så ska den sälja lägenheten akut för att få mat? De har jag hört soc säga själva: man får ingen hjälp om man står utan mat och pengar, men har en köpelägenhet. Det är bara att sälja. När man kan misstänka att det är tillfälligt, varför tvingar man personen att rasera hela sitt liv och boende, när det hade varit billigare för soc att betala den låga avgiften för en köpt lägenhet under en period? Det handlar ju inte om ett dyrt boende, utan om ett som är BILLIGARE än valfri soclägenhet. Och vad hjälper det personen att stå utan boende, men med 100 000 på fickan? Nu för tiden handlar det dessutom om personer som ofta är sjuka men har utförsäkrats.

Fan, räknas inga mänskliga värden alls längre?

Antagligen vet de inget el mycket litet om AS. Antagligen har h-n också ingen motivering att lära sig, däremot att följa reglerna inom socialtjänsten, som är till för att avskräcka folk från att kontakta dem i onödan. Uppifrån kommer ju också kravet på "arbetslinjen", dvs "sök alla jobb".

Försöka få en PO som hjälp i kontakten med socialtjänsten och Af? Ett intyg från npf-kunnig läkare att du inte klarar av ett jobb med mycket sociala kontakter? En handläggare för funktionshindrade på Af?

Positivt att du iaf kan se fram emot ett jobb du vill ha och passar för senare.

Väntar fortfarande på besked från fk om aktivitetsersättning för förlängd skolgång. De har nu iaf fått alla papper som krävs.

Alien skrev:...
Försöka få en PO som hjälp i kontakten med socialtjänsten och Af? Ett intyg från npf-kunnig läkare att du inte klarar av ett jobb med mycket sociala kontakter? En handläggare för funktionshindrade på Af?

Positivt att du iaf kan se fram emot ett jobb du vill ha och passar för senare.

Allt det där tar tid och jag behöver pengar nu.
Dessutom har jag redan bett om hjälp, men precis allting är "on hold" för att det är semestertider men också för att ingen verkar bry sig. Någon PO har jag inte fått - fast jag sagt till LSS-handläggare att jag har svårt för myndigheter (låter dom alltid köra över mig). Har bara fått nå jävla boendestöd som jag inte ens vet vad denne kan hjälpa till med - och den personen kontaktar mig först om flera veckor. Jag har inte varit i kontakt med någon läkare överhuvudtaget varken nu eller då jag blev utredd - det har alltid varit psykologer och dom är som du kanske vet: inte läkare. En handläggare hos AF som fattar problematiken med detta funktionshinder har jag fått, men han ska jag inte träffa för än om ett par veckor.

Alltså... jag blir så jävla frustrerad över att det ska vara så jävla komplicerat, idiotiskt och fullt med krav överallt. Det hade fan varit lättare om jag bara blev sjukskriven 100% - då hade jag i lugn och ro kunnat söka de jobb jag är kvalificerad för och som jag vill jobba med, utan att hålla på och springa till en massa jävla tramsmöten där jag förväntas söka mcdonaldsjobb med en massa white-trash -människor och somaliska invandrare. All den skiten försämrar bara min energi och motivation till att söka riktiga jobb. Det är liksom så svartvitt, man blir behandlad som en parasit fast jag upplyst dom om att jag bara behöver försörjningsstöd ett litet tag då jag har fått ett jobberbjudande. Tror dom att jag ville gå dit eller? Studenter som är klara med sina studier, tvingas till socialen ända sedan "arbetsvillkoret" i a-kassan introducerades 2006 - det är därför jag är hos den där jävla förtryckarmyndigheten. Dvs man får ingen arbetslöshetskassa fast man blivit arbetslös - den är bara till för folk som redan har arbete, och som redan har jobbat 6+ månader...

Hörni jag har just läst tråden o börjar fundera på om vi skulle skapa frågor att maila till ett antal socialtjänster och LSS-kontor runtom i landet o se vad de svarar.
Förhoppningsvis försäger sig ett antal socialtjänster

Det jag läser i en del inlägg tycker jag är helt horribelt och det stämmer inte med den bild jag fått av min kusin som är socialsekreterare.

@ nano,det är en bra ide men då måste dessa mail författas av folk som kan uttrycka sig väl i ord. Men det låter ju intressant.

(Ang vad Bror Duktig skriver.)

Jag misstänker att det är rätt så ovanligt att socialen kräver att man säljer en köpelägenhet förutsatt att den inte har väldigt hög hyra och/eller är värd en hel del i pengar.

När jag väntade på sjukersättning och levde på socialen i över ett år tror jag det var, var det aldrig tal om att att jag skulle sälja min bostadsrätt som var billig både i hyra och inköp.

Deadly_Nightshade

Finns det ingen möjlighet för dig att vara sjukskriven med socialbidrag under sommaren ?

Om det finns möjlighet få tag på en läkare som skriver ett läkarintyg du skickar in tillsammans med ansökan till soc. Då kan de inte kräva att du ska vara tillgänglig för praktikplats och jobbsökande.

Suck, jag läser nu att du inte har någon läkarkontakt, ja då kan det ju blir svårt med sjukskrivning.

Men kanske kan du hitta någon villig läkare på vårdcentralen ? (Kan kanske vara värt ett försök iaf..)

Jag har funderat över sjukskrivning faktiskt men saken är ju den att jag KAN jobba. För att bli sjukskriven ska man ha nedsatt arbetsförmåga med 25, 50, 75 eller 100% på HELA arbetsmarknaden (jag har läst alla jävla paragrafer och regler). Och eftersom jag ändå faktiskt klarar av heltidsjobb av kontorsarbetarslag med låg social interaktion - där jag får sitta och arbeta med det jag är intresserad utav - ja då kan jag väl knappast bli sjukskriven?

Jag kan se det hela framför mig:
Jag bokar tid hos VC, får prata med en läkare, berättar att jag har en AS diagnos och är väldigt deprimerad, berättar att jag redan snackar med habiliteringen och psykolog etc, och ber om att bli sjukskriven? Hur tror ni att denna läkare ser på mig jämfört med alla andra cancersjuka, de med kronisk värk osv? I deras ögon är jag bara en jävla gnällspik som använder min diagnos i ett lamt försök att få slippa arbeta. Första frågorna lär ju vara "och vad vill du att jag ska göra åt det? du får väl redan hjälp för dom där grejerna?" följt av "jag kan inte sjukskriva dig bara för att du har slut på pengar och är lite deprimerad".

Kanske om jag berättar för min psykolog att jag nästintill dagligen önskar att jag vore död, kanske det kan få någon att vakna upp? Allt jag vill är att få ett heltidsjobb inom de 3 områden jag är utbildad inom. Men å nej, denna autistiske akademikern ska jobba på mcdonalds eller med nått serviceyrke enligt socialsekreteraren. Fan å helvete!!

Deadly_Nightshade skrev:Hur tror ni att denna läkare ser på mig jämfört med alla andra cancersjuka, de med kronisk värk osv?

De jämför inte så.

Du skriver att du är deprimerad. Då ska man inte behöva arbeta full tid eftersom om man vill komma ur den (som är mest positivt för både dig och statskassan) så ska man ta det lugnt och inte förvärra situationen, som lätt kan bli om man har ett heltidsarbete.

Deadly_Nightshade skrev:I deras ögon är jag bara en jävla gnällspik som använder min diagnos i ett lamt försök att få slippa arbeta.

Eller så försöker de hjälpa dig ur din depression.

Kanske om jag berättar för min psykolog att jag nästintill dagligen önskar att jag vore död, kanske det kan få någon att vakna upp?

Det räcker nog om du är en vanlig gnällspik men du lär nog få frågan hur du ser på ditt liv ändå.

Bror Duktig skrev:Jag fattar inte hur fan de tänker.

Jag tror jag fattar hur de tänker. Eller hur lagförfattare och politiker har tänkt, för felet är ju deras. De tänker "Har man förmögenhet så ska man leva upp den först", punkt. Så har det varit länge, kanske "alltid". Att förmögenheten kan vara bunden i en livsnödvändighet i icke lyxutförande har de inte tänkt på. Varför ingen har det vore ju intressant att få belyst. Bedömningsproblem är ingen ursäkt, svårare saker finner man formler för. Och det gäller ju inte bara folk med tillfälliga behov; även en långtidskund hos soc behöver någonstans att bo och ju tryggare (och billigare) dess bättre för båda parter.

Bror Duktig skrev:Fan, räknas inga mänskliga värden alls längre?

Nej. En del har varit illa redan sedan före högervågen, som sagt, men med den och allmän överklassifiering av politiker — även sossarna — blir det bara sämre. Den vars villkor man inte personligen känner ser man inte och kan därför inte behandla som en människa när det gäller.

************

Till TS kan jag bara säga ett lamt men ärligt lycka till.

Precis som Juddy nämnde så har man rätt till "Tandsvårdskort" om man har diagnosen AS och man ansöker om det via sin LSS-handläggare. Det finns tydligen dom som försöker smita undan detta ansvar men då är det bara att stå på sig. Lycka till!!

Tiblan skrev:Precis som Juddy nämnde så har man rätt till "Tandsvårdskort" om man har diagnosen AS och man ansöker om det via sin LSS-handläggare. Det finns tydligen dom som försöker smita undan detta ansvar men då är det bara att stå på sig. Lycka till!!

Jag har äntligen fått ett sådant men kan ändå inte använda det. Jag har inte gått till tandläkaren på lite över 4 år och jag har massor med hål som egentligen borde fixas NU - men jag har inte råd. Tandvårdskort innebär inte att man får tandvård gratis, bara att maxkostnaden per år blir 1800.

Och eftersom jag nu får socialbidrag så har jag inte råd med tandvård.

Deadly_Nightshade skrev:

Tiblan skrev:Precis som Juddy nämnde så har man rätt till "Tandsvårdskort" om man har diagnosen AS och man ansöker om det via sin LSS-handläggare. Det finns tydligen dom som försöker smita undan detta ansvar men då är det bara att stå på sig. Lycka till!!

Jag har äntligen fått ett sådant men kan ändå inte använda det. Jag har inte gått till tandläkaren på lite över 4 år och jag har massor med hål som egentligen borde fixas NU - men jag har inte råd. Tandvårdskort innebär inte att man får tandvård gratis, bara att maxkostnaden per år blir 1800.

Och eftersom jag nu får socialbidrag så har jag inte råd med tandvård.

Det är bara att ge dom kvittot så ska de betala tror jag att du har rätt till tandvård.

snuggelhund skrev:(Ang vad Bror Duktig skriver.)

Jag misstänker att det är rätt så ovanligt att socialen kräver att man säljer en köpelägenhet förutsatt att den inte har väldigt hög hyra och/eller är värd en hel del i pengar.

När jag väntade på sjukersättning och levde på socialen i över ett år tror jag det var, var det aldrig tal om att att jag skulle sälja min bostadsrätt som var billig både i hyra och inköp.

Det låter konstigt, men kanske är det olika policies i olika kommuner? De har väl vissa ramar att arbeta utifrån, och det kanske finns utrymme för att tolka olika här?

Jag vet i alla fall minst en som måst sälja en billig lägenhet med billig hyra. Men jag känner också personligen till folk som fått behålla bilen för att soc (samma kommun) tyckte att det var viktigt att barnen kunde skjutsas på sina aktiviteter, samt att personen hade ryggproblem och problem med att handla och åka buss med kassarna sedan.

Jag själv tog kontakt med soc en gång, och fick då beskedet att jag måste sälja både lägenhet och bil, när jag berättade att jag var helt utan pengar till mat i en månad. De kunde absolut inte hjälpa till akut. "Sälj lägenheten" var budskapet. De frågade inget annat, utan det var tvärstopp direkt de hörde om lägenheten, men jag kunde få hjälp av släktingar (detta frågade de alltså inte om, inte heller om civilstånd, vilket absolut hade gett mig avslag).

Zombie skrev:

Bror Duktig skrev:Jag fattar inte hur fan de tänker.

Jag tror jag fattar hur de tänker. Eller hur lagförfattare och politiker har tänkt, för felet är ju deras. De tänker "Har man förmögenhet så ska man leva upp den först", punkt. Så har det varit länge, kanske "alltid". Att förmögenheten kan vara bunden i en livsnödvändighet i icke lyxutförande har de inte tänkt på. Varför ingen har det vore ju intressant att få belyst. Bedömningsproblem är ingen ursäkt, svårare saker finner man formler för. Och det gäller ju inte bara folk med tillfälliga behov; även en långtidskund hos soc behöver någonstans att bo och ju tryggare (och billigare) dess bättre för båda parter.

Jag tycker inte ens att de med riktigt dyrt och fint hus ska behöva sälja sitt hus för att det händer något plötsligt. Har de stora men bundna tillgångar, vore det bättre med ett lån för dessa, om man inser att det faktiskt är något övergående.

Och som sagt, är det INTE något övergående, så är det väl bättre att de som har det rätt dåligt ställt, får behålla sin lilla köpelägenhet som blir billigare att driva i längden, för både myndigheter och personen själv.

Bror Duktig skrev:

snuggelhund skrev:(Ang vad Bror Duktig skriver.)

Jag misstänker att det är rätt så ovanligt att socialen kräver att man säljer en köpelägenhet förutsatt att den inte har väldigt hög hyra och/eller är värd en hel del i pengar.

När jag väntade på sjukersättning och levde på socialen i över ett år tror jag det var, var det aldrig tal om att att jag skulle sälja min bostadsrätt som var billig både i hyra och inköp.

Det låter konstigt, men kanske är det olika policies i olika kommuner? De har väl vissa ramar att arbeta utifrån, och det kanske finns utrymme för att tolka olika här?

Jag vet i alla fall minst en som måst sälja en billig lägenhet med billig hyra. Men jag känner också personligen till folk som fått behålla bilen för att soc (samma kommun) tyckte att det var viktigt att barnen kunde skjutsas på sina aktiviteter, samt att personen hade ryggproblem och problem med att handla och åka buss med kassarna sedan.

Jag själv tog kontakt med soc en gång, och fick då beskedet att jag måste sälja både lägenhet och bil, när jag berättade att jag var helt utan pengar till mat i en månad. De kunde absolut inte hjälpa till akut. "Sälj lägenheten" var budskapet. De frågade inget annat, utan det var tvärstopp direkt de hörde om lägenheten, men jag kunde få hjälp av släktingar (detta frågade de alltså inte om, inte heller om civilstånd, vilket absolut hade gett mig avslag).

Usch ! För jävligt.

Det stämmer nog som du skriver att det skiljer sig mellan kommun till kommun.
Själv så hade jag väl tur som bodde (bor) i en mer "generös" kommun, detta trots att jag hade en riktig ragata till sochandläggare som lämnade mycket övrigt att önska...

Det stämmer som slackern skriver att man har rätt till tandvård ( närmare bestämt akuttandvård) när man har socialbidrag.

Har man hål så borde det definitivt räknas som akuttandvård, jag kan inte tänka mig något annat.

Det är bara att kräva vad du har rätt till som socialbidragstagare !

Deadly_Nightshade

Jag tycker att du ska ta kontakt med VC och beskriva dina problem, det kan ju vara värt ett försök iaf.

Kanske kan du trots allt få en sjukskrivning ?
Du har inget att förlora.