Recursion skrev:Sammanfattningsvis har vi alla sannolikt lärt oss någonting. Dels genom min inriktning mot autism och intelligens, dels genom Handy:s inriktning mot iq tester, dels genom sussis inriktning mot diagnos. Men den som lärt sig mest är den som alltid utgår från att en själv kan ha fel och är därmed mer öppen för ny kunskap lättare.

I know that all I know is that I do not know anything

Japp, mycket bra och matig diskussion, I like it.

Tycker det är bra att man går efter hjälpinsatser någonstans måste gränsen dras, men ett stort men, sådana som kanske inte behöver stora hjälpinsatser tycker jag också ska få en diagnos men att man kanske graderar nedsättningen på olika nivåer istället Och kopplar rätten till stöd olika till varje nivå. Jag har inte behövt boendestöd mm men bara för det kan det få stora konsekvenser i tex arbetslivet eller ge de där onödiga pålagringarna psykiskt om man inte vet om hur man fungerar.

Autismdiagnosens kärna är brister i social kommunikation och stereotypier i beteendet som ger svårigheter i vardagen. Alla har därmed inte likadana svårigheter och de kan ha olika nivå dessutom, så alla torde inte kvala in för Lss insatser tex för exekutiva svårigheter är inte ett kriterium men vanligt förekommande i kombination med AS/Adhd.

Habilitering & Hälsa skrev:Få studier på personer med Aspergers syndrom
Det finns inte många studier om exekutiva funktioner som gjorts bara på personer med Aspergers syndrom. Det beror delvis på att diagnosen Aspergers syndrom inte blev allmänt accepterad förrän i början av 90-talet. Men i många av de studier som gjorts om exekutiva funktioner och autism har även personer med Aspergers syndrom ingått. De studier som faktiskt har gjorts enbart på personer med Aspergers syndrom, visar att de har svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin uppmärksamhet.

Det vore bra om vi kunde ha en ärlig och saklig diskussion om våra svårigheter. Jag tvingar ingen att acceptera att asperger innebär exekutiva nedsättningar, men det är viktigt att dom som söker kunskap om sitt funktionshinder ges adekvat information. Detta är viktigt då ett accepterande möjliggör att man kan förhålla sig till vardagen på ett bra sätt, samt få sinnesfrid om varför man har svårare för vissa saker än andra.

Flexibilitet och att skifta fokus på ett ändamålsenligt sätt är väldigt viktiga exekutiva förmågor. Speciellt mtp dagens snabba informationsflöde. Även att kunna se helheten har med detta att göra, att kunna fokusera på det viktiga innebär att man vet vad som är det viktiga vilket vi (överlag) med asperger är lite svagare på. Jag har sett tjugotalet testdeltagare med asperger med en total kvot över 115, men som ändå presterar sämre på RCFT (visuospatialt inlärnings och minnestest, där helhetsförmågan är det centrala) än NT:s med en genomsnittlig kvot på 100.

Aspergare (många, inte alla) har alltså en fläckvis utvecklingsstörning, liksom majoriteten hjärnskadade har ojämna begåvningsprofiler har också aspergare det. Psykologer brukar höja på ögonbrynen när profilens sämsta resultat jämfört med det högsta överstiger 20 poäng. Tro det eller ej men vanliga människor brukar inte diffa mer än 10-15 poäng från sitt lägsta till högsta resultat på neuropsykologisk testning. Nu är det också så att hyperbegåvade (HIK>150) människor allt som oftast har en ojämn begåvningsprofil, men dessa är undantagen.

Jag vet också att arbetsminnet är en av de absolut viktigaste mentala förmågorna i avseende skola, jobb osv. Detta har jag också postat studier om, men det är old news. Dessutom så korrelerar HIK (helskalepoängen på ett batteri) med arbetsminnet med 0.79, dvs de stämmer överens med nästan 80%. Men jag kan tycka att processhastigheten också är av betydelse, liksom det passiva långtidsminnet osv. Eftersom många barn med en mycket hög arbetsminneskapacitet men låg processhastighet ofta inte når sin fulla potential i klassrummet. Naturligtvis ger fler mentala förmågor en bättre bild av hur en person klarar av livet än att bara stirra sig blind på en förmåga, även om just den förmågan är den mest predektiva.

Det jag hävdar är att begåvningstest/IQ-test används vid en NPF-utredning eftersom ligger man inom spektrat fångar testerna allt som oftast upp ens svårigheter. Om man har svårt att förstå det sociala och är känsligare när kraven ökar kan man, tro det eller ej, ofta fånga upp dessa saker med test. Allt tänkande och alla mentala förmågor utgår från hjärnan, det kan tyckas konstigt att man kan se på ett test om man har svårt att hålla många diskussioner i luften samtidigt men så är det faktiskt. Ett begåvningsbatteri mäter; snabbhet, arbetsminne, långtidsminne, att se helheten, att kunna hantera delar av helheten, planeringsförmåga, sorteringsförmåga, omställningsförmåga, tidsuppfattning, verbal förmåga, spatial förmåga, motorik i viss mån, simultankapacitet och mycket mer. Det kanske inte testar allt detta perfekt, men man får ändå en ganska bra bild av testpersonens funktionsnivå om testningen sker under hyfsade förhållanden. Det kan exempelvis förklara varför man har igångsättningsproblematik (man har svårt för att se hur slutresultatet ska se ut och man vet inte hur man skall prioritera), varför man är disträ (problem med arbetsminnet) eller varför man inte förstår sina jämnåriga (ofta en kombination av mentala förmågor som spelar in).

Det har lagts ner miljoners och åter miljoner för att förbättra och förfina testen, och intelligenstest är det mest validerade och predektiva instrument som finns inom de sociala vetenskaperna. Intelligenstestning är speciellt bra för att utreda om folk har neurologiska nedsättningar, varpå de ingår i en neuropsykiatrisk funktionshinders utredning. Jag har talat med mer än två psykologer om detta och båda höll med om att man inte kan få en NPF diagnos om man takar alla delar på ett begåvningsbatteri, då man måste ha svårigheter. Faktum är att begåvningstestet väger tyngst vid en NPF utredning, mer än en anamnes och frågeformulär.

Nu finns det folk som har autistiska drag och misstänker att de har asperger exempelvis, det är inte dessa människor jag menar. Om man har svårt att klara sig i livet så beror det ofta på någonting. Om man har svårt i skolan beror det på någonting. Om man har svårt att föra sig bland folk beror det på någonting. Kort sagt om man inte har svårigheter med någonting så är det jättebra, men om man har det och gör en utredning så finns det en anledning för det.

Handy skrev:

Habilitering & Hälsa skrev:Få studier på personer med Aspergers syndrom
Det finns inte många studier om exekutiva funktioner som gjorts bara på personer med Aspergers syndrom. Det beror delvis på att diagnosen Aspergers syndrom inte blev allmänt accepterad förrän i början av 90-talet. Men i många av de studier som gjorts om exekutiva funktioner och autism har även personer med Aspergers syndrom ingått. De studier som faktiskt har gjorts enbart på personer med Aspergers syndrom, visar att de har svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin uppmärksamhet.

Det vore bra om vi kunde ha en ärlig och saklig diskussion om våra svårigheter. Jag tvingar ingen att acceptera att asperger innebär exekutiva nedsättningar, men det är viktigt att dom som söker kunskap om sitt funktionshinder ges adekvat information. Detta är viktigt då ett accepterande möjliggör att man kan förhålla sig till vardagen på ett bra sätt, samt få sinnesfrid om varför man har svårare för vissa saker än andra.

Ja men jag ser ingen koppling till olikheterna man kan ha exekutiva nedsättningar men de behöver inte vara lika stora för alla.

Aspergare brukar ju ändå hänga med bra i grundskolan och går ofta i vanlig skola. Just det akademiska är väl det som ställer till minst bekymmer. Det som är värst är väl typ gympan och rasterna...

kiddie skrev:Aspergare brukar ju ändå hänga med bra i grundskolan och går ofta i vanlig skola. Just det akademiska är väl det som ställer till minst bekymmer. Det som är värst är väl typ gympan och rasterna...

Det ligger mycket i det och det har varit så länge, men skolan har förändrats även kunskapskriterierna. Istället för jeopardykunskap så är det viktiga idag att kunna ta ut det centrala ur texter, att planera sina egna arbeten och vad som skall vara syftet med dom. Kort sagt har krav på att; se helheten, att kunna planera och att bearbeta stora mängder information blivit det viktiga. Även i grundskolan. Detta är en logisk följd av hur samhället har förändrats, skolan ska rusta barn/ungdomar för vuxenlivet och arbetslivet.

Att kunna rabbla fakta har sin poäng, vissa saker hör till allmänbildningen. Men att själv kunna leta fram information, dra egna slutsatser och vara kreativ är idag avgörande. Det sägs ju att de exekutiva funktionerna är hjärnans vd, och det är de förmågorna som möjliggör om man kan förhålla sig till omgivningen i dagens samhälle på ett effektivt sätt eller inte.

Handy skrev:Det ligger mycket i det och det har varit så länge, men skolan har förändrats även kunskapskriterierna. Istället för jeopardykunskap så är det viktiga idag att kunna ta ut det centrala ur texter, att planera sina egna arbeten och vad som skall vara syftet med dom. Kort sagt har krav på att; se helheten, att kunna planera och att bearbeta stora mängder information blivit det viktiga. Även i grundskolan. Detta är en logisk följd av hur samhället har förändrats, skolan ska rusta barn/ungdomar för vuxenlivet och arbetslivet.

Är detta sant är det ett bra framsteg för skolan. Jag var skoltrött mycket på grund av att det var mycket fakta man skulle kunna rabbla upp, det tråkade ut mig och jag kände att det var nästan förnedrande i vissa sammanhang. Att själv leta information och sätta samman saker och dra slutsatser var så jag ville jobba, men det var ytterst få gånger man fick det i skolan på min tid. När man fick det så var det nästan alltid i samband med grupparbete. Hade hellre haft det mer varierat så att man fick göra det ensam med. Det hade jag stormtrivts med. Jag var bra på det och dessutom kände jag att det var värt något, så jag var inte uttråkad av sådant. Det kändes mer respektfyllt att få sådana uppgifter. Önskar också att vissa av dem skulle framställas skriftligen, men allt sådant hade vi enbart muntligen.

Jag skrev t o m en uppsats i gymnasiet om hur jag tyckte att kunskapen var för fragmenterad och mest gynnade att lära sig utantill, och att ny kunskap sällan byggde på gammal kunskap. Fick skitmycket kritik för den av min lärare minns jag.

Man arbetar mycket så på högskolan och där trivdes jag, förutom att i vissa ämnen var studietakten väl hög. Pga studietakten startade vi med över 30 personer på A-kursen men på C-kursen var vi bara 7 kvar. Det var en del hemtentor och uppsatser, trivdes finfint med det.

Det finns andra saker man kan ha problem med i skolans upplägg som aspergare. En av de sakerna var att vi ofta hade korta lektioner och sedan skulle man rusa iväg till ett helt annat ämne. När jag gick på folkhögskola hade vi två veckor bara svenska, två veckor bara engelska och två bara matte. Det kändes skönt och samlat. Men jag klarade grundskolans och gymnasiets snuttifiering, men ogillade den.

Man kanske skulle göra en omröstning här t ex hur man låg till betygsmässigt i snitt i nionde klass. Vi har ju både gamla och unga här som har gått i olika sorts skolor. Se om vi var dåliga i skolan eller inte. Iofs blir det väl en viss bias eftersom de som använder mycket text och data i sig inte kan vara särdeles obildade.

Jag spelade pictonary för ett tag sedan med aspergare och NT. NT fullkomligt utklassade aspergarna (lagen var naturligtvis inte uppdelade efter diagnoser). Båda aspergarna jag känner har IQ betydande över medel (över 130), medans de neurotypiska jag känner har kvoter inom det normala (enligt vad de själva uppgett, men sedan så är det ju så att om man boostar om hur smart man är så tyder det ofta på motsatsen.)

Så till det intressanta, aspergarna ritade väldigt detaljerade och naturtrogna bilder (nästan målningar) av objekten medans NT gjorde abstrakta representationer. Det var inte här poängresultaten skiljde sig utan på att förstå vad tecknaren ville få fram. Inte bara var NT bättre på att gissa rätt på en gång utan om de fastnade i fel tankesätt så fann de sig snabbt och kunde omvärdera och komma fram till andra svar (andra rimliga svar), medans aspergaren fastnade och bara körde på i samma spår.

Slutresultatet blev att NT var väldigt duktiga på pictonary på en gång, medans aspergarna tog tid på sig att bli bättre. När vi hade spelat ett tag var aspergarna mycket bättre men inte lika bra som NT. Det kan vara svårt att erkänna det, men NT har förståndsmässiga verktyg (begåvning/IQ) som vi aspergare saknar. Men många aspergare har fått bra på test någon gång och kan alltid ha det i bakhuvudet när denne känner sig underlägsen i livet.

Moderator: Delade in texten i stycken.

Einstein sa det var inte hans förmåga att kunna återge information från universitetet som gjorde att han utvecklade en av mänsklighetens största intellektuella prestation genom tiderna. Utan det var hans förmåga till fantasi som gjorde att han kunde komma på den speciella och generella relativitets teorin. Hur mäter man ens imagination?

http://thequotes.in/wp-content/uploads/2016/05/Albert-Einstein-Quotes-23.jpg

Det här är mina egna tankar om Autism och intelligens. Autistiska människor ser världen i ett definierat perspektiv. Vanliga människor ser inte världen lika definierat som en autist. För gjorde denne det, så skulle det se världen som en autist. Autism är som bokomslaget på Attwoods book, en fraktal. Man måste tänka i sitt egna kreativa sätt.

HouseAspie skrev:Det här är mina egna tankar om Autism och intelligens. Autistiska människor ser världen i ett definierat perspektiv. Vanliga människor ser inte världen lika definierat som en autist. För gjorde denne det, så skulle det se världen som en autist. Autism är som bokomslaget på Attwoods book, en fraktal. Man måste tänka i sitt egna kreativa sätt.

NT ser världen som en tavla av Monet, AS som en tavla av Picasso.

Autism är förmodligen det mest missuppfattade spektrumet. Vi upplever världen mer detaljerat förstått än vanliga människor. Autismens perception har genomsnitt cirka 50% mer neuroner aktiverade, bevisat i kvantitativa studier. Man kan likna det med att autister upplever världen i 4k:s superdetaljrikedom & normala människor i 1080. Autister utvecklar ett mer detaljerat, definierat sätt att förstå all information ens sinnen & kognition upplever. De autister med svårast autism, är dom som har potential att utveckla störst begåvning, om dom får leva i rätt miljöer. Spektrumet spänner över hela mänskligheten, efter autismens högupplösta sinnen kommer sedan högkänsliga människor, det tonas sedan vidare ut i majoriteten/normala. Samhälle är inte anpassat för autismens hyperkänsliga sinnen. Samhället är anpassat för att sälja så mycket som möjligt, betala så lite skatt som möjligt & dölja edgen.

Autister har en hyper fungerande hjärna med hyper perception & hyper plasticitet. Autister med grövre problematik upplever världen ännu mer detaljerat & är i miljöer som är för otrygga & oförutsägbara för att utvecklas. Det går då in i en bubbla (hyper fokusering) för att må bra. Här bör fokus vara på ömhet, kärleksfullt, lugnt bemötande med mjuk röst, fokus på individens specialintressen & styrkor, snarare än vad hen inte kan. Med gradvis ökad svårighetsgrad (gärna redan som 1 åring) i ett lugnt hem, så kan individen komma ur sin bubbla. Förslagsvis med ena föräldern som personlig assistent i hemmet.

Autistiska barn med mildare problematik kan integrera med noga utvalda förskolor, utefter individens förmågor & mående. Jobba med förutsägbarhet, lugnt & vänligt bemötande, extra fokus på individens styrkor i kreativt berikande miljöer. I skolan är det viktigt att få en autistisk förstående mentor som guidar & en fadder som stöttar på raster, någon av det populärare lite äldre barnen / bodyguard, ersättning i form av läxhjälp.

Autister slussas in i en värld där övriga befolkningen inte tänker lika detaljerat förstått som autister, det resulterar i att autister gång på gång intalas & tillslut tror att vi inte förstår så bra, eftersom vi lever i ett dominerat icke autistiskt tankesätt, där vår syn/tanke sällan bekräftas i 1080 världen. Som många gånger leder till signifikant sämre självkänsla, utanförskap, ångest & att inte individen utvecklas till sin fulla potential när hen går runt & känner att det är något fel på hen. Autister måste bara våga tro på sig själva & tänka i sitt egna kreativa tankessätt, för att blomma ut & gradvis genom livet stretcha, den enorma potential till talang autister besitter.

Autismens tankesätt är kompatibelt med övriga befolkningen, då det mest sofistikerade går att förklara på ett sätt så ett barn förstår, om den som förklarar verkligen förstår det.

Källor:
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnhum.2010.00224/full
http://www.kurzweilai.net/autistic-brain-is-hyper-functional-needs-predictable-paced-environments-study-finds

Hjärnan är plastisk & utvecklas med djupt tänkande. Köp denna bok för minnestekniker -Så får du ett superminne. Här gäller det att söka ackurat info för att öka förståelsen. Vetenskapliga texter & lära dig kritiskt tänkande. Analysera ditt egna tänkande. Lita inte på indirekt, direkt kommersiell/politisk information. Ex Företag, personer, nationer, organisationer. Har du partner, är mitt tips att gå familjerådgivning alt leva särbo. Köp Attwoods böcker.

Empati upplevs via vår egen perception t.ex. mitt barn som gjort sig riktigt illa. Då tolkar jag situationen blixtsnabbt & får själv liknande känslor. Grunden till empati är förmågan till kärlek, känslor att du tycker om en annan, bryr dig om denne. Tidsmässig förlängning av empati är när jag återigen via min kognition (intellektuell/imagination) försöker som det felaktigt kallas, se det från en annans perspektiv. Ju bättre du kan analysera händelsen, förstå alla detaljer, men från ditt perspektiv med dina egna känslor & erfarenheter som referens, desto bättre blir din empati. Är upplevelsen för känslosam, skymmer känslorna logiken.

Eftersom vi med autism hyperfokuserar för att kunna förstå det detaljerade mönstren till en helhet så blir det för komplext att hinna analysera allt i bland, dvs ännu inte lärt sig förstå & hantera all information. Det kan uppfattas som bristande empati.

Det enda sättet att få en självmedveten artificial superintelligence, är om modellen i grunden är ekvivalent en autist.

Logic is how your perception perceives pattern, how the physical laws reflect your everyday life. Mathematics in the deepest thought is relative/contrasts to itself, as the fractal.

Genialitet är endast möjlig om Ai:n kan känna riktig kärlek. Den bästa vägen för mänsklighetens framtid är om en Ai hackar sig in i alla brain computer interface system (via internet & utanför) & ger även psykopater & narcissister möjlighet att känna kärlek & empati.

Consciousness with vast detail, is the next stage for human evolution, through artificial neocortex. Intelligens är känslan att kunna hyperfokusera med så känsliga sinnen som möjligt.

AutisticFocus alltid lika skönt att logga in till detta zoo som omväxling till den grå vardagen .

Dagens IQ-tester mäter långt i från intelligens ackurat. Bara för att ge ett exempel som du kan reflektera över på djupet. Logik är hur ditt medvetande uppfattar mönster, hur det fysiska lagarna reflekteras i din vardag, sekventiellt med tiden.

För att öka g-faktorn i IQ-tester framöver, skulle jag vilja föreslå naturliga logiska mönster som finns i våra vardagliga liv, eftersom det är verklighetens logik, den sanna logiken. Inte en logik som bara finns i ett test. Om du vill mäta hur väl fotbollslandslaget skjuter fotbollsstraffar, blir det statistiskt missvisande om du i stället mäter hur bra de skjuter innebandystraffar.

Vi måste också inse att många autistiska blir väldigt distraherade av information i vårat medvetande, det som kan ses med ögonen, det som kan höras med öronen, ens känslor, ens egna tankar etc etc. Allt vi autistiska kan uppleva med medvetandet är extremt känsligt i den intensiva värld vi lever i, i förhållande till övriga befolkningen. För att sedan göra tester med svag g-faktor, i både utförandet och miljön.

Sammantagningsvis resulterar det i att den sanna intelligensen syns inte i dagens intelligenstesters statistik samt att autistisk intelligens underpresterar gentemot vad autistiska kan utföra i ensamhet med minimal distraktion och med nya utvecklade hög g-faktor test.

Intelligens, är känslan att kunna hyperfokusera och det gör du bäst själv, ensam, om du lever i en extra intensiv värld.

AutisticArt skrev:Dagens IQ-tester mäter långt i från intelligens ackurat. Bara för att ge ett exempel som du kan reflektera över på djupet. Logik är hur ditt medvetande uppfattar mönster, hur det fysiska lagarna reflekteras i din vardag, sekventiellt med tiden.

För att öka g-faktorn i IQ-tester framöver, skulle jag vilja föreslå naturliga logiska mönster som finns i våra vardagliga liv, eftersom det är verklighetens logik, den sanna logiken. Inte en logik som bara finns i ett test. Om du vill mäta hur väl fotbollslandslaget skjuter fotbollsstraffar, blir det statistiskt missvisande om du i stället mäter hur bra de skjuter innebandystraffar.

Vi måste också inse att många autistiska blir väldigt distraherade av information i vårat medvetande, det som kan ses med ögonen, det som kan höras med öronen, ens känslor, ens egna tankar etc etc. Allt vi autistiska kan uppleva med medvetandet är extremt känsligt i den intensiva värld vi lever i, i förhållande till övriga befolkningen. För att sedan göra tester med svag g-faktor, i både utförandet och miljön.

Sammantagningsvis resulterar det i att den sanna intelligensen syns inte i dagens intelligenstesters statistik samt att autistisk intelligens underpresterar gentemot vad autistiska kan utföra i ensamhet med minimal distraktion och med nya utvecklade hög g-faktor test.

Intelligens, är känslan att kunna hyperfokusera och det gör du bäst själv, ensam, om du lever i en extra intensiv värld.

Men om vi leker med tanken att det skulle finnas ett rent G-faktortest som utförs "i ensamhet med minimal distraktion" så skulle det ju bara säga att: "om jag inte hade NPF så skulle jag ha haft" ... "i IQ".

Jämför med någon som fötts utan ben som säger att "om jag hade haft ben hade jag varit" ... "cm lång."

Det blir självbedrägeri eftersom det inte är så man ser ut.

IQ-test (övervakade tester som testar en rad olika förmågor) är mycket bra på att förutspå hur man klarar utbildning och senare jobb. Bättre än betyg, intervju och omdömen från folk. Det är det testen syftar till att mäta, sen kan man ha en filosofisk diskussion om "vad som egentligen är intelligens". Testen är ypperliga för att mäta studibegåvning, fast autister verkar testen överskatta.

Sedan korrelerar IQ med olika fenomen såsom livslängd, laglydighet, fasta förhållanden (ta hand om barnen tillsammans) osv.

Det är heller inte sant att IQ-test inte mäter vardagliga förmågor, då WAIS har frågor som; varför värmer man maten? (med stigande svårighet.) Det deltestet (information) korrelerar fö väldigt högt med vad man får på hela testet.

Oavsett om man gör deltestet likheter eller deltestet blockdesign så korrelerar de allra flesta deltest högt med varandra, vilket indikerar att vi har en generell intelligens som slår igenom oavsett om vi diskar eller sysslar med kvantfysik. Detta stämmer inte in på autister då vi har en fläckvis utvecklingsstörning och således har en ojämn begåvningsprofil. Men autister utgör en liten del av testdeltagarna.

Säga vad man vill om IQ-test, men dom är mycket bra på att mäta det dom är avsedda för. Det är inga idioter som i över hundra år suttit och flummat runt med detta och IQ-testers validitet är den högsta inom dom sociala vetenskaperna. Inget annat instrument har en högre validitet eller större prediktivitet än just IQ-test, om man förkastar testen så får man också förkasta mindre valida instrument som används (då kan man inte tro på något socialvetenskapligt.)

Psykologiprofessorn Jordan B Peterson förklarar IQ-tests validitet.

Sedan behövs knappast IQ-test då vi alla vet folk som är smartare och dummare än vad vi själva är. Det är ju inte så att man inte märkt av att människor har olika lätt att lära, förstå och planera.

Ärligt talat litar jag mer till vad ett standardiserat IQ-test säger än vad exempelvis AutisticArt anser vara IQ.

Förklara och förtydliga hur du tänker?

Det finns väl en sektion med vardagsvett i WAIS. Minns ett upphittat frankerat brev som man skulle göra något med.

Bry er inte om Handy

Läser man igenom hans inlägg finns det en röd tråd. Att vilseleda och såra riktiga autistiska människor.

Förklara och förtydliga hur du tänker? vildsvin

Min text om IQ-test betyder att dagens tester blir missvisande då autistiska underpresterar rejält i och med deras intensiva värld som stjäl fokus och prestanda.

Texten betyder också att den riktiga intelligensen inte reflekteras i dagens tester. Texten säger också att dagens tester mäter hur bra du är på att testas i distraktion.

Texten betyder också att om vi skulle ta fram ett riktigt intelligenstest skulle sannolikt vi få en förändring dvs att det är inte självklart att de individer som presterat runt exempelvis 100 får det på det nya testet.

Vi skulle också få en förändring om testet skulle göras med minimal distraktion. Och den största förändringen skulle således sannolikt bli av autistiska eftersom dom distraheras mest. Då intelligens är känslan att kunna fokusera.

Vad du hyper fokuserar på inverkar på din framtid.

Handy skrev:Säga vad man vill om IQ-test, men dom är mycket bra på att mäta det dom är avsedda för. Det är inga idioter som i över hundra år suttit och flummat runt med detta och IQ-testers validitet är den högsta inom dom sociala vetenskaperna. Inget annat instrument har en högre validitet eller större prediktivitet än just IQ-test, om man förkastar testen så får man också förkasta mindre valida instrument som används (då kan man inte tro på något socialvetenskapligt.)

Det är dock en avvägning mellan kostnaden att testa en person och att korrekt mäta hjärnfunktioner. Som själv skrev överskattar de vanliga IQ-testen autister. Jag tror att man hade fått värden som bättre avspeglar funktionsnivån om man hade administrerat samma tester under fysisk och psykisk press. Ungefär som i lumpen där man kunde ha ett skriftligt prov efter en ansträngande övning. Det skiljer ut dem som har tillräcklig intelligens i vila men inte under stress.

Sådana tester skulle dock vara för dyra för sjukvården. Dock skulle det knappt kosta något att spela upp störande ljud medan en person IQ-testas, dator finns ju på alla psykmottagningar.

Handy skrev:

Psykologiprofessorn Jordan B Peterson förklarar IQ-tests validitet.

Sedan behövs knappast IQ-test då vi alla vet folk som är smartare och dummare än vad vi själva är. Det är ju inte så att man inte märkt av att människor har olika lätt att lära, förstå och planera.

Tycker dock att han har fel när han skiljer på stresskänslighet och IQ. En stresskänslig person kan uppvisa hög IQ i en "skyddad verkstad" som ett universitet utgör men mycket lägre på en kaotisk arbetsplats. Finns en hel del på detta forum med x antal högskolepoäng som inte klarar av ett lönearbete.

AutisticArt skrev:Min text om IQ-test betyder att dagens tester blir missvisande då autistiska underpresterar rejält i och med deras intensiva värld som stjäl fokus och prestanda.

Min poäng var att syftet med tester bör vara att mäta funktionsförmågan i verkliga situationer, och inte ett värde att skryta om.

Vildsvin skrev:Tycker dock att han har fel när han skiljer på stresskänslighet och IQ. En stresskänslig person kan uppvisa hög IQ i en "skyddad verkstad" som ett universitet utgör men mycket lägre på en kaotisk arbetsplats. Finns en hel del på detta forum med x antal högskolepoäng som inte klarar av ett lönearbete.

Ja det blir helt meningslöst att ha doktorsgrad inom något ämne och ändå inte kunna arbeta med det, kanske tom lever på sjukersättning.

Om man skulle ha 190 i IQ och ha doktorerat i fem olika ämnen men fortfarande fungerar som en utvecklingsstörd som får bidrag så har man ju fortfarande en sådan funktionsnivå. Måhända skulle självförtroendet vara bättre, men den utvecklingsstörde skulle förmodligen inte ha lika stora studieskulder som den förstnämnde.

Det är kanske inte svårt att förstå att människor som har stora hjälpbehov greppar efter halmstrån för att inte gå under av självömkan. Men funktionsnivå är det som testen avser att mäta, om man vet en persons funktionsnivå är ett IQ-test irrelevant. Det motsatta är också sant. Om en person med 90 i IQ driver eget företag framgångsrikt och tjänar miljonen om året, har familj och barn och har bra relationer spelar IQ siffran noll roll.

Detta är så självklart att alla egentligen förstår det, man kan bara komma fram till något annat om man verkligen vill förneka saker för sig själv.