Bjäbbmonstret skrev:Nu handlade ju tråden om tillfälliga förbindelser. Pemer har sabbat den genom att tala om att finna en livskamrat...

Fast den som har problem med att att våga ingå tillfälliga förbindelser kanske också har problem med att hitta en livskamrat.

Om man inte går ut på nätet och rent ut söker en livskamrat, så är det ju aldrig utsagt. Det som börjar som en flört kan utveckla sig till både det ena och det andra.

Antar att man inte på sitt aspiga sätt kan fråga "Har du hederliga avsikter, dvs vill du ha en livskamrat, eller är du bara ute efter en tillfällig förbindelse"?

Alien skrev:
Antar att man inte på sitt aspiga sätt kan fråga "Har du hederliga avsikter, dvs vill du ha en livskamrat, eller är du bara ute efter en tillfällig förbindelse"?

Nej! Suck! Det är just det som jag har upplevt som problemet. Det beror väl på!

jonsch skrev:[..]

Zombie skrev:[...]

Jag tror inte du skrev annat än sanning i det här inlägget, Zombie. Lysande och belysande!

Tack !!
---------------------------------------------------------------------------------------
Vill bara nämna: avsikt till en tillfällig förbindelse kan också vara hederlig, till en lång ohederlig. Säkert är det vanligt att hedern ökar med förbindelsens avsedda längd, men i sig beror det också på vad man visar, hur och hur pass lyhört för den andra man visar det - och hur hederlig man är (och kan vara, med den självkännedom man har) mot sig själv.

Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser må de nu vara hederliga eller ohederliga

Zombie skrev: Säkert är det vanligt att hedern ökar med förbindelsens avsedda längd, men i sig beror det också på vad man visar, hur och hur pass lyhört för den andra man visar det - och hur hederlig man är (och kan vara, med den självkännedom man har) mot sig själv.

Du är så klok ibland Zombie men nu var det väl inte riktigt det vi pratade om?

Bjäbbmonstret skrev:Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser må de nu vara hederliga eller ohederliga

"hederliga avsikter" är ju skämtsamt menat. Det är ju från förr i tiden när det var katastrof för kvinnan om mannen inte hade "hederliga avsikter". Hon riskerade i så fall förlust av sitt rykte, oäkta barn, förstört liv.

Det kan vara så att umgänge med och anpassning till andra människor är så jobbigt att man inte vill bry sig om det, om det inte gäller för lång tid. Investeringen blir större än utbytet s a s. Särskilt om man tycker kroppskontakt med främmande människor är obehagligt.

Bjäbbis
Det var bara menat som en randanmärkning...

Alien
Okej! Jag uppfattade inte att du menade uttrycket skämtsamt (därav min randanmärkning i frågan) Trots din smiley, ser jag nu
Visst kan det vara som du säger. (Till stor del för mig, bland andra.)

Det var inte riktat till dig Zombie. Fan vet vart det var riktat?

Bjäbbmonstret skrev:Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser må de nu vara hederliga eller ohederliga

Eller så handlar det mera om att den som (nästan) aldrig har haft någon relation men väldigt gärna vill det är mera noga med den distinktionen? I så fall kommer förmodligen Aspergare oftare tycka så, men inte primärt för att de är Aspergare utan för de oftare inte har haft så många relationer.

Kvasir skrev:

Bjäbbmonstret skrev:Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser må de nu vara hederliga eller ohederliga

Eller så handlar det mera om att den som (nästan) aldrig har haft någon relation men väldigt gärna vill det är mera noga med den distinktionen? I så fall kommer förmodligen Aspergare oftare tycka så, men inte primärt för att de är Aspergare utan för de oftare inte har haft så många relationer.

Det där var ett intressant påstående Kvasir. Varför skulle man vara mer noga med det för att man har haft färre relationer? För att de kostar mer? Kanske för att man är rädd för att bli sårad.

Jag trodde förut att om man inte hade haft så många relationer så skulle även en mindre allvarlig relation vara mer värd som erfarenhet.

Men jag bedrog mig starkt på det en gång....

Bjäbbmonstret skrev:

Kvasir skrev:

Bjäbbmonstret skrev:Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser må de nu vara hederliga eller ohederliga

Eller så handlar det mera om att den som (nästan) aldrig har haft någon relation men väldigt gärna vill det är mera noga med den distinktionen? I så fall kommer förmodligen Aspergare oftare tycka så, men inte primärt för att de är Aspergare utan för de oftare inte har haft så många relationer.

Det där var ett intressant påstående Kvasir. Varför skulle man vara mer noga med det för att man har haft färre relationer? För att de kostar mer? Kanske för att man är rädd för att bli sårad.

Jag trodde förut att om man inte hade haft så många relationer så skulle även en mindre allvarlig relation vara mer värd som erfarenhet.

Men jag bedrog mig starkt på det en gång....

Nej, det kan ju vara jag som är ute och cyklar. Men jag tänkte väl i första hand på de som har hunnit en bit upp i åren också utan att ha haft någon relation (inte tonåringar). Min tanke var nog inte att man i det läget utesluter endera typen av relation, men att man kanske vill veta säkrare om det bara är något kort och underbart som man äntligen får uppleva, eller om det är den där kärleken man har drömt om hela livet. Har man så lite erfarenhet och så mycket längtan så är man mera rädd att göra en felbedömning av vilken typ av förhållande det verkar vara frågan om. Har man väntat så länge på första gången är man livrädd att chansen inte kommer igen om man sumpar den.

Kvasir skrev:

Bjäbbmonstret skrev:

Kvasir skrev:[quote="Bjäbbmonstret"]Alltså jag tycker snarast det är aspigt att skilja så skarpt mellan seriösa eller oseriösa förbindelser

Eller så handlar det mera om att den som (nästan) aldrig har haft någon relation men väldigt gärna vill det är mera noga med den distinktionen?

Det där var ett intressant påstående Kvasir. Varför skulle man vara mer noga med det för att man har haft färre relationer? För att de kostar mer? Kanske för att man är rädd för att bli sårad.

Jag trodde förut att om man inte hade haft så många relationer så skulle även en mindre allvarlig relation vara mer värd som erfarenhet.

Men jag bedrog mig starkt på det en gång....

Nej, det kan ju vara jag som är ute och cyklar. Men jag tänkte väl i första hand på de som har hunnit en bit upp i åren också utan att ha haft någon relation (inte tonåringar). Min tanke var nog inte att man i det läget utesluter endera typen av relation...[/quote]Så långt ger jag dig rätt Kvasir, sen är det nog Bjäbbis du ska lyssna på. Jag har litet erfarenhet här, intressant nog. Det är inte ofta som brist på erfarenhet är en erfarenhet att dela med sig av.

Det skiftar nog starkt med personlighetstypen men min typ är rädd för att investera mer känslor i förbindelsen än den förtjänar och rädd att fiaskot som skulle följa därpå skulle utvecklas till en blockering hos en själv. Fiaskot kan bestå antingen i besvikelse över att egna känslor dör eller i att man skrämmer bort partnern. Överdrivna känslor i början är en stor risk för den som törstat alltför länge. Därför är det väldigt viktigt att veta hur allvarligt historien är menad, från båda sidor.

jonsch skrev:Därför är det väldigt viktigt att veta hur allvarligt historien är menad, från båda sidor.

Det vet man ju aldrig förihelvete!

Bjäbbmonstret skrev:

jonsch skrev:Därför är det väldigt viktigt att veta hur allvarligt historien är menad, från båda sidor.

Det vet man ju aldrig förihelvete!

En NT kanske inte vet.

Själv vet jag ju om jag vill att det ska bli något bestående, och tycker att det borde den andre också veta. Sen är det en annan sak om man senare upptäcker att det inte funkar.

Motsatsen tycks iaf vara vanlig, dvs att man vet att det inte ska bli något seriöst. Sen kan det iofs bli det ändå, så är det iaf i en massa filmer och säkert i verkligheten också.

Den ena vill ha ett ONT, den andra vill ha en seriös relation, men det talar man inte om. Eller båda vill ha ett ONT men sen vill den ena att de träffas igen, men inte den andre. Möjligheterna till missförstånd och pinsamheter och att bli sårad tycks vara många. Men det är tydligen så det ska vara.

Kommer att tänka på en filmscen. En kvinna träffar en man på en fest och blir förälskad. Mannen går till en dejtingexpert och säger att han inte kan glömma kvinnan, han vill få tips hur han kan få omkull henne så han kan glömma henne. Den orealistiskt rättrådige dejtingexperten vägrar hjälpa honom, han hjälper bara dem som har "hederliga avsikter". Mannen förför kvinna utan hjälp och dumpar henne sen. Hon känner sej olycklig och utnyttjad. Hennes väninna blir rasande på dejtingexperten, som hon tror tipsat mannen.

Men om en del vill ha bara tillfälligt sex och andra mer, så får de väl skylla sig själva i så fall, mannen kan ju inte hjälpa att han inte är intresserad av ett seriöst förhållande? Eller var det kanske så att mannen ljög om att han älskade henne, i så fall var det verkligen ohederligt (kommer inte ihåg just den detaljen). Och om dejtingexperten verkligen tipsat mannen så gjorde han ju bara sitt jobb, varför var det klandervärt?

Det är inte bara koderna som är förvirrande utan också vad som är moraliskt resp omoraliskt och vem man har rätt att skälla ut. Verkar vara enklare förr, "fina flickor" höll på sig åtminstone tills de var förlovade. Då föll ju automatiskt de oserösa männen bort.

Jovisst men då fanns det ju inget utrymme för de oseriösa kvinnorna, eller rättare sagt det fanns inget utrymme för vare sig kvinnor eller män att pröva sig fram och komma fram till vad de ville. Jag ger inte ett vitten för föresatserna. Folk som inbillar mig att jag är precis så snäll som jag ser ut kan gå och dra! Det som räknas är hur man pallar med i praktisk handling.

Alien skrev:Där man dels får lära sig hur man upptäcker att nån flirtar med en (och vad man då ska göra), dels hur man själv ska flirta.

Vilken definition av ordet "flirta" använder du??

Jag tycker det är samma sak som "vilseledande marknadsföring", att antyda (= lova) nåt som man inte alls har för avsikt att hålla. Antagligen mest för att få lite trevlig uppmärksamhet. Fy tusan!

nallen skrev:Jag tycker det är samma sak som "vilseledande marknadsföring"

När jag läste först - lite sömndrucken i ögonen efter en middagslur - läste jag "visslande marknadsföring och tyckte det var ovanligt fyndigt!

nallen skrev:

Alien skrev:Där man dels får lära sig hur man upptäcker att nån flirtar med en (och vad man då ska göra), dels hur man själv ska flirta.

Vilken definition av ordet "flirta" använder du??

Jag tycker det är samma sak som "vilseledande marknadsföring", att antyda (= lova) nåt som man inte alls har för avsikt att hålla. Antagligen mest för att få lite trevlig uppmärksamhet. Fy tusan!

Marknadsför gör man när man har något att sälja.

Flirt visar att man tycker att vederbörande är attraktiv. Sen behöver det inte bli mera av diverse orsaker. Men genom att flirta och flirta tillbaka visar man att motparten är attraktiv och får veta samma sak om sig själv. Vilket är bra för självförtroendet. Om man tvivlar på sin attraktion, så vågar man ju annars varken ta några initiativ el svara på någon annans initiativ.

Så det där med löften kan du glömma, man lovar inget.

Alien skrev:Så det där med löften kan du glömma, man lovar inget.

Fy fan. Så det är inte en lögn att verka säga "jag vill hoppa i säng med dig" men egentigen inte mena det.

nallen skrev:

Alien skrev:Så det där med löften kan du glömma, man lovar inget.

Fy fan. Så det är inte en lögn att verka säga "jag vill hoppa i säng med dig" men egentigen inte mena det.

Att "verka säga" är ju din tolkning av vad den andra säger/gör, och man ljuger ju inte bara för att någon annan tolkar en fel.

Bjäbbmonstret skrev:

jonsch skrev:Därför är det väldigt viktigt att veta hur allvarligt historien är menad, från båda sidor.

Det vet man ju aldrig förihelvete!

Korrekt, fel ordval av mig.

"Därför är det väldigt viktigt att försöka få veta hur allvarligt historien är menad, från båda sidor."

Så skulle jag ha skrivit. Korrigera mig gärna på egen hand, nästa gång, om mitt felaktiga ordval är tillräckligt uppenbart!

/ J

It's all a game.

Nej men det där måste jag invända emot, U there. Har man tur så är den tilltänkta partnern snudd på tankeläsare och vädligt öppen och ärlig, då blir det föga spel ö.h.t. (även om även den ärligas undermedvetna går behöva luras/förföras med ett eller annat med- eller omedvet speltrick).

Dessutom brukar väl andelen spel minska med tiden, t.o.m. om bekantskapen sägs upp strax efter första jubelskriet? Räkar minst en kvart här men det finns nog häftigare rekord. Mitt påstående kvarstår hur som helst.

Kvasir skrev:Att "verka säga" är ju din tolkning av vad den andra säger/gör, och man ljuger ju inte bara för att någon annan tolkar en fel.

Det är för all del sant. Frågan är vad man kallar det istället?
Dessutom; vem har ansvaret för att medelandet går fram? Avsändaren eller mottagaren? Problemet är att det inte finns någon entydig protokollspec.