SR skrev:För ett år sedan gick läkaren Stefan Brandt ut i P4 Uppland och berättade om missförhållanden, överbeläggningar och en ohållbar situation på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och det var efter en kaosartad nyårshelg på sjukhuset. Nu har han precis tilldelats priset "Årets visslare" inom sjukvården.

Sjukhusläkaren skrev:Tyvärr verkar det inte gå åt rätt håll. Fyra av tio chefer anser inte att det är accepterat att anställda framför kritik på arbetsplatsen enligt en studie inom vård och omsorg 2010 från Göteborgs Universitet.

Många risker
I studien anges dessutom att de som framför kritik, på omkring en femtedel av de 70 arbetsplatser som ingår i studien, löper risk att tvingas lämna sin anställning, få sämre löneutveckling, sämre arbetsuppgifter eller att utsättas för verbala trakasserier, enligt forskarna.

Lojalitetsklausuler för cheferna har vi tyvärr sett breda ut sig. Problemet är inte egentligen att man som chef ska var lojal med fattade beslut och därmed inte obstruera verskamheten för det kan man tycka vara rimligt, men problemen uppstår när de aktuella cheferna helt står utanför processen där beslut fattats. Detta är ju regel i de allt större och toppstyrda organisationer vi har idag, inte minst inom sjukvården.

I Göteborg har dessutom varje kommunal arbetstagare en lojalitetsklausul i sitt anställningskontrakt! Avtalen har medfört att anställda, som till exempel påpekat negativa effekter av neddragninar inom fritids och skola, har läxats upp av sina chefer, vilket vi kunnat läsa om i tidningarna under året.

Dagens Medicin skrev:Förra året utsågs Stefan Branth till ”Årets visslare” av Sjukhusläkarföreningen. Han fick utmärkelsen efter att han i början av året larmat om överbeläggningar och risker för patientsäkerheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I februari förra året lämnade han Akademiska för att arbeta som överläkare på lasarettet i Enköping.

Men nu lämnar han även lasarettet i Enköping. Han berättar om en situation med överbeläggningar och personalbrist som ständigt förvärras och gjort att han har fått nog.

– Jag orkar inte se hur utvecklingen av akutsjukvården hela tiden går åt fel håll. När jag lämnade Akademiska för lasarettet i Enköping i februari i fjol var det fortfarande bättre här än där. Men nu är den arbetsmässiga situationen ohållbar även här, säger Stefan Branth till UNT.

SvD - Snowden: ”Jag är ingen hjälte”
10 juni 2013 kl 08:20 , uppdaterad: 10 juni 2013 kl 09:23

Från sitt hotellrum i Hong Kong hoppas Edward Snowden kunna söka asyl till Island. Enligt honom hade han själviska motiv till att läcka de hemliga dokumenten om USA:s underrättelseverksamhet. "Jag är ingen hjälte", säger han till The Guardian.

På den första försändelsen dokument Edward Snowden läckte fanns en lapp där han skrev att han ”vet att jag kommer få lida för mina handlingar”. Den brittiska tidningen the Guardian har tillsammans med Washington Post fått ta del av materialet och publicerat det. Nu träder även källan själv fram.

För the Guardian berättar Edward Snowden att fattade beslutet när han förstod att utbyggnaden av NSA:s övervakningsapparat inom kort skulle bli oåterkallelig.

Beslutet att agera är enligt honom själviskt eftersom han själv inte vill ”leva i en värld där det inte finns någon integritet”.

DN skrev:Hongkong och USA har sedan 1998 ett utlämningsavtal i vilket båda parter åtar sig att utlämna personer som i respektive rättssystem misstänks för brott. Samtidigt har båda sidor rätt att vägra lämna ut personer som eftersöks på grunder som bedöms vara politiska.

Regina Ip, ledamot av Hongkongs lagstiftande församling, säger till tidningen New York Times att territoriets myndigheter under lång tid har samarbetat med rättsmyndigheter i USA och att man vanligtvis har gått amerikanerna till mötes när personer har begärts utlämnade, något som skett i överensstämmelse med gällande utlämningsavtal.

– Edward Snowden kommer att bli varse att Honkong inte är någon säker tillflyktsort. Dessa avtal har tillämpats under mer än tio års tid. Om USA kommer in med en begäran så behandlar vi den i linje med vad lagen säger, säger Regina Ip till tidningen.

Ove Bring ser både Storbritannien, Sverige och Island som – juridiskt sett – säkrare val av tillflyktsorter än Hongkong för Edward Snowden.

– Varken Storbritannien, Sverige eller Island lämnar ut personer till länder där de riskerar dödsstraff eller tortyr. Detsamma gäller för övriga västeuropeiska länder som anslutit sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och som under decennier varit parter i Europadomstolen i Strasbourg, där sådana fall kan prövas, säger Ove Bring.

Han pekar på parallellen med fallet Bradley Manning, den amerikanske soldaten som lämnade över hemliga handlingar till Wikileaks.

– De brott som Snowden antagligen kommer att anklagas för ligger på samma del av straffskalan som Mannings. Och Manning har under häktningstiden fått utstå närmast tortyrliknande behandling, säger Bring.

Alien skrev:Var i världen är en visslare som utmanat en stormakt säker?

DN skrev:Edward Snowden fick på torsdagen tillfälligt uppehållstillstånd i Ryssland och kunde lämna Moskvas flygplats, där han befunnit sig sedan slutet av juni. Och 30-åringen har redan fått ett jobberbjudande.

Det är Rysslands sociala nätverk VKontakte, landets motsvarighet till Facebook, som erbjuder Snowden arbete som programmerare, rapporterar Reuters.

"Vi bjuder in Edward Snowden till Sankt Petersburg och blir glad om han bestämmer sig för att gå med stjärnteamet av programmerare på VKontakte" skriver en av grundarna på sin profil.

Spionanklagande Edward Snowden är inte en förrädare. Åtminstone inte i amerikanernas ögon. En majoritet av tillfrågade ser honom som en avslöjare, enligt en ny opinionsundersökning.

I en undersökning från Quinnipiac University i Connecticut svarar 55 procent av 1 468 tillfrågade amerikaner att Snowden är en avslöjare mot 34 procent som anser att han är förrädare. Elva procent är osäkra eller svarar inte

DN skrev:Men frågan inför framtida visselblåsarfall är hur Wikileaks ska klassas. Den amerikanska regeringen måste visa vad skillnaden mellan att förse Assange­gruppen och traditionella mediaorganisationer med information, annars är det svårt att undvika att allt grävande dras över samma spionkam. Konsekvensen vore förödande för det öppna samhället och den fria pressen – journalister som bevakar nationell säkerhetspolitik skulle riskera fängelse.

En ny lag införs för att reglera meddelarskyddet i förhållande till privata arbetsgivare inom vissa verksamhetsområden. Enskilda verksamheter inom dessa verksamhetsområden som helt saknar offentlig finansiering omfattas inte av lagen.
Lagen utformas med det grundlagsreglerade meddelarskyddet som förebild och ger i princip samma skydd som gällande reglering för kommunala företag. Det är dock inte fråga om att utvidga tillämpningsområdet för offentlighetsprincipen.
De verksamhetsområden som utredningen anser lämpliga att reglera i nuläget är vård, skola och omsorg.
Alla som är verksamma inom kärnverksamheten, oavsett anställningsform, ska omfattas av lagen. Även inhyrd personal omfattas således och sådan personal är fri att lämna ut uppgifter om den verksamhet de är uthyrda till om verksamheten ligger inom lagens tillämpningsområde.
Personer i företagsledande ställning undantas från lagens tillämpningsområde.
I princip kan all typ av information lämnas ut med stöd av lagen. Lagstadgade tystnadsplikter påverkas dock inte utan dessa bryter rätten att meddela uppgifter för offentliggörande.

Unionen Opinion skrev:Det är mycket bra att det blir ett likartat skydd för personal i till exempel skolan oavsett i vems regi skolan bedrivs. Detsamma gäller förstås för vård och omsorg. Lagförslaget är dock begränsat till bara gälla inom skola, vård och omsorg. Det betyder att privatanställda inom andra verksamheter med offentlig finansiering lämnas utan skydd. Det är till exempel kollektivtrafik, offentligt finansierad utbyggnad av infrastruktur och privata aktörer inom arbetsmarknadsverksamhet. Utan skydd lämnas också privatanställda inom skola, vård och omsorg som inte sysslar med kärnverksamheten.

Unionen skulle gärna sett ett lagförslag med en bredare tillämpning med skydd för anställda inom all offentligt finansierad verksamhet, med undantag för de områden där det finns särskilda behov. Vi ser inte någon anledning att utesluta administrativ personal från meddelarskydd. Behovet av insyn från allmänheten finns förstås även om det gäller oegentligheter vid planering eller ekonomisk hantering inom övriga offentligt finansierade områden.

Sydsvenskan skrev:Lagen bör ändras så att så kallade visselblåsare ska kunna få skadestånd om de drabbas av repressalier av sin arbetsgivare på grund av att de slår larm.

Visselblåsares identitet ska också kunna skyddas, föreslår utredaren Per Virdesten i sitt slutbetänkande.

– Det har saknats ett generellt skydd för arbetstagare som slår larm. Det är därför regeringen har tagit initiativ till den här utredningen. Det är första gången den här frågan utreds, säger Elisabeth Svantesson.

Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm internt först, men visselblåsandet omfattar också externa larm, till facklig organisation, medier eller myndigheter, till exempel. Den anställde ska också "ha fog för att uppgifterna är riktiga".

Med "allvarliga missförhållanden" avses förhållanden som kan medföra fängelsestraff "eller därmed jämförliga missförhållanden", skriver utredaren. Exempel på sådana missförhållanden är kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, att inte följa föreskrifter, korruption, livsfara, miljöskador med mera.

Flera fackliga organisationer anser dock att skyddet är otillräckligt. Det bör gälla alla missförhållanden, inte bara de allvarliga, anser såväl TCO som Saco, ST och Vision. Att kräva "allvarliga", och inte alla, missförhållanden för att ge visselblåsare skydd kan göra att enskilda avstår från att slå larm, anser både TCO och Saco.

DN Kultur skrev:Alliansstyrda Upplands Väsby anställde Per Kornhall för att utveckla kommunens skolor. Han identifierade snabbt ett antal problem och fortsatte även att verka i den offentliga skoldebatten. Det skulle han inte ha gjort – Kornhall stängdes av från sin tjänst och hotas nu med avsked. Hur mycket kritik tål egentligen en politiskt styrd organisation i Sverige? Här är hans berättelse.

Det har kommit ut en ny bok, ”Den skenhelige svensken – Korruption utan konsekvenser?” (Brombergs), som beskriver det pris visselblåsare får betala. Den artikel du nu precis har börjat läsa handlar om just det. Den handlar om vad som kan hända en tjänste­man som använder sin yttrandefrihet och sin expertkunskap så mycket att den politiska makten blir irriterad. Jag vet – för artikeln handlar om mig.

Experten på resultatstyrning, Ray Rist, säger att en organisation som fungerar har tre kännetecken: 1. Låg nivå av rädsla. 2. Mycket information. 3. Att man erkänner problem och försöker lösa dem.

Detta borde rimma väldigt väl med svensk offentlig förvaltning. Svenska tjänstemän omfattas förutom av yttrandefrihet också av offentlighetsprincip och kan åberopa meddelarskydd. Allt detta för att skapa en transparent och effektiv förvaltning. En tjänsteman ska naturligtvis oväldigt både utföra politiskt fattade beslut men också ”speak truth to power”, för att låna Aaron Wildavskys ord.

Men det är inte alltid så i verkligheten. För vad ska en nyanställd tjänsteman göra när en hög chef kliver in på kontoret och dikterar vad man ska skriva i ett ärende? Vem ska man vända sig till? Vågar man berätta och för vem? Det finns tyvärr för många berättelser om hur det går för dem som vågar. Ta det nästan ikoniskt famösa fallet med ”Fången på fyren”, Anders Ahlmark som beordrades till fyrvaktmästare och aldrig fick full upprättelse av staten, eller konsulten som avslöjade Göteborgshärvan och som efter det hade svårt att få jobb. Vem tar hand om visselblåsaren?

DN Kulturdebatt 2014-05-22 skrev:Anledningen till att Per Kornhall blivit underättad om att kommunen har för avsikt att avskeda honom är att han grovt har åsidosatt sin del av anställningsavtalet. Av respekt för de inblandades integritet vill vi som arbetsgivare inte kommentera detaljer i ärendet.

DN Kulturdebatt 2014-06-02 skrev:Vilken ”respekt” visar han mig när han säger att jag ”grovt” har åsidosatt min del av anställningsavtalet och samtidigt inte preciserar vad det innebär? Arbetsrätten ger bara rätt att använda avsked när en arbetstagare grovt missköter sig. Björn Eklund säger alltså mer eller mindre att jag är brottslig, men han vill inte berätta på vilket sätt. Detta skulle göra det omöjligt för mig att bemöta honom, eller för DN:s läsare att bedöma saken.

1. Jag deltog i ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle om resultatmätning i skolan. Man menar att detta var en del av en ”bisyssla” och att jag inte hade clearat kostnaden på 733 kronor med min chef. Jag har här gjort ett fel och det är att jag denna enda gång missat att fråga min chef om en kostnad. Men min närvaro på seminariet var en del av den omvärldsbevakning som fanns i min tjänstebeskrivning och inte en del av en ”bisyssla”.

Summa: 733 kronor, närvaro på en och medverkan på en skolkonferens i omvärldsbevakningssyfte, mina kalenderrutiner samt ett samtal med en journalist.

På ovanstående grunder är jag från och med måndagen den 26/5 både arbets- och lönelös. Jag kommer att ha detta i mitt CV och får inte upprättelse förrän tidigast om ungefär ett år när Arbetsdomstolen har hunnit pröva mitt fall.

DN skrev:Många friskolor skulle lägga ned om offentlighetsprincip och meddelarskydd infördes, visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. ”Anmärkningsvärt”, säger Lärarförbundets Eva-Lis Sirén som får stöd av MP:s Gustav Fridolin.

– I den praxis som är utarbetad finns det en möjlighet att om det är allvarliga brister som leder till något olagligt så får man gå med uppgifterna till medierna. Sedan kan jag hålla med om att det kan vara svårt för en enskild anställd att veta var gränsen går. Men det gäller att informera medarbetarna vad som gäller, säger han.

Lärarnas Tidning skrev:Det var fel av Upplands Väsby kommun att avskeda författaren och skoldebattören Per Kornhall. Det fanns inte ens skäl för uppsägning enligt Arbetsdomstolens preliminära bedömning.
– Det här bekräftar att kommunen inte har redovisat de verkliga skälen, att det egentligen handlar om de åsikter jag uttryckt, säger Per Kornhall.

Arbetsdomstolen har fattat ett så kallat interimistiskt beslut som innebär att Per Kornhall får ha kvar sin anställning som skolstrateg vid Upplands Väsby kommun till dess att konflikten mellan honom och arbetsgivaren är slutligen avgjord.

anställning som skolstrateg

Att t ex träffa en journalist på arbetstid är inte grund för avsked, säger AD. Inte heller att ha deltagit i en konferens och paneldebatt om skolfrågor på arbetstid.

Alien skrev:Vad han kan få är skadestånd. Dvs skattebetalarna får stå för notan när kommunens chefer handlar felaktigt.