Den senaste tiden har jag börjat ransaka mig själv en aning. Jag kan erkänna att en av mina mindre goda sidor är att jag av någon anledning får en kick av att hamna i icke-fysisk konflikt med folk (jag söker alltså inte slagsmål, utan snarare tjafs), i synnerhet då jag är stressad, uttråkad, eller i psykisk obalans.

Ibland kan det verka som att jag tidvis lever för att vara jobbig, provocera, tjafsa om grejer, överklaga/lämna in klagomål på grejer o.s.v.
Det behöver inte endast vara negativt, eftersom det oftast är bra att våga snacka för sig/hävda sin rätt, men det kan få mindre fördelaktiga, sociala konsekvenser, när man letar efter tjafs och tjafsar för tjafsets egen skull alt. njuter av att driva folk till vansinne.

Vid sidan om detta har jag givetvis en massa goda sidor också, om jag får säga det själv (annars hade knappast Tess stannat kvar hos mig t.ex.).

Då jag dock försöker komma tillrätta med denna sida hos mig själv skulle jag faktiskt, fullt seriöst vara intresserad av att få veta vad en amatörpsykologisk analys hade pekat ut för bakomliggande orsak till ett konfliktsökande beteende, ifall man frågar er på forumet?

-Jag söker alltså en seriös diskussion om detta och helst inte centrerat kring mig som person, utan snarare kring konfliktsökande personligheter i största allmänhet.

Varför skulle aspergare vara mindre konfliktbenägna än NT?

Mitt svar, ford, är att svallande känslor av vilket slag som helst och på lagom distans, är ett utmärkt medel mot varje slags tungsinne. Somliga läser kioskromaner, andra raggar och en del nöjestjafsar.

I värsta fall finns det inga bra medel mot tungsinne och i så fall är vilket av de nämnda och ett otal onämnda något som resten av mänskligheten bör överse med de tristare verkningarna av.


Fast det var alltså mitt svar, som inte nödvändigtvis har tillräckligt med verkligheten att skaffa.

/ J

Här kommer en amatörpsykologisk förklaring. Med betoning på amatör.
Det skulle kunna vara något så simpelt som en projicering av dina egna inre konflikter. Att helt enkelt göra andra delaktiga, ibland ansvariga för dina interna konflikter. Du skulle inte vara ensam i världshistorien om det.
Så prova med att rannsaka dina känslor när du får lust att ge någon en verbal snyting. Är du stressad? Tycker du att livet är ovanligt orättvist?
Det kanske kan komma något gott ur det! Lycka till!

Det är väl inget fel i att röra om i grytan då och då?

Jag säger inte att det är fel alla gånger och aspirerar inte heller på att bli något slags korgosse med vattenkammat hår, om någon gjort den tolkningen.

Det är mer att jag är intresserad av vad som kan ligga bakom denna typ av personlighetsdrag.

ASterix skrev:Här kommer en amatörpsykologisk förklaring. Med betoning på amatör.
Det skulle kunna vara något så simpelt som en projicering av dina egna inre konflikter. Att helt enkelt göra andra delaktiga, ibland ansvariga för dina interna konflikter. Du skulle inte vara ensam i världshistorien om det.
Så prova med att rannsaka dina känslor när du får lust att ge någon en verbal snyting. Är du stressad? Tycker du att livet är ovanligt orättvist?
Det kanske kan komma något gott ur det! Lycka till!

Nja, jag köper inte riktigt ditt resonemang, åtminstone inte i mitt eget fall. Grejen med mig är inte riktigt att jag är ute efter att ta ut mina aggresioner på någon, utan snarare att jag av någon outgrundlig anledning tycker det är roligt med bråk och tjafs (så länge det inte leder till fysiskt våld, utan håller sig till "pajkastning") och att jag någonstans innerst inne egentligen gillar när folk blir arga-, irriterade- eller trötta på mig, efter att jag betett mig på ett medvetet provokativt sätt (t.ex. genom att posta x antal omröstningar och tramstrådar).

Av ovan nämnda anledning är det säkert inte särskilt märkligt att min farvorit typ av trams är just dissningar och provokationer.

Det är som att jag får en kick av att känna mig som förföljd av en uppretad folkmobb och att jag går upp i varv på samma sätt som jag kan tänka mig att t.ex. en amfetaminmissbrukare gör, när han har tagit sin drog, då jag sedan måste bemöta gliringarna genom kvicka repliker, "tenniseffekten" (vända deras uttryck för ilska/irritation mot dom själva) och testandet av gränser.

Problemet är dock att de sociala konsekvenserna inte alltid blir de bästa och det är därför jag försöker lägga band på mig själv.


-Dock måste det finnas något slags bakomliggande orsak till min läggning och det är den jag försöker finna, i mina försök att "salongsanpassa" min personlighetstyp. Det jag eftersträvar är dock inte att bli en annan människa, bara att tona ner de mest socialt stigmatiserande dragen hos mig själv, eller få utlopp för dom på ett konstruktivt sätt.

KrigarSjäl skrev:Det är väl inget fel i att röra om i grytan då och då?

Jo, om det blir av slentrian.

Jag söker inte konflikter men jag hamnar i konstiga konflikter med människor gång på gång. Speciellt om det är något som är viktigt för mig. Då blir det av någon anledning ibland väldigt konstiga konflikter.

Bjäbbmonstret skrev:Jag söker inte konflikter men jag hamnar i konstiga konflikter med människor gång på gång. Speciellt om det är något som är viktigt för mig. Då blir det av någon anledning ibland väldigt konstiga konflikter.

Det är så det blir om man är rak och vågar stå för sina åsikter.

KrigarSjäl skrev:Det är så det blir om man är rak och vågar stå för sina åsikter.

Nej snarare om man har svårt att hantera om andra inte gör det.

En person jag känner brukar slänga på luren om han tycker att jag går på för mycket!

Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

ford skrev:Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Omognad.

ford skrev:Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Du kanske upplever en känsla av makt när du skapar en reaktion hos andra. Eller åtminstone en känsla av att finnas. Jag kan ibland känna för att skriva något provokativt om jag inte får svar på ett inlägg, eftersom jag vet att det är det säkraste sättet att få svar.

atoms skrev:

ford skrev:Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Omognad.

Det där säger mer om din omognad än någon annans, jag försöker faktiskt gå till grunden med något som jag tidvis ser som ett problem och tidvis en tillgång (i de fall då förkärleken för konflikter används till att t.ex. stå upp för sina egna och/eller andras rättigheter eller förhandla sig fram till fördelar).

Om man känner ett faktiskt behov av att hamna i konflikter och blir "hög" på det handlar det inte bara om något så enkelt som omognad, utan det finns mer komplexa grejer bakom.

Samtidigt som du vill skapa irritation hos andra så vill du ha kontroll över spelreglerna och i förlängningen; personerna som du irriterar.

Du vill ha någonting utan att vara tvungen att ge någonting för det.

Edit; skrev detta utan att ha läst posten ovanför.

ford skrev:

atoms skrev:

ford skrev:Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Omognad.

Det där säger mer om din omognad än någon annans, jag försöker faktiskt gå till grunden med något som jag tidvis ser som ett problem och tidvis en tillgång (i de fall då förkärleken för konflikter används till att t.ex. stå upp för sina egna och/eller andras rättigheter eller förhandla sig fram till fördelar).

Om man känner ett faktiskt behov av att hamna i konflikter och blir "hög" på det handlar det inte bara om något så enkelt som omognad, utan det finns mer komplexa grejer bakom.

Och du vill ha kontroll.

ford skrev:Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Blev du slagen av dina föräldrar när du var liten?

Altus skrev:

ford skrev:Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Du kanske upplever en känsla av makt när du skapar en reaktion hos andra. Eller åtminstone en känsla av att finnas. Jag kan ibland känna för att skriva något provokativt om jag inte får svar på ett inlägg, eftersom jag vet att det är det säkraste sättet att få svar.

Det är inte omöjligt, då jag i grunden är en tävlingspersonlighet, som p.ga. mina as-relaterade funktionsnedsättningar, vad gäller delar av min prestationsförmåga, i motsats till mina höga amibioner ofta hamnat lägst på rangordningen, trots att jag lagt ner enormt med energi och kämpat som ett djur för att tvärtom få göra karriär/tillhöra "eliten", vilket säkerligen, i en del fall inte hade varit en total omöjlighet om jag varit NT, med tanke på det enorma arbete jag ofta lagt ner på det jag "gett mig fan på".

Har man då inte bara alltför ofta fått finna sig i att hamna lägst/inte ens platsa, när man egentligen siktat mot toppen, utan även vid många tillfällen haft svårt att komma in i olika gemenskaper på grund av att man inte platsat och haft svårigheter med att överhuvudtaget få kompisar/få en date att leda till något som kan liknas vid ett förhållande (innan jag träffade tess) och därför både känt sig utanför och upplevt världen som mycket orättvis kan det antagligen vara en mycket bidragande orsak.

Uttrycket "kan man inte bli respekterad kan man åtminstone bli hatad/utmobbad, för då syns man åtminstone" kan nog appliceras på mig ibland, även om det vanligtvis varit undermedvetet.

Samtidigt tror jag också att jag ibland faktiskt helt eller delvis omedvetet kan njuta av att trycka ner folk just därför att jag själv blivit (både upplevt och verkligt) nedtryckt under en mycket stor del av mitt liv och då känner man sig antagligen "stark" när man får chans att själv bete sig som en översittare, i synnerhet när "offret" är någon som själv gillar att "vara herre på täppan" (därmed inte sagt att det skulle vara rätt).

Det var mina egna reflektioner kring varför forden är som han är, men över till del två av frågeställningen:

-Om jag nu antagligen måste leva med att jag har ett inre behov av att få provocera, känna verbal och psykologisk makt och hamna i konflikter. Hur gör man för att få utlopp för en sådan personlighet på ett sätt som är konstruktivt, så att man varken behöver sitta och "bita på naglarna", i ett tillstånd då man ständigt känner sig hämmad och frustrerad, eller ägna sig åt beteenden som får mindre fördelaktiga konsekvenser för såväl en själv, som "oskyldiga" personer i ens omgivning?

-Jag är faktiskt mycket intresserad av seriösa förslag och funderingar, eftesom forden som sagt alltid kommer att vara forden, nmen kanske kan utnyttja sin personliga läggning på ett sätt som är positivt/neutralt och som leder till att han redan fått "tjafsa och kaxa av sig" när det kommer till situationer då ett sådant beteende på goda grunder inte är lämpligt enligt en majoritet av omgivningen?

Björne skrev:

ford skrev:Kan vi försöka hålla oss OT?

Alltså: vad kan det finnas för bakomliggande orsaker till en konfliktsökande personlighet, dels av min kaliber, men även rent generellt?

Blev du slagen av dina föräldrar när du var liten?

Nej, mina föräldar var bra, det var ute i "samhället" (skola, fritidsaktiviteter, kompisar etc.), som min uppväxt var tuff.

atoms skrev:Samtidigt som du vill skapa irritation hos andra så vill du ha kontroll över spelreglerna och i förlängningen; personerna som du irriterar.

Du vill ha någonting utan att vara tvungen att ge någonting för det.

Edit; skrev detta utan att ha läst posten ovanför.

Jag tycker du framställer mig som en rakt igenom dålig människa, men det är jag inte.

För det första (när du skriver om att jag skulle vilja ha kontroll), så har jag alltid respekterat när folk bett mig att dra åt helvete, aldrig brukat våld i vuxen ålder och aldrig tvingat någon att göra något mot sin vilja.

Dessutom är jag inte någon typisk "mobbarpersonlighet", för jag får sällan för mig att medvetet sätta mig på någon som jag upplever som klart underlägsen mig själv, såna kan jag t.o.m. ta i försvar, när jag ser att andra ger sig på dom. Favoritoffret är snarare folk som sälva gärna kaxar och som jag i vissa avseenden upplever som överlägsna mig själv, men som samtidigt har någon svag punkt, som jag själv saknar och där man kan "kväsa" dom.

För det tredje: jag är egentligen inte elak, för jag vill inte medvetet få någon att må dåligt/göra någon illa, utan är mest ute efter att irritera och driva till vansinne och/eller inte minst vinna en verbal "death match", när jag visar den sidan.

För det fjärde så har jag även sympatiska personlighetsdrag: snäll och hjälpsam, har alltid behandalt min fru och alla andra tjejer jag träffat med respekt och betett mig som en "gentleman", brukar vara rejäl och hederlig och ställer upp för folk som jag gillar, eller som jag tycker gjort sig förtjänta av det (inte minst folk i min omgivning som haft en svag social ställning och legat lågt på rangordningen) o.s.v.


-Grejen är nog snarare den att jag faktiskt bryr mig om mina medmänniskor och tycker det är kul att se andra individer växa, det är först när de "växer om mig", som det börjar kännas jobbigt, vilket antagligen kan härledas till att jag är en tävlingsmänniska.

Antagligen är jag inte guds bästa barn, men jag anser mig heller inte vara genomrutten och därför tycker jag nog att du kan vara lite väl fördömande, i synnerhet då jag faktiskt försöker jobba med mig själv och skriver så pass öppenhjrtligt som ajg faktiskt gör i denna tråd.

Jag har verkligen inte fått intrycket att du är en våldsam person. Jag försöker bara att analysera vad det är som du gör; alltså själva sakförhållandet.

Du kan ju t.ex inte påstå att ditt beteende är moget; därav min konklusion att det är omoget. Ditt svar till min replik angående din omognad var ju ganska hetsigt.

Den enda erfarenhet av din vana att irritera och söka konflikter är det som jag har sett här på Aspergerforum; vem/hur du är i det civila vet jag inte.

Du ställer till med ett jävla rabalder för att du får ut någonting av att jävlas med folk. Du driver alltså medvetet med folks tålamod men vill inte ta ansvar för följderna för du skojar ju bara.

Du skriver att du har misslyckats i din yrkeskarriär; då är det väl bitterhet som ligger till grund. Fast varför du väljer kaxa dig på ett forum för aspergare (stor risk att det här finns personer som, i likhet med dig, inte har lyckats i karriären); dåligt vald plats, tycker jag.

atoms skrev:Du kan ju t.ex inte påstå att ditt beteende är moget; därav min konklusion att det är omoget. Ditt svar till min replik angående din omognad var ju ganska hetsigt.

Den enda erfarenhet av din vana att irritera och söka konflikter är det som jag har sett här på Aspergerforum; vem/hur du är i det civila vet jag inte.

Du ställer till med ett jävla rabalder för att du får ut någonting av att jävlas med folk. Du driver alltså medvetet med folks tålamod men vill inte ta ansvar för följderna för du skojar ju bara.

Du skriver att du har misslyckats i din yrkeskarriär; då är det väl bitterhet som ligger till grund. Fast varför du väljer kaxa dig på ett forum för aspergare (stor risk att det här finns personer som, i likhet med dig, inte har lyckats i karriären); dåligt vald plats, tycker jag.

Jag har aldrig sagt att det skulle vara ett moget beteende, däremot att föklaringen troligtvis inte är så enkel som enbart omognad.

Vad gäller det där med yrkeskrriären så är det bara en liten del i det hela (samtidigt så hoppas jag fortfarande att min nya utbildning skall kunna lösa det problemet och söker febrilt efter annat jobb, nu när jag är säsongspermitterad), jag pratar i minst lika hög grad om en hel uppväxt fylld av besvikelser, utanförskap och krossade drömmar, men det känns för personligt för att utveckla här.

Bortsett från det:

Jag har faktiskt själv insett det bisarra i att känna att man får ut något av att jävlas med folk och det är en av huvudanledningarna till att jag startat denna tråd och jag vill ju ta ansvar för följderna, det är därför jag försöker hitta strategier för hur jag skall kunna hantera denna sida hos mig själv på ett mera konstruktivt sätt än hittills.