Konkurrerande program kl 19:

SVT1: Sportspegeln + Rapport
TV3: Realitystjärnorna på godset
TV4: TV4Nyheterna + Sporten + Hellenius hörna
Kanal5: En clown till kaffet
Sjuan: Bingolotto
Kanal8: Escape to the Continent
Kanal9: Raising Hope
Kanal11: Real Housewives of New Jersey
TV4 Film: Hardball
TV4 Fakta: Försöksmänniskor
Discovery channel: Through the Wormhole with Morgan Freeman
KK: Mästerspionens hemlighet + Isen smälter i Alperna
Comedy: Futurama
TLC: Best Of Buddy's
SVT-B: Madicken
Discovery science: Oförklarliga NASA-mysterier

Program som Realitystjärnorna på godset och Bingolotto kanske är svåra konkurrenter

Det var sevärt tycker jag, men jag vet inte om jag kommer sitta klistrad nästa söndag.

Huggorm skrev:Jag skulle tro att det mest är folk som redan är engagerade i frågan som tittar

Ja. Programmet kändes också som det var riktat till redan frälsta/förtappade. Jag hade gärna sett någon minuts övergripande förklaring/överblick av vad AS är.

Jag såg de första minuterna men ska se mer igår. Det jag såg kan jag säga att jag känner igen mig själv i vissa. Så ja de beskriver kanske inte alla men den ljuger inte heller.

Själv har jag väntat hela veckan på första programmet. De var lite obehagligt att få flashbacks, hur det var i grundskolan för mig. Men de sköna var att de finns fler som jag.
Så jag väntar redan på nästa avsnitt. Idag fick jag lära mig ytterligare ett verktyg för att försöka hantera vardagen
Förlåt, om någon tar illa vid sig av mitt språk, då de är ett av mina problem.

MySecret skrev:Idag fick jag lära mig ytterligare ett verktyg för att försöka hantera vardagen

Vad är det?

Maggi skrev:Beträffande Aliens resonemang om sexighet,

Tystlåten och eftertänksam kan visst vara väldigt sexigt (även om jag träffat Aspergare som är allt annat än tystlåtna och introverta) Skulle tro att variationen på aspergare är rätt stor! eller har jag fel?
Vad som anses sexigt varierar nog också endel.

Här gällde det inte "sexig" (häftig, cool) i privatlivet utan hur man framstår på TV. De som brukar ses som sexiga är extroverta personer, inte introverta.

Håller med om att variationen är stor, men det känns att ju aspigare man framstår, desto sämre representant är man för aspergarna.

Cipramilovic skrev:Även jag blev besviken förra veckan. När jag för en gångs skull hade bänkat mig framför teven så dyker GWs skötare, Kvartoft alltså, upp istället. Ser fram emot programmet ikväll!

Haha, "skötare"! Undrar vad professorn skulle tycka om den benämningen? Tror Kvartoft kallas programledare, bisittare el side-kick. Men visst, hon ska nog "sköta" professorn ifall han riskerar att sväva ut.

Kl 19 är ingen bra tid för mig, då äter jag kvällsmat; kl 20 hade passat mig bättre. (Före kl 20 tycker jag det bara är barn- el lättsamt pratprogram, så jag brukar aldrig titta på TV då utom möjligen Rapport ibland.) Så jag såg inte hela programmet från början.

Men det framgick att Marianne Scheja fick fungera som terapeut också. Och inte så konstigt när jag läste mer om henne:

wikipedia skrev: 1980-82 utbildade hon sig till och arbetade en tid som sjuksköterska. Hon verkade även som fotomodell, vilket ledde henne till en scenskoleutbildning på William Esper Institute i New York 1984-87, varefter hon medverkade i ett antal teaterproduktioner och filmer/TV-serier i USA. I Sverige har hon bland annat medverkat i filmer som Jungfruresan (1988), Den ofrivillige golfaren (1991) och Bröllopsfotografen (2009). Hon studerade litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1988-89 och utbildning i manusförfattande vid Dramatiska Institutet 1991-92. Marianne är grundutbildad psykoterapeut i KBT- kognitiv beteendeterapi och beroendebehandling på Karolinska Institutet 2009-2011.

Så den som påstår att hon "vill göra karriär på aspergare" är ute och cyklar big time; hon har redan gjort karriär.

Och även utbildade skådespelare behöver en regissör. Så varför ondgöra sig över att amatörer behöver det och extra stöd mtp allt de har i ryggsäcken.

För min del skulle jag aldrig våga stå på en scen och spela teater, även om publiken mest bestod av vänner och släktingar till oss. Så jag har verkligen full förståelse för att aspergarna behöver det; annars hade det öht inte blivit något teaterprojekt.

Klockan 20.00 nästa gång.

Är det bara jag som har märkt att serien har bytt namn? Innan ändringen så hette det "Den som inte får finnas" men nu helt plötsligt heter det "Den som får finnas".

Härliga människor men intrycket det gav var att Aspergare behöver hjälp och en mkt tolerant omgivning, kanske är det så för många, men då borde även någon högfungerande självständig Aspie medverkat för att nyansera bilden.

Huggorm skrev:Sedan kan man fråga sig vilken skillnad programmet gör. Jag skulle tro att det mest är folk som redan är engagerade i frågan som tittar, vanliga människor lär nog välja någon annan kanal.

Precis, folk i gemen (läs NT) som sitter och kollar på TV orkar inte engagera sig i ett av vad dom anser vara ett program om ett gäng "knäppisar", om de inte är så att de har den sortens problem att det blir lite "freakshow" i stil med "Glada Hudikteatern" inget ont om dem, de gör nog så gott de kan, men de som tittar tycker nog inte att de med AS, inte är knäpp nog så att säga, för att det ska vara underhållsvärde, förr plågade man katter och andra djur på bytorget och mot betalning visade upp missbildade vanställda människor osv, förkommer fortfarande på en del håll, där det inte är så vanligt med television...

hearnothing skrev:Ja. Programmet kändes också som det var riktat till redan frälsta/förtappade. Jag hade gärna sett någon minuts övergripande förklaring/överblick av vad AS är.

Det är en mycket god iakttagelse, för de flesta jag känner anser att människor med olika typer med NPF tillstånd bara är sådana som försöker manipulera till sig bidrag, men det kanske kommer en förklaring i de följande avsnitten...

Nu har jag sett första delen. Kan direkt säga att bortsett från självskadebettendet så känner igen mig i Isabelle. Just detta att aldrig känna att man duger eller gör något bra.

Jag tyckte synd om dom flesta av dom. Jag kände av nervositeten i vissa situationer. Kände igen mig i utanförskap i skolan osv.

Men ska nog fortsätta att se på den här serien, det kan vara bra att tillåta sig själv att känna dom känslorna som väcks av att se på programmet.

Men i jämförelse med dom i programmet så har jag få problem.

antonius skrev:

hearnothing skrev:Ja. Programmet kändes också som det var riktat till redan frälsta/förtappade. Jag hade gärna sett någon minuts övergripande förklaring/överblick av vad AS är.

Det är en mycket god iakttagelse, för de flesta jag känner anser att människor med olika typer med NPF tillstånd bara är sådana som försöker manipulera till sig bidrag, men det kanske kommer en förklaring i de följande avsnitten...

Att inte framhäva de diagnostiska termerna är lite vad som särskiljer produktionen tycker jag. Man vill först och främst beskriva personerna utifrån dem själva och deras olika karaktärer. Jag tror att det är bättre så.

alixha skrev:Genom att sända det klockan 19.00 istället för 20.00 kanske fler människor har tid att titta.

Klockan sju har jag inte ens kollat igenom kvällens teve-tablå än. Det är för tidigt.

Kan tenke meg at det er skjevfordelt TV, og at representanter for Aspergers syndrom er håndplukket, hva omhandler problemer med 1001 ektefeller/kjærester og venner.

atoms skrev:Att inte framhäva de diagnostiska termerna är lite vad som särskiljer produktionen tycker jag. Man vill först och främst beskriva personerna utifrån dem själva och deras olika karaktärer. Jag tror att det är bättre så.

Men då borde de kanske kallat programmet något annat, "Att vara annorlunda", "Leva som speciell" eller "Mitt liv, är lite olikt andras", nu är ju "etiketten" redan satt, med lite info hade man kanske vunnit fler tittare, nå det ger väl sig i kommande avsnitt...

Julianus skrev:Är det bara jag som har märkt att serien har bytt namn? Innan ändringen så hette det "Den som inte får finnas" men nu helt plötsligt heter det "Den som får finnas".

Det står om det här post1262373.html#p1262373

Det blev klagomål på den förra titeln, eftersom en del aspergare tolkade det bokstavligt.

Förslag till programtitel: "Att leva med asperger".

Programmet verkar iaf sakligt utan sensationer. Men det är väl SVT-UR som är bakom och de brukar vara sakliga i sina produktioner. Men som redan påpekats så behöver infallsvinkeln breddas rejält och belysa att det ofta är miljöer och situationer som ställer till det än personen i sig.

Tyckte dem i programmet verkade ha det rätt bra ändå, till och med Isabelle även fast hon uppbenbarligen har/hade ( när spelades programmet in?) väldigt dåligt självförtroende.

Max hade ju talang i både musik och litteratur. Han framstod som både intelligent och mogen. Skulle inte förvåna mig om han blev professor på univsersitet i framtiden.

Markus var också konstnärlig av sig, bra på att rita och hade intresse av astrologi (Det är väl det som det kallas?) och han var den som verkade minst "autistisk" av dem tre, alltså bra på att "låtsas" så att säga.

Isabelle vet jag inte vad hon hade för hobbies, det framstod inte? Eller så missade jag det. Hon hade ju dock skrivit en bok, inte illa pinkat.

Sen var dem ju alla med i en teatergrupp också. Tyckte inte det i sig var intressant alls men det är ju modigt av dem.


Kunde inte låta bli att uppmärksamma många olika flummiga beteenden, eller excentriska rättare sagt. Man undrar ju, är det så andra uppfattar mig? Jag har fått höra att jag kan föra en konversation rätt bra.

Jag har dock bott på "landet" hela livet ( inte riktigt landet men i princip) och jag tror nog dem tre har fått mycket nytta av att ha vuxit upp/bo i/nära en storstad eftersom man då blir mer tvungen till social interaktioner.

Det kommer låta egoistiskt men det känns alltid lite surt att se andra med aspergers lyckas eftersom jag själv inte har något jag är bra på. Också känns det kul såklart att någon lyckats. Mer kul än surt såklart.

Jag gillade första avsnittet, det var kanske inte så mycket om diagnosen men personerna själva berättade bra och föräldrarna verkade förstående.

"Att leva med Aspergers syndrom - och må bra". En sådan serie vill jag se.

Det jag vill se är program om Asperger som inte på minsta vis filmar LSS- och omsorgsvärlden med dess rutiner och jargong.



Men jag måste korrigera mig själv: teaterövningar kan vara mycket bra metoder för att jobba med och bli medveten om kroppsspråk, rösten och hållningen.

Och Marianne Scheja verkar bra.
Hade nog vissa fördomar där.

Är serien värd att titta på? Är den sanningsenlig eller är det typiskt tv att göra något värre/bättre än vad det egentligen är?

Om ni förstår vad jag försöker få fram ^^