Titti skrev:Ja, det gjorde det. Men precis som du fick jag gå igenom svaren med psykologen och så beskrev jag hur jag tänkte och resonerade kring de frågorna och så valde han vilket alternativ som passade bäst utifrån det. Det var inte alls alltid självklart hur frågorna skulle tolkas...

Precis. Och i quizet finns ju inte den möjligheten.

tahlia skrev:Det som upprör mig är den inverkan ett sådant där besked kan ge på en nyligen diagnostiserad person som fortfarande kämpar med att acceptera hur det ligger till.

Det finns båda varianterna här. Det finns de som själva tvivlar på korrektheten i sin diagnos och om de då får veta av Aspie-quiz att de sannolikt är feldiagnosticerade så kan de agera på detta. Detta har funnits redan innan genom Aspie-NT poängen, även om det blir mer påtagligt nu när man specifikt namnger olika diagnoser.

tahlia skrev:Var snäll och tänk på andra någon gång ibland, inte bara på din forskning.

Det gör jag. Det står t.ex. utryckligen i testet att det inte är en neuropsyikatrisk utvärdering utan avsett att ge förslag på möjliga diagnoser (och även förslag på tillförlitligheten i redan befintliga diagnoser). I tabellen med förslag står uttryckligen "prediktion".

Detta är en naturlig utvidgning av testen. Tidigare, när bara Aspie-NT poängen fanns, så förleddes många att tro att de skulle kunna få en AS-diagnos om de fick omdömet "Aspie". Detta är inte säkert eftersom Aspie egentligen är en totalpoäng på mängder av olika diagnoser där visserligen just autism/AS har störst korrelation till poängen.

Kvasir skrev:

Titti skrev:Ja, det gjorde det. Men precis som du fick jag gå igenom svaren med psykologen och så beskrev jag hur jag tänkte och resonerade kring de frågorna och så valde han vilket alternativ som passade bäst utifrån det. Det var inte alls alltid självklart hur frågorna skulle tolkas...

Precis. Och i quizet finns ju inte den möjligheten.

Det finns ett '?' alternativ som är avsett just för det ändamålet. Sådant finns inte i professionella verktyg vad jag vet. Inte de jag fyllt i för sonen och dottern iaf (Brief och ASSQ).

rdos skrev:Det finns ett '?' alternativ som är avsett just för det ändamålet. Sådant finns inte i professionella verktyg vad jag vet. Inte de jag fyllt i för sonen och dottern iaf (Brief och ASSQ).

Aha, då ska du ha en stjärna för det. Så långt tänker inte många som gör formulär på internet. Själv hatar jag internetfrågor för att man inte kan skriva kommentarer i marginalen, som jag brukar göra i vanliga frågeforumär.

Fick ni ingen chans att kommentera svaren på de formulär ni fyllde i? Det har ju flera av oss andra fått. Jag tror jag tillbringade betydligt mera tid med att gå igenom svaren med psykologen än med att svara på frågorna, och det var nog inte precis så att det var jag som var envis med att gå igenom det noggrant heller, utan det verkade som hon också ville ta det i detalj.

Kvasir skrev:Aha, då ska du ha en stjärna för det. Så långt tänker inte många som gör formulär på internet.

Det är t.o.m. så poängberäkningsalgoritmen fungerar precis lika bra när vissa frågor inte är ifyllda som när de är ifyllda. Varje fråga har ju en unik vikt. När man räknar poäng så tar man svar * vikt och dividerar i slutändan resultatet med maxpoäng (som då exkluderar '`?' frågor). Dock finns det oxå ett skydd emot lata typer som bara fyller i några frågor och försöker få en poäng. Dessa får då veta att för många frågor lämnats med '?'.

För diagnosprediktionerna finns en vikt per fråga & diagnos. Det är en ganska stor matris av värden (10 x 194). Samma sak för poängen som presenteras i diagrammet.

Kvasir skrev:Fick ni ingen chans att kommentera svaren på de formulär ni fyllde i?

Nej. Vi gjorde det på egen hand hemma för dottern (ASSQ). För Brief så fyllde jag i åt sonen, och sedan gick en person igenom svaren med sonen, vilket inte alls fungerade för att han saknade självinsikt.

Kvasir skrev: Det har ju flera av oss andra fått. Jag tror jag tillbringade betydligt mera tid med att gå igenom svaren med psykologen än med att svara på frågorna, och det var nog inte precis så att det var jag som var envis med att gå igenom det noggrant heller, utan det verkade som hon också ville ta det i detalj.

I fallet med dotterns autism-diagnos så fyllde även skolan i frågeformulär + att vi diskuterade olika saker med läkaren under utredningen.

Jag vet om att man inom psykologiforskningen gärna vill ha folk att fylla i kommentarer om olika frågor, men det vore en fullständigt omänsklig uppgift för mig att gå igen uppemot 80.000 x 100-200 kommentarer. Därför har jag valt att inte använda något som behöver manuell analys. Det enda som finns är en gemerell kommentar på quizen som jag emellanåt studerar för input.

rdos skrev:Jag vet om att man inom psykologiforskningen gärna vill ha folk att fylla i kommentarer om olika frågor, men det vore en fullständigt omänsklig uppgift för mig att gå igen uppemot 80.000 x 100-200 kommentarer. Därför har jag valt att inte använda något som behöver manuell analys. Det enda som finns är en gemerell kommentar på quizen som jag emellanåt studerar för input.

Nej det förstår jag, och det vill jag inte lasta dig för. Vore det ett officiellt akademist forskningsprojekt med forskningsanslag så kanske man kunde avsätta resurser för sådant, däremot, men det är nog tveksamt om det vore rimligt heller för stora datamängder.

Det där jag skrev om att ogilla nätformular och skriva kommentarer i kanten på pappersformulär gällde frågeformulär i största allmänhet, inte bara eller ens i första hand sådan som rör AS eller medicinska frågor. Det kanske har något att göra just med min AS och mina svårigheter att ta beslut hur fort det inte finns ett självklart rätt alternativ.

Kvasir skrev:Jag kräver inte att rdos ska ha akademisk status i bemärkelsen forskarutbildning. Däremot kräver jag att han ska få sina resultat publicerade och utsatta för vetenskaplig prövning innan han hänvisar till dem som sanning av samma eller större relevans än akademiska resultat. Men rdos kanske är postmodernist, vad vet jag. Sådana har dock inte mycket i vetenskapen att göra, i alla fall inte denna typ av vetenskap.

Jag skickade som sagt quizen för publicering för några år sedan men journalerna i fråga bemödade sig inte att skicka på peer-review. En del av detta misslyckande berodde sannolikt på att de journaler jag valde hade för hög prestige och bara publicerade en artikel av tio. Innan jag gör ett nytt försök vill jag först försäkra mig om att andra professionella läst & förstått artikeln (jag kommer att skicka den på review på en professionell lista innan jag skickar vidare för publikation).

Kvasir skrev:Visst, ställer man inga krav på vetenskaplig prövning så. Men om man inte underkastar sig sådan så kan man inte heller göra vetenskapliga anspråk.

Främsta hindret verkar inte vara själva prövningen (den är jag inte ett dugg oroad över), utan att få till en sådan prövning utan att själv ha akademisk status. För att lyckas med detta så har jag byggt upp lite akademiska kontakter som blir användbara, bl.a. för att många journaler kräver förslag på reviewers och sådant.

rdos skrev:Jag skickade som sagt quizen för publicering för några år sedan men journalerna i fråga bemödade sig inte att skicka på peer-review. En del av detta misslyckande berodde sannolikt på att de journaler jag valde hade för hög prestige och bara publicerade en artikel av tio. Innan jag gör ett nytt försök vill jag först försäkra mig om att andra professionella läst & förstått artikeln (jag kommer att skicka den på review på en professionell lista innan jag skickar vidare för publikation).

Nu vet jag inget om det eller de områden du försöker publicera inom, men visst så är det, vissa tidskrifter anses ha högre status än andra så alla helst vill publicera i dem, och då blir förstås konkurrensen mycket hårdare. Det viktiga är att undvika att publicera i någon "slasktidskrift" som mest lever på att ta in det som ingen annan publicerar, för då är inte så mycket vunnet på publiceringen. Nu vet jag inte i vilken omfattning sådana tidskrifter förekommer på olika områden, men sådana konferenser finns ofta.

Kvasir skrev:Främsta hindret verkar inte vara själva prövningen (den är jag inte ett dugg oroad över), utan att få till en sådan prövning utan att själv ha akademisk status. För att lyckas med detta så har jag byggt upp lite akademiska kontakter som blir användbara, bl.a. för att många journaler kräver förslag på reviewers och sådant.

Det ska egentligen inte spela någon roll. Det är ju artikeln som ska bedömas. Däremot kanske man är tveksam att lägga ner resurser på att bedöma en artikel av någon som är helt okänd. Det är trots allt ganska mycket jobb att granska en artikel, och man brukar ha minst tre granskare (ibland kanske bara två). Att man själv skulle ge förslag på granskare låter väldigt märkligt. Något sådant har jag aldrig träffat på inom mitt forskningsområde, och det går ju egentligen emot syftet att granskningen inte ska vara jävig.

Kvasir skrev:Nu vet jag inget om det eller de områden du försöker publicera inom, men visst så är det, vissa tidskrifter anses ha högre status än andra så alla helst vill publicera i dem, och då blir förstås konkurrensen mycket hårdare. Det viktiga är att undvika att publicera i någon "slasktidskrift" som mest lever på att ta in det som ingen annan publicerar, för då är inte så mycket vunnet på publiceringen. Nu vet jag inte i vilken omfattning sådana tidskrifter förekommer på olika områden, men sådana konferenser finns ofta.

Nature och PNAS är ju inte precis "slasktidskrifter". Vilken jag har i tankarna den här gången vill jag nog dock inte avslöja, men den är iaf bra mycket smalare och handlar om autism.

rdos skrev:
Nature och PNAS är ju inte precis "slasktidskrifter". Vilken jag har i tankarna den här gången vill jag nog dock inte avslöja, men den är iaf bra mycket smalare och handlar om autism.

Jag syftade inte på några speciella tidskrifter, utan det var bara en allmän varning att se till att undvika tidskrifter som har för låg status så att en publikation inte får något värde. Jag har ingen koll på tidskrifterna på de områden som är aktuella för dig, så jag har ingen åsikt om de enskilda tidskrifterna där, utan kan bara uttala mig i generalla ordalag.

Jag sa till läkaren som gav mig remissen till npfteamet att jag hade gjort AS.test på nätet, och han frågade vilken sida det var sen skrev han ner www adressen. De kanske har lägger in det i någon statistisk eller något?

Förstår att testet inte är 100% men att ja skulle kunna få en dyslexi diagnos är väl inte speciellt stor, den enda frågan som gällde stavning/skrivning som jag kan se att jag svarade för det,var att jag har dålig handstil.

Dyslexi 83 Du kan möjligen få diagnosen

wiki skrev:Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga.
...
I det diagnossystem som används inom den svenska sjukvården, ICD-10, återfinns dyslexi under diagnosen F81.0 Specifik lässvårighet

Jag läser snabbt o får in information, och vet hur saker stavas. Så hur ska jag då kunna få en diagnos dyslexi? Jag tog ganska lång tid på mig så gjorde nog inga slarvfel heller så det verkar lite konstigt. Dock så har jag alltid haft en udda handstil.

Att testet säger att jag sannolikhet kan vara shizofren och bipolär gör mig inte lika mycket, för det känns mer som ett skämt. Visst att jag har fått höga poäng på liknande test innan, men de har inte vart inriktade mot och/eller haft autistiska människor som målgrupp. För att man sannolikt ska få diagnos shizofreni, krävs en psykos som varat längre än X tid som inkluderar hallucinationer och/eller vanföreställningar. Jag tror X är 6månader.
Har man en npf diagnos, så är det inte så lätt att sätta en sådan som för en mer normal NT har jag förstått det som och oftast försöker dem att inte blanda ihop de två.

Parvlon skrev:

Dyslexi 83 Du kan möjligen få diagnosen

Möjligen betyder att man egentligen ligger under gränsen för diagnosen. 100 är gränsen som ger ca. 80% de diagnoser de indikerat. Här bör man alltså tolka möjligen som "sannolikt inte" om man själv inte ens tror på det.

Parvlon skrev:Att testet säger att jag sannolikhet kan vara shizofren och bipolär gör mig inte lika mycket, för det känns mer som ett skämt. Visst att jag har fått höga poäng på liknande test innan, men de har inte vart inriktade mot och/eller haft autistiska människor som målgrupp.

Det är dock så att schizofreni / schizoid har starka kopplingar till autismspektrum. Dessutom verkar diagnosprocessen använda en del lustiga saker som egentligen bara är naturlig variation t.ex. om man är vidskeplig och så.

Parvlon skrev: För att man sannolikt ska få diagnos shizofreni, krävs en psykos som varat längre än X tid som inkluderar hallucinationer och/eller vanföreställningar. Jag tror X är 6månader.

Sådana övervägande borde egentligen vara med men det låter inte precis som det skulle vara möjligt i en online-quiz.

rdos skrev:Möjligen betyder att man egentligen ligger under gränsen för diagnosen. 100 är gränsen som ger ca. 80% de diagnoser de indikerat. Här bör man alltså tolka möjligen som "sannolikt inte" om man själv inte ens tror på det.

Ok, men det står ingenstans på sidan hur man ska tolka. Risken är väl att en ny person som gör testet tar det som verkar mest fel, och applicerar sannolikheten på att det är så på resten med.

rdos skrev:Det är dock så att schizofreni / schizoid har starka kopplingar till autismspektrum. Dessutom verkar diagnosprocessen använda en del lustiga saker som egentligen bara är naturlig variation t.ex. om man är vidskeplig och så.

Jo men det är inte konstigt att man blir mer autistisk desto mer ickesocialt man har att tänka på.

rdos skrev:
Sådana övervägande borde egentligen vara med men det låter inte precis som det skulle vara möjligt i en online-quiz.

Menar du att eftersom det är hallucinationer tex så bör man egentligen inte veta om att det är inte verkligt eftersom det då vore mer som 'brus' eller störande (alternativt ostörande)moment? Funkar ju säkert så men psykoser kommer ju och går o sannolikheten att person X ska ramla över din sida när denna precis nått denna fasen, att h*n inte haft ett insjuknande innan bör vara väldigt liten. Alternativt skulle då denna precis fått positiva symptom som hallucinationer och därmed inte sökt hjälp för dem och risken att det skulle vara som så att h*n som gör testet lever i selfdenial bör vara en pytte%, och ifall man haft en psykos innan bör man veta om det.

Parvlon skrev:

rdos skrev:Möjligen betyder att man egentligen ligger under gränsen för diagnosen. 100 är gränsen som ger ca. 80% de diagnoser de indikerat. Här bör man alltså tolka möjligen som "sannolikt inte" om man själv inte ens tror på det.

Ok, men det står ingenstans på sidan hur man ska tolka. Risken är väl att en ny person som gör testet tar det som verkar mest fel, och applicerar sannolikheten på att det är så på resten med.

Hur skulle du lagt upp det? Undvikit att lista mer än de första bedömningarna? Jag testade faktiskt denna metod på gamla data i quizen och det gav inte något vidare mycket bättre resultat om man säger så. Problemet verkar vara att en hel del personer inte bara har de diagnoser som har högst prediktivt värde, utan oxå en hel del av de som har lågt prediktivt värde. Om man då säg bara har med 2-3 förslag, och personen har diagnos på förslag 5 & 8, hur gör man då? Talar om för dem att de inte har rätt diagnoser (och får skäll för det)?

Parvlon skrev:Menar du att eftersom det är hallucinationer tex så bör man egentligen inte veta om att det är inte verkligt eftersom det då vore mer som 'brus' eller störande (alternativt ostörande)moment?

Det jag ställer mig mest undrande till är varför fenomen som att man tror på spöken och andar ska klassas som hallucinationer? En mängd av frågorna i SPQ-A är av sådan karaktär att det faktiskt handlar om tro på övernaturliga fenomen. Jag vet inte riktigt hur man egentligen borde göra för att fråga om riktiga hallucinationer. Egentligen så handlar inte en enda fråga i SPQ-A om något som säkert kan tolkas som en riktig hallucination.

rdos skrev:Hur skulle du lagt upp det? Undvikit att lista mer än de första bedömningarna? Jag testade faktiskt denna metod på gamla data i quizen och det gav inte något vidare mycket bättre resultat om man säger så. Problemet verkar vara att en hel del personer inte bara har de diagnoser som har högst prediktivt värde, utan oxå en hel del av de som har lågt prediktivt värde. Om man då säg bara har med 2-3 förslag, och personen har diagnos på förslag 5 & 8, hur gör man då? Talar om för dem att de inte har rätt diagnoser (och får skäll för det)?

Njae jag vet ju inte exakt vad det är för testgrupp du har, och vad syftet är förutom att ge en hint till odiagnotiserade aspisar men jag har surfat runt på nätet på olika npf-relatede sidor,forum(NT) osv och har sett att det ofta länkas därifrån till ditt test så jag trodde väl att det var tänkt för dem(oss odiagnotiserade främst). Sen om man gör testet och bara för att man är autistisk får höga shizofreni poäng så känns det nog mindre professionellt. Det tror jag, men min åsikt kan bero på att det är jag som hellre ser en sak i taget. Det är väl en aspie grejj, så dock har väl de flesta lärt sig att skilja på äpple och päron. Svårt för mig att egentligen säga hur jag skulle reagerat, eftersom det inte var första gången jag var i kontakt med testet och ser den som seriös ändå men jag tror att jag skulle lagt resultatet utav det i min mentala papperskorg. Hur smart det vore är väl onödigt off topic dock.

Om man då säg bara har med 2-3 förslag, och personen har diagnos på förslag 5 & 8, hur gör man då? Talar om för dem att de inte har rätt diagnoser (och får skäll för det)?

Man släpper inte ut sin emailadress på hemsidan.. förresten kanske inte fungerar bra så, men så länge det är korrekt information och inte massa flumm är det bra.
Lite skäll får man ta. Shizofreni är väl en sjukdom, och är väl ganska vanligt med diagnosförnekare hos dem som är drabbade. Se mer om mina tankar om det längst ner.
Det känns iallafall som de data, testet ger är alldeles för få för att kunna innefatta en så stor diagnosbild.

Sen är det det där med hur man tolkar frågor, och vad det är man egentligen svarar på.
Jag kan ju ta ett exempel där frågan var 'blandar du ofta ihop bakgrundsljud med röster?' -svarade 'nej/aldrig' på den, men hade lika gärna kunnat svara '?' som 'ofta'. Anledningen som jag ser det är att ifall jag hör bakgrundsröster som egentligen är brus i bakgrunden, inte borde veta om det. Jag kan ju egentligen aldrig vara säker på att folk har sagt det dem har sagt ifall #1: någon säger att person X har sagt det #2:jag ser munnen röra sig i kontakt med ljudet som kommer ut ur människan.
1 händer ibland, 2 däremot är oftare men långt ifrån hälften av alla röster jag hör är sådant och eftersom jag inte ofta hört röster som jag antagit att det är något annat än mina tankar, som eg. är något annat så antar jag att alla röster jag hör är människors.

Men det är klart att man kan tolka att man 'troligen kan få diagnos' helt olika. Har det att göra med eventuella feldiagnotiseringar så ser ja en stor funktion i det. Men det är nog ändå viktigare att det då ger ett proffesionellt intryck med mer information om de 'troliga diagnoserna', felaktiga som ofelaktiga. Kanske inte hur man ska gå till väga, och vilka medeciner som bör undvikas men verkliga fall där människor blivit diagnotiserade på gott och ont, kanske kunde länkas?

Parvlon skrev:Menar du att eftersom det är hallucinationer tex så bör man egentligen inte veta om att det är inte verkligt eftersom det då vore mer som 'brus' eller störande (alternativt ostörande)moment?

rdos skrev:Det jag ställer mig mest undrande till är varför fenomen som att man tror på spöken och andar ska klassas som hallucinationer? En mängd av frågorna i SPQ-A är av sådan karaktär att det faktiskt handlar om tro på övernaturliga fenomen. Jag vet inte riktigt hur man egentligen borde göra för att fråga om riktiga hallucinationer. Egentligen så handlar inte en enda fråga i SPQ-A om något som säkert kan tolkas som en riktig hallucination.

Det låter väldigt konstigt ja, men så är det inom läkargenren, de måste väl gå efter vetenskapliga fakta och jag har inte sett att det är något som är vetenskapligt accepterat ifall det inte går att styrka med mer än teorier och gör allt för att avfärda alla fenomen som inte går in i någon erkänd formel.
Det kanske är så att det ger stora poäng ifall man utreds för shizofreni ifall man tror på något som är utomjordiskt eller andligt men så lätt kan det väl inte vara att så fort en autistisk människa tror på döda människors andar, får en diagnos shizofreni eller ens blir föremål för en utredning ang. en riktig utredning?

Det jag menade om det jag såg som negativt med de andra diagnoserna är alltså att det är konstigt med att man får så höga poäng just i ditt test där testet till stor del räknar ut ifall man är autistisk aspie eller inte och risken att man tar det för nonsens ökar om det säger att man troligen är shizofren. De flesta människor har väl en inre bild utav shizofreni som handlar om persnlighetsklyvning/multipla personligheter o därmed avfärdar resultatet eftersom de flesta kan antas att de anser sig ha en personlighet.

PNAS och Nature, det är till att sikta högt må jag säga.

Det kan nog vara på sin plats med en tydlig disclaimer som säger att diagnoserna i aspiequiz ska tas med en nypa salt.

Att Thalia inte blev Aspie i quizet bevisar varken att quzet eller diagnosen är fel. Även om quizet skulle ha en prediktion på 99% skulle det ändå bli fel ibland.

Nytt drag som hamnade precis där jag ville, nämligen jaktgruppen. Mest relaterat till "hoppa över saker", "gilla glimmande & glittrande saker", "härma djurläten", "fingra på saker", "gå på tå" och "fascination för att göra fällor". Inte så svårt att gissa på hur detta hänger ihop.

Egentligen fantatistikt att jag inte kom på att testa detta tidigare. Jag har ända sedan barndomen gillat att kasta stenar och gör det fortfarande ibland. När vi var hos minsta sonen så roade vi oss ett bra tag med att kasta leksaker. Gissar att ingen förstod varför vi gjorde det.

Kan du förklara vad det här handlar om? Jag har inte koll på dina påhitt.

Hm... Kasta leksaker. Risken finns ju att de går sönder så jag vet inte om jag skulle ha tyckt att det såg så förnuftigt ut. Anyways, hoppas ni hade kul tillsammans!

Skruva sönder saker för att utforska de borde ju falla inom samma kategori? När jag var liten skruvade jag sönder allting jag kom åt för att se hur de fungerade, det är tyvärr jobbigare att laga dem efteråt, och jag är för snål idag annars skulle jag nog fortsatt med det. Min gammla micro som ev. snart ska bytas, är ett tänkbart offer för min nyfikenhet.

Hahaha!

Skruva isär saker är nog ett väldigt bra intresse hos barn om man tänker på lång sikt. Mer kortsiktigt kan ju målsmän trösta sig med att barnbidrag utbetalas.

Kristofer skrev:Skruva isär saker är nog ett väldigt bra intresse hos barn om man tänker på lång sikt. Mer kortsiktigt kan ju målsmän trösta sig med att barnbidrag utbetalas.

Jag har en kompis som innan han fick egna barn var väldigt förtjust i sin systerson. Eftersom kompisen är väldigt tekniskt kunnig, i synnerhet praktiskt, så brukade han försöka laga alla leksaker som systersonen hade sönder. En dag råkade systersonen bryta sönder en kaka, varpå han höll fram den och helt allvarligt bad min kompis att laga den.

Är det alltså så att Aspergare enligt onlinetestet skulle gilla att kasta saker i högre grad än övriga befolkningen?
(tycker att tråden är lite otydlig)

Jag har en darttavla hemma och brukar kasta pil lite då och då.
Var tidigare med i en dartklubb också men tyckte till en början inte att det var så himla intressant att kasta pil om jag skall vara ärlig, intresset växte istället fram ju mer jag var med och kastade. Men det beror nog på att jag på den tiden var en tävlingsmänniska.