Hur gick eran utredning till? Hur gamla var ni?
Vad var det som fick er att tro att ni hade asperger, eller var det någon annan som trodde det?
Finns det någon som önskar att de aldrig fick veta att de har asperger, fast ändå ha den om ni förstår vad jag menar.


Intressant att veta..

Det var asmycket grejer man skulle fylla i, lägga pussel, intervju med anhöriga etc. Jag var väl 23-24 typ. Det var en läkare som själv har en dotter med AS som kläckte idén om AS. Själv var jag bara som ett stort frågetecken. Hade aldrig hört talas om Aspergers syndrom.

xxxxx skrev:Hur gick eran utredning till? Hur gamla var ni?
Vad var det som fick er att tro att ni hade asperger, eller var det någon annan som trodde det?
Finns det någon som önskar att de aldrig fick veta att de har asperger, fast ändå ha den om ni förstår vad jag menar.


Intressant att veta..

Gjorde min för par månader sedan (fyllt 26). Var att utredaren (psykolog) gick igenom tidigare kontakt med primärvård (kuratorer) och anhöriga - en hel del blanketter och redogörelser att skriva, följt av samtal med anhöriga då.
Sen var det WAIS-IV (http://en.wikipedia.org/wiki/Wechsler_A ... _.28VIQ.29 http://www.pearsonassessment.se/se/vara ... g/wais-iv/) och andra specifika test för kognitiva -och intellektuella förmågor (2-1 test vid dator etc).

Jag har en hel del karaktärsdrag som inte kan förklaras av miljö, så var egenremiss till aktuell verksamhet. För mig var det skönt att få det bekräftat - är dock lite tveksam till testens utformning då jag tycker resultaten visar lite snett.

Jag var 29 när jag gjorde min. Den gjordes på en gemensam begäran från mig och min dåvarande terapeut på allmän psyk efter jag hade gjort en ADHD utredning. Gjordes för att i princip alla andra diagnoser som stått i mina journaler varit felaktiga. Tog mig sju år av tjat att få en korrekt diagnos. Det var mer uteslutningsmetoden som ledde till AS eftersom jag i princip gjort alla andra tester man kan göra.

Jag fyllde i en en herrans massa formulär, vilket mina föräldrar också gjorde. Gjorde ingen regelrätt NPF utredning eftersom den inte är tillgänglig där jag bor i Göteborg och att få en remiss till ett annat upptagningsområde NPF klinik är i princip omöjlig.

Nihilith skrev:Jag var 29 när jag gjorde min. Den gjordes på en gemensam begäran från mig och min dåvarande terapeut på allmän psyk efter jag hade gjort en ADHD utredning. Gjordes för att i princip alla andra diagnoser som stått i mina journaler varit felaktiga. Tog mig sju år av tjat att få en korrekt diagnos. Det var mer uteslutningsmetoden som ledde till AS eftersom jag i princip gjort alla andra tester man kan göra.

Var det läkaren/behandlaren/terapeuten som ansåg att alla andra diagnoser som stått i journalerna varit felaktiga?

Terapeuten, jag och min familj. Mina läkare har avlöst varandra på löpande band genom åren men hon jag har i dag tryckte också på för utredningen. Kan tilläggas att hon inte är ansvarig för någon av de andra felaktiga diagnoserna som präglat mina journaler.

Nihilith skrev:Terapeuten, jag och min familj. Mina läkare har avlöst varandra på löpande band genom åren men hon jag har i dag tryckte också på för utredningen. Kan tilläggas att hon inte är ansvarig för någon av de andra felaktiga diagnoserna som präglat mina journaler.

Hur fungerar det med de andra diagnoserna som du hade innan, tas de bort ur journalerna då?

Mja. De tas inte bort retroaktivt. Går inte så vitt jag vet eftersom det är skrivna av olika läkare. Dock är de strukna ur journalen i den bemärkelsen att de inte finns med på huvud-/sido-diagnos delen i journaler från mina läkarbesök sedan jag fick AS diagnos. Ber regelbundet om journal utskrifter också samt att jag ber att få se dem hos min läkare efter besöken, så jag kan ha koll.

Jag ska börja min utredning om två veckor. Är 45 nu.
Ska nämnas att det redan står Asperger diagnos i min journal redan.
Är tydligen klockren aspie.
Jag vill dock få hela sanningen. Vad annat har jag?

Jag är övertygad att en noggran utredning kommer att hjälpa mig mkt.

När jag får se the big picture då förstår jag bättre och får säkert bra guidning; vad ska jag göra & vad ska jag inte göra.

Är mkt glad att bli utredd

Red and green skrev:Jag ska börja min utredning om två veckor. Är 45 nu.
Ska nämnas att det redan står Asperger diagnos i min journal redan.
Är tydligen klockren aspie.
Jag vill dock få hela sanningen. Vad annat har jag?

Jag är övertygad att en noggran utredning kommer att hjälpa mig mkt.

När jag får se the big picture då förstår jag bättre och får säkert bra guidning; vad ska jag göra & vad ska jag inte göra.

Är mkt glad att bli utredd

Vad bra att du känner positivt inför framtiden och att bli utred. Det är mycket som faller på plats, främst bekräftelsen tror jag iallafall.

Kan man skriva i en journal att en har en diagnos utan att man fått en utredning?

Det kan man för så står det i min journal iaf. Jag har strulat till ordentligt så jag tror att läkarna är övertygade att det gäller AS. Lång story men så e det i mitt fall.

xxxxx skrev:Kan man skriva i en journal att en har en diagnos utan att man fått en utredning?

Ja. Läkaren kan skriva precis vad som helst där utan någon som helst utredning. På gott och ont kan tilläggas.

Nihilith skrev:

xxxxx skrev:Kan man skriva i en journal att en har en diagnos utan att man fått en utredning?

Ja. Läkaren kan skriva precis vad som helst där utan någon som helst utredning. På gott och ont kan tilläggas.

Jaha okej. har vården en och samma journal om mig? Har bara jag och läkare rätt att se den? Kan jag få se den om jag ber om det?

xxxxx skrev:
Jaha okej. har vården en och samma journal om mig? Har bara jag och läkare rätt att se den? Kan jag få se den om jag ber om det?

Vissa landsting har sammanhållen journalföring (finns tråd om det) då kan alla mottagningar som är anslutna se din journal.
Alla som deltar i din vård får läsa journalen.
Ja du har rätt att läsa din journal men om läkaren anser att det är till nackdel för din behandling så kan han/hon neka dig att läsa.

Gjorde min utredning för ett par år sedan. Det hela började egentligen med att jag nämnde för min samtalskontakt på psykiatrin att jag vill göra ett intelligenstest, vilket hon då ordnade att jag fick träffa en psykolog och göra WAIS. (Jag antar att jag fick göra det kostnadsfritt efter som jag varit 'kund' hos psyk såpass länge att en utredning ändå skulle dras igång förr eller senare.)

Efter samtal med läkaren om resultaten och tolkningar etc, remitterades jag till habiliteringen för en mer omfattande utredning innefattande bildtolkningar, intervjuer med föräldrar och långa samtal.

Fick min diagnos AS med drag av ADD vid 24 års ålder. Praktiskt sett har inte själva diagnosen betytt mycket för min del, dock hjälpte utredningen mig mycket i att få självinsikt hur jag fungerar och hur jag kan fungera på arbetet och ute i 'det fria'.

Jag var några år över trettio.
Med flera andra diagnoser i bagaget kändes det ändå som om några pusselbitar saknades. Min läkare skickade mig på en neuropsykiatrisk utredning så hade vi gjort allt.

Det var en omfattande utredning. Intervjuer, tester, anhöriga intervjuades. Diagnosen kom som en blixt från klar himmel men jag har ändå aldrig ifrågasatt diagnosen. Allt passade, det var inte svårt att se när man lade ihop allting. Jag har alltid varit högfungerande så någon egentlig skillnad gjorde det inte direkt. Såhär efteråt kan jag önska att någon hade kommit på det lite tidigare. Jag hade då, kanske, inte behövt bränna ut mig så fullständigt på arbetet som jag nu gjorde.

Zima33 skrev:

xxxxx skrev:
Jaha okej. har vården en och samma journal om mig? Har bara jag och läkare rätt att se den? Kan jag få se den om jag ber om det?

Vissa landsting har sammanhållen journalföring (finns tråd om det) då kan alla mottagningar som är anslutna se din journal.
Alla som deltar i din vård får läsa journalen.
Ja du har rätt att läsa din journal men om läkaren anser att det är till nackdel för din behandling så kan han/hon neka dig att läsa.

Du har också rätt till ett komplett utdrag från dina journaler (ex. från psykiatrin) gratis en gång per år. Vill man ha mer än så får man betala kopieringskostnaden.

Nihilith skrev:

Zima33 skrev:

xxxxx skrev:
Jaha okej. har vården en och samma journal om mig? Har bara jag och läkare rätt att se den? Kan jag få se den om jag ber om det?

Vissa landsting har sammanhållen journalföring (finns tråd om det) då kan alla mottagningar som är anslutna se din journal.
Alla som deltar i din vård får läsa journalen.
Ja du har rätt att läsa din journal men om läkaren anser att det är till nackdel för din behandling så kan han/hon neka dig att läsa.

Du har också rätt till ett komplett utdrag från dina journaler (ex. från psykiatrin) gratis en gång per år. Vill man ha mer än så får man betala kopieringskostnaden.

I mitt eget landsting får man ta ut tio sidor ur journalen kostnadsfritt, resten får man betala för.

De har haft som krav att man måste läsa journalen i sällskap med personal, vilket inte är något de kan kräva om man inte vill själv. Nekar de en att läsa någon del av journalen alls med hänvisning till det psykiska tillståndet så ska de lämna ett skriftligt beslut osm ska gå att överklaga.

Jag var 13 år när jag gjorde min utredning.
Ungefär 1 år innan hade jag träffat en skolpsykolog som skickade in en remiss till utredarna med frågeställningen om jag kunde tillhöra autismspektra. Jag intervjuades, gjorde en del test, svarade på frågor på ett formulär och bakade med en av utredarna. Min mamma och lärare från skolan svarade också på frågor på enskilda formulär och intervjuades.

När utredarna sa att de hade kommit fram till att jag hade Aspergers syndrom blev jag förvånad. Ingen hade sagt att det var autismspektra jag testades för. Det kanske var lika bra, för om utredarna inte hade kommit fram till någonting så hade jag oroat mig i onödan. Sedan dess har jag fått en assistent i skolan och en kontaktperson, så diagnosen var positiv för mig.

Vad för sorts test gör man? Ska göra en utredning och tycker att det känns obehagligt att inte veta vad för tester jag ska göra m.m.

Ashysia skrev:Vad för sorts test gör man? Ska göra en utredning och tycker att det känns obehagligt att inte veta vad för tester jag ska göra m.m.

Var glad att du inte är medveten istället för att påverka resultaten för att få en diagnos, tror att det blir mest ärligt då.

Det är väldigt enkla tester, inget man behöver oroa sig för. Kan man inte så kan man inte. Det ska ju täcka hela spannet från enkelt till enkelt för savanter om man säger så

slackern skrev:

Ashysia skrev:Vad för sorts test gör man? Ska göra en utredning och tycker att det känns obehagligt att inte veta vad för tester jag ska göra m.m.

Var glad att du inte är medveten istället för att påverka resultaten för att få en diagnos, tror att det blir mest ärligt då.

Jo jag vet, tycker bara det känns läskigt att bli utredd.

Ashysia skrev:

slackern skrev:

Ashysia skrev:Vad för sorts test gör man? Ska göra en utredning och tycker att det känns obehagligt att inte veta vad för tester jag ska göra m.m.

Var glad att du inte är medveten istället för att påverka resultaten för att få en diagnos, tror att det blir mest ärligt då.

Jo jag vet, tycker bara det känns läskigt att bli utredd.

Jag förstår hur du känner, själv har jag nog bara tyckt att det har varit roligt, men jag måste nog erkänna att jag har tröttnat på att fylla i skattningsskalor angående personlighetsstörningar, eller det jag tycker var roligt det var begåvningstesterna.