Jag känner en hypokondriker som tror han har asperger trots att en utredning visade på att han inte hade det. Han har dock slagit fast vid det. Jag tror dock att han kan ha vissa drag av det.

När jag läser här verkar rätt många vara det, men det är ju en form utav ångest.

Skickat från min Nexus 4 via Tapatalk

Min läkare stämplade först mig med hypokondri eftersom jag ibland tänker på att jag är sjuk och inte orkar allt och tycker detta är jobbigt. Jag fick verkligen övertyga henne om att jag inte går och är rädd för detta. Tror jag jag har något ännu mer allvarligt går jag inte ens till läkaren. Jag tänker att dör man så dör man. Jag orkar inte bli avvisad av sjukvården. Hon tycker det är jättebra att jag inte går till läkare även om jag misstänker cancer eller lunginflammation. Antar att det är sådant "andra" får. Dvs ingen får det.

Jag vet inte om jag skulle kunna ha blivit hypokondrisk om jag inte var sjuk på riktigt. Har rätt mycket anlag för ångest.

Hypokondri kan vara en form av paranoia:

Denna form av paranoia är också känd som en form av hypokondri. Den paranoide tror sig vara sjuk eller infekterad av olika (fysiska) sjukdomar, och söker därför vård för dessa inbillade sjukdomar, ibland flera gånger i veckan. Hypokondri kan dock ha flera orsaker, och därför är sjukdomsparanoia inte den vanligaste orsaken till hypokondri.

Från artikeln DN - Rädslan för sjukdom kan påverka hela livet, publicerad 23 januari 2017:

”Hypokondri” sa man förr, och den överdrivna oron för hälsan har ofta setts som lite löjlig. Men hälsoångest, eller sjukdomsångest som det också kallas, orsakar mycket lidande och kan bli handikappande. I dag finns effektiv behandling.

Hypokondriker belastar tydligen sjukvården en hel del:

Hur hälsoångesten yttrar sig varierar: en del är oroliga för många olika sjukdomar, för andra är det återkommande teman som ger ångest, till exempel besvär från magen. Vanligast är att vara orolig för att få cancer, ms (multipel skleros), als (amyotrofisk lateralskleros) eller hjärtsjukdomar, enligt Erik Hedman.

Enligt honom utgörs omkring 20–25 procent av besöken i svensk primärvård av medicinskt oförklarade syndrom, vilket ofta kan bero på hälsoångest. Samtidigt varierar vårdbesöken inom patientgruppen mycket.

– En del söker vård väldigt ofta medan andra till varje pris avstår i rädsla för att få negativa besked.

KBT är en effektiv behandling om man lider av hypokondri:

Kognitiv beteendeterapi (kbt) har visats vara en effektiv behandling vid hälsoångest. Den studie om internetbaserad kbt som Erik Hedman leder på Karolinska institutet, i samarbete med Gustavsbergs vårdcentral, visar på goda resultat.

Hittills har 370 patienter ingått i tre olika studier i tolv veckor. Majoriteten blir signifikant bättre vid behandlingen, och efter sex månader hade 80 procent av deltagarna inte längre diagnosen hälsoångest. Erik Hedman anser att effekten är minst lika bra som vid sedvanlig kbt-behandling ”ansikte–mot–ansikte”.

En fördel med internetterapin, menar han, är att fler kan få hjälp. Varje psykolog kan behandla fyra till fem gånger så många patienter som normalt och även nå ut till exempelvis patienter i glesbygden.

Vuxna med hälsoångest bosatta i Stockholms län kan delta i den pågående studien med internetbaserad kbt vid Karolinska institutet.

Behandlingen pågår i 12 veckor och innebär bland annat att deltagaren får träna på att gradvis närma sig de situationer och kroppsliga symtom som väcker oro, och att bli bättre på att kunna ha negativa tankar om sjukdomar och död utan att reagera på dem.

Läs mer på http://web.internetpsykiatri.se/

Jag tror man ska vara försiktig med att säga att all oförklarlig sjukdom är en psykisk sjukdom. Det är känt att för vissa sjukdomar tar det flera decennier innan diagnos kommer, därför att de är svårdiagnostiserade. Tidigare var hela gruppen borreliasmittade sedda som psykiskt sjuka eftersom man förr ansåg att borrelia inte ens fanns. Samma med fibromyalgi och ME.

atoms skrev:Tror ni att det finns en korrelation mellan Aspergers och hypokondri; Beroende på en bristande kunskap om den egna kroppen samt svårigheter i att tolka smärtförnimmelser och att beskriva dessa?

Jag känner en person med autistiska drag som inte tål att det kommer minsta prick på henoms kropp. Det är nog en slags känsla av att allt är förstört av en liten detalj.

Sedan tror jag visst det kan vara svårt för vissa att tolka kroppens signaler.

Själv är jag lite tvärtom. Jag vet inte om jag känner smärta för jag är så van vid att inte tänka på sådant. ATT jag kan koppla bort det kanske är aspergers, men att jag GÖR det är definitivt sjukvårdens fel, att de har som standard att alltid ifrågasätta patienten och helst skicka hem utan prover. Jag kan inte sluta att ta det personligt utan jag bara stänger av kroppsförnimmelserna eftersom jag tydligen inte har rätt att känna dem. Att känna dem får mig att känna mig dum och lat.

Har hänt ganska många gånger att jag tjatat mig till blodprov fast jag är "fullt frisk", och sedan när de fått tillbaka provsvaren har de varit så chockade att de var så onormala. Då har de skällt ut mig för att jag inte kommit tidigare, trots att innan lab så sa de att jag bara var ivägen.

Tror att min förmåga att tro att jag är frisk egentligen och att inget gör ont är typ samma som när en aspergare får hypokondri, fast tvärtom.

Det är som med kyla och värme, vi kan vara både underkänsliga och överkänsliga.

Jag har hört att de flesta med narcissism har hypokondri, även om man kan vara hypokondriker utan att för den sakens skull vara narcissist. Är ganska självupptaget att ta upp sjukvårdscental o liknande i onödan.