Parvlon skrev:Säger ovanstående historia ´något om huruvida han är skyldig, eller vad är poängen?

Sigvard Lingh skrev:Jag tog upp Haddons text som ett exempel på aspergare som hamnar inom rättsväsendet. Många forskare har intresserat sig för den då uppkomna situationen.

Man kan se vissa paralleller mellan en Aspergerpersonlighet och de som kallas (autistisk) savant. Man menar med savant en person med låg allmän begåvning, men som inom ett specialområde har en extremt hög färdighet, till exempel katalogminne. Bland de med Asperger finns på sin höjd 10 % med savant-skickligheter (Murray, 2006). De utgör en problematisk grupp för rättsväsendet.

Freckelton och List (2009b) har tittat närmare på ett antal rättsfall i olika engelsktalande länder. De fann att människor med Asperger reagerar olikt andra människor, intellektuellt och känslomässigt, om än på ett subtilt sätt i för dem traumatiska situationer.

Diagnoskriterier för Aspergers syndrom (DSM-IV) (Mini-D-IV, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR, 2002, Pilgrim Press, Box 42, 182 11 Danderyd)

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:
(1) påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
(2) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
(3) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
(4) brist på social eller emotionell ömsesidighet

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
(1) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
(2) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
(3) stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
(4) enträgen fascination inför delar av saker

C. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen
(t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).

E. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.

F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.

Diagnoskriterier för Aspergers syndrom (ICD-10) (World Health Organisation, The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders, 1993). Översättning Eric Zander, faktagranskning Anne-Liis von Knorring

Autistisk psykopati
Schizoid störning i barndomen

A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.

B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism).

(1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:

(a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;

(b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;

(c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;

(d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).

C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism. Det är emellertid antagligen mindre vanligt att dessa innefattar varken motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakers ickefunktionella delar).

Åtminstone ett av följande uttryck:

(a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma (överdrivna) i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäv natur men inte till innehåll eller fokusering;

(b) uppenbarligen tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;

(c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;

(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).

D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: vanlig schizofreni (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).

Gillbergs diagnoskriterier för Aspergers syndrom (Gillberg, C & Gillberg, IC, Asperger´s syndrome. Some epidemiological considerations. A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 1989, 30:631-638)

1. Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation:
(minst två av följande)
(a) oförmåga till kontakt med jämnåriga
(b) likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga
(c) oförmåga att uppfatta sociala umgängesnormer
(d) socialt och emotionellt opassande beteende

2. Monomana, snäva intressen:
(minst ett av följande)
(a) som utesluter alla andra sysselsättningar
(b) som stereotypt upprepas
(c) med inlärda fakta utan mening

3. Tvingande behov att införa rutiner och intressen:
(minst ett av följande)
(a) som påverkar den egna personens hela tillvaro
(b) som påtvingas andra människor

4. Tal och språkproblem:
(minst tre av följande)
(a) sen talutveckling
(b) ytligt sett perfekt språk
(c) formellt, pedantiskt språk
(d) egendomlig röstmelodi: rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande
(e) bristande språkförståelse, inklusive missförstånd i fråga om ordens bokstavliga/underförstådda innebörd

5. Problem i fråga om icke - verbal kommunikation:
(minst ett av följande)
(a) begränsad användning av gester
(b) klumpigt, tafatt kroppsspråk
(c) mimikfattigdom
(d) avvikande ansiktsuttryck
(e) egendomlig, stel blick

6. Motorisk klumpighet:
dåligt resultat vid utvecklingsneurologisk undersökning

Diagnoskriterier för Aspergers syndrom enligt Szatmari, Bremner och Nagy.
(Szatmari, P, Bremner, R & Nagy, J, Asperger´s syndrome. A review of clinical features. Canadian Journal of Psychiatry, 1989, 343:554-560)

Översättning från Aspergers syndrom. En översikt av Stephan Ehlers & Christoffer Gillberg, Riksföreningen Autism

1. Social isolering:
(minst två av följande)
Inga nära vänner
Undviker andra
Ointresserad av att skaffa vänner
En enstöring

2. Nedsatt förmåga till social interaktion:
(minst ett av följande)
Vänder sig till andra enbart för att få sina egna behov tillgodosedda
Klumpiga sociala kontaktförsök
Enkelsidiga villkor gentemot jämnåriga
Svårigheter att uppfatta andras känslor
Likgiltig inför andras känslor

3. Nedsatt förmåga till icke-verbal kommunikation:
(minst ett av följande)
Sparsam ansiktsmimik
Går inte att avläsa barnets känslor genom ansiktsuttrycken
Kan inte ge menande ögonkast
Tittar inte på andra
Använder inte händerna för att uttrycka sig
Gesterna är stora och klumpiga
Kommer för tätt inpå andra

4. Udda tal:
(minst två av följande)
Avvikande tonfall
Pratar för mycket
Pratar för lite
Saknar samband med samtalsämnet
Egenartad användning av ord
Återkommande språkliga schabloner i talet

[s]ammanställt av Anna-Karin Östlin, Institutionen för neurovetenskap BUP, Akademiska sjukhuset [och f]aktagranska[t] av: Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska Sjukhuset

Zombie skrev:sedd från nutida forsknings- eller erfarenhetshorisont.

Sigvard Lingh skrev:Ja, Parvlon, det är precis den frågan forskarna grunnar på.

atoms skrev:Mark Haddons bok är fiktion

Sigvard Lingh skrev:

atoms skrev:Mark Haddons bok är fiktion

Men den återger en verklig händelse.

Zombie skrev:De två officiella definitioner som numera lär vara vanligast, åtminstone i Sverige:

atoms skrev:Möjligt; det är inget jag minns från när jag läste den - kanske i ett förord då.

Sigvard Lingh skrev:

atoms skrev:Möjligt; det är inget jag minns från när jag läste den - kanske i ett förord då.

Har du läst Haddon (2004)?

atoms skrev:Ja, men jag minns inte på vilket förlag översättningen utkom - sök på ISBN 9146204695.

Sigvard Lingh skrev:Jag har bläddrat runt lite. Jag ser att att olika forskare har läst boken olika. Några anger den 15-årige Christopher som Asperger andra som autist